WOORDENBOEK


NEDERLANDS - PAPIAMENTS-N-Z



   _na = [vz] despues di; We komen na acht uur. - Nos ta bin despues di och' or'; nos ta bin och' or' padilanti. [bw] Ze zijn mij allemaal even na. - Mi ta stima nan tur mes tanto. Hij is op één na de oudste. - E ta esun mas bieu menos un. Op haar na was het huis leeg. - Aparte di dje, e kas tábata bashí. Dat is mijn eer te na. - Esei ta impugna ku mi honor. Zijn goeie kanten niet te na gesproken, ... - Ku tur respèt pa su bandanan bon, ...

   _naad _naadje = apertura; ifi. hij wil het naadje van de kous weten. - E ke sa tur kos; tur detaya..

   _naaf = hub [E.]

   _naaien = [ww] 1. kose. 2 (neuken) [plat] pompa; [vulg.] hode. [znw] 1. kosemento. 2. pompamento; hodemento.

   _naaigaren = hilo pa kose

   _naaimachine = mashin di kose

   _naaister = kosedó

   _naakt = sunú.

   _naald = hangúa; [v. cactus] sumpiña. door het oog van de naald - pa wow'i hangúa.

   _naam = [alg.] nomber; {stomme e}; [voor-] nomber; [achter-] fam; [faam] renombre [S.]. in naam van ... - na nomber di ... Wat is Uw naam? - Kon mener/yùfrou/señora su nomber ta? mijn naam is haas. - Mi 'n sa di nada. 't Mag geen naam hebben. - 'N ta muchu kos. 'N ta kò'i gaba. Ze hebben een goeie naam. - nan tin bon nomber/fama. met bname ... - partikularmente ... (muy) en particular ...[S.]. te goeder naam (en faam) bekend staan - tin bon nomber(renombre). ten name van - riba nomber di.

   _naamgenoot = tokayo

   _naamloos = sin bomber; anónimo

   _naamval = kaso gramatikal

   _naamwoord = nomber. bijvoeglijk naamwoorde - adhetibo. zelfstandig naamwoord - su[b]stantibo.

   _naäpen _na-apen = imitá

   _naäperij _na-aperij = imitashon

   _naar = [vz] pa; na. [bij werkwoorden die een beweging aanduiden vaak niet vertaald.] naar huis gaan/komen - bai/bin kas. naar de stad gaan - bai playa. [maar:] naar Nederland reizen - biaha pa Hulanda. naar achter(en) - patras. naar beneden - abou; [benedenwinds] pabou. naar boven - ariba; [boven de wind] pariba. naar binnen - paden. naar buiten - pafó. naar voren - padilanti. met stenen gooien naar ... - tira piedra pa ... bw] [volgens] segun. naar men zegt, - segun nan dí, naar mijn mening - den/segun mi opinion. [bnw] desagradabel; fastioso; tristu. [mensen\ fastioso; antipátiko. 'n nara smaak - un sabor amargo [ook fig.].

   _naargeestig = melankóliko; tristu; depresibo.

   _naargelang = mientras ku

   _naarmate = mientras ku; na midí ku

   _naarstig = intensibamente

   _naast = 1. [vz] banda di, kant'i. Je zit er helemaal naast - Bo ta bon kiboká. 2. [bw] serka. Zij staat mij het naast. - E ta esun ku mi ta stima mas. 3. [bnw] mas serkano; mas serka.

   _naaste = próhimo

   _naasten = nashonalisá

   _naastenliefde = amor pa próhimo.

   _naasting = nashonalisashon

   _nabehandeling = tratamento posterior

   _nabeschouwing = resúmen

   _nabestaande = famía (di e difunto)

   _nabestelling = pedido posterior; pedido nobo.

   _nabij = [vz] serka. [bnw+bw] serkano. Hij is de dood nabij. - E ta serka di muri.

   _nabijheid = serkanía.

   _nabootsen = imitá

   _nabootsing = imitashon

   _naburig = serkano

   _nacht = nochi, anochi. goeie nacht! - bon nochi! dag en nacht - día i anochi. de hele nacht - henter anochi. 's nachts - anochi. vannacht - [vorige] ayera nochi; [komende] awe nochi.

   _nachtbraken = biba anochi manera ta di día.

   _nachtbraker = un hende ku ta biba anochi manera ta di día; un hende ku ta drumi semper hopi lat.

   _nachtdienst = warda di anochi, warda diesdos pa ocho. nachtdienst draaien - traha warda di anochi; traha diesdos pa ocho

   _nachtegaal = ruiseñor [S.]

   _nachtelijk = nokturno. d anochi

   _nachtgoed = paña di anochi

   _nachtkastje = kashi di kama

   _nachtmerrie = pesadía

   _nachtpon = yapon

   _nachtrust = deskanso nokturno

   _nachtspiegel = wea di anochi.

   _nadat = despues (ku)

   _nadeel = desbentaha

   _nadelig = desbentahoso

   _nadenken = [ww.] pensa (over = riba). reflekshoná. [znw] pensamento; reflekshon. Dat stemt tot nadenken. - Esei ta hasí bo reflekshoná. na een ogenblik van nadenken, - despues di a pensa un rato,

   _nader = mas serka. >voor nadere inlichtingen, - pa mas infòrmashon, bij nader inzien, - Despues di a pensa un rato, / Despues di a reflekshoná, Als je hem nader leert kennen, - Ora bo konos'é mihó,

   _naderbij = mass serka

   _naderen = aserká

   _naderhand = despues; posteriormente

   _nadering = aserkamento

   _nadien = despues

   _nadoen = imitá

   _nadruk = [klemtoon] émfasis. de nadruk leggen op - emfatisá. [copie] kopia; reimpreshon.

   _nadrukkelijk = [bnw] emfátiko; [bw] emfátikamente

   _nagaan = 1. sigui; voor zover ik kan nagaan - asina leu ku mi por verifiká. 2. [toezien] tira un bista riba. 3. [controleren] verifiká, chèk, kontrolá. Je kunt wel nagaan wat er gebeuren zou als, ... - Bo por imaginá bo kiko lo a pasa si, ...

   _nagalm = èko

   _nagedachtenis = rekuerdo

   _nagel = huña. [spijker] klabo

   _nagelen = klaba

   _nagelknipper = kò'i korta huña.

   _nagelnieuw = nobo-nobo; nobis-nobis

   _nagelschaartje = skèr pa korta huña

   _nagemaakt = imitá; imitashon; falso; falsifiká;

   _nagenoeg = kasi; praktikamente

   _nagerecht = postre [S.]

   _nageslacht = desendensia, desendientenan

   _naijver = enbidia

   _nahouden = in: er op nahouden - tin

   _naïef = id.

   _najaar = último parti di aña.

   _najagen = persiguí; pursiguí; kòre tras di

   _nakaarten = sigui papia; sigui diskutí; sigui interkambiá ideanan.

   _nakijken = wak; chèk; koregí; repasá; verifiká; het nakijken hebben. - pèrdè kangreu ku saku ku tur.

   _nakomeling = desendiente

   _nakomen = sigui despues; bini despues; drenta despues; [vervullen] kumpli ku;

   _nakomertje = yiu nasí despues di hopi aña

   _nakoming = kumplimento

   _nalaten = laga atras [ook bij overlijden]; [in gebreke blijven] laga di (hasi un kos); neglishá. Hij kon niet nalaten het hem te zeggen. - E no por a laga di bis'é.

   _nalatenschap = herensia

   _nalatig = negligente; dehado

   _nalatigheid = negligensia

   _naleven = kumpli ku; obserbá; sigui (e reglanan ).

   _nalopen = [kòre tras di; fig] repasá.

   _namaak = imitashon

   _namaken = imitá

   _namelijk = a saber [S.]; [reden] pasobra; hij had haar namelijk gezegd, - pasobra el a bis'é.

   _namenloos = sin nomber

   _namens = den nomber di

   _namiddag = atardi. 's-namiddags - atardi

   _napluizen = investigá; skrutiná

   _napraten = [na vergadering e.d.] keda papia; [wat anderen zeggen] ripití (manera lora); papiea manera lora (madelòr)

   _nar = payaso

   _narekenen = rekalkulá; chèk; verifiká.

   _narigheid = tròbel; problema; difikultat; miseria.

   _naroepen = yama tras di; [uitjouwen] hasi bofon di

   _narrig = krebchi; rèns

   _nascholing = kursonan posterior

   _naslaan = buska; chèk; konsultá; verifiká.

   _naslagwerk = buki di referensianan; buki di konsulta.

   _nasleep = konsekuensianan inevitabel

   _nasmaak = sabor ku e ta laga; [fig.] sabor amarga

   _naspeuren = sigui un pista

   _nastreven = purseguí; persiguí

   _nat = muhá. nat maken/worden = muha

   _natellen = bolbe konta; konta din bobo; konta un biaha mas.

   _natie = nashon. de Verenigde Naties - Nashonnan Uní.

   _nationaal = nashonal

   _nationalisatie = nashonalisashon

   _nationaliseren = nashonalisá

   _nationalisme = nashonalismo

   _nationalist = nashonalista

   _nationalistisch = nashonalista

   _nationaliteit = nashonalidat

   _natje = in: hij houdt van zijn natje en zijn droogje. - E ta gusta kome i bebe.

   _natrekken = verifiká

   _nattig = húmedo

   _nattigheid = humedat; Hij voelde nattigheid - El a mira su kòpi; el a mira su keshi.

   _naturalisatie = naturalisashon; banderamento

   _naturaliseren = naturalisá; banderá

   _naturalist = naturalista

   _naturalistisch = naturalista

   _naturalisme = naturalismo

   _naturisme = naturismo

   _naturist = naturista

   _natuur = naturalesa

   _natuurbehoud = konservashon di naturalesa

   _naturgeneeskunde = medisina natural

   _natuurgetrouw = (eksaktamente) manera e ta

   _natuurkunde = físika

   _natuurkundig = físiko

   _natuurkundige = físiko

   _natuurlijk = [bnw] natural. [bw] naturalmente; ta klaro; klaro ku,...

   _natuurramp = desastre natural

   _natuurschoon = beyesa natural

   _natuurverschijnsel = fenómeno natural; fenómeno di naturalesa

   _natuurwet = lei di naturalesa

   _natuurwetenschap = siensia natural

   _nauw = [bnw] [strak] pretá; [C.] pertá; [doorgang] smal; [fig.] presis; eksakto. [bw] ze zijn nauw verwant - nan ta famía di mashá serka. ze werken nauw samen - nan ta koperá ku otro den tur kos. je neemt het veel te nauw. - bo ta tuma e kos muchu na serio. hij neemt het niet zo nauw. - e no tin di e tanto eksigensia. [znw] estrecho. het Nauw van Calais - E estrecho di Calais. in het nauw zitten - ta pretá [C.] pertá. iemand in het nauw drijven - hinka un hende den pretá [C.] pertá.

   _nauwelijks = apenas

   _nauwgezet = minusiosamente; skrupulosamente

   _nauwkeurig = [bnw] eksakto; presis; [bw] eksaktamente; presisamente

   _naukeurigheid = eksaktitut

   _nauwlettend = ku tur atenshon

   _nauwsluitend = tight [E.]

   _n.a.v. = naar aanleiding van = relashoná ku; ku referensia na.

   _navel = lombrishi

   _navelstreng = lombrishi

   _navenant = proporshonalmente

   _navertellen = ripití. Hij zal 't niet navertellen [fig.] - L'e no por konta su storia mas.

   _navigatie = navegashon

   _navigeren = navegá

   _navolgen = sigui; imitá

   _navolgend = siguiente

   _navolger = siguidó; imitadó

   _navolging = imitashon

   _navraag = aklarashon, infòrmashon. navraag doen - buska infòrmashon, aklarashon; bij navraag - despues di a buska mas infòrmashon.

   _navragen = buska (mas) infòrmashon, buska (mas) aklarashon

   _naweeën = dolornan posterior. [fig.] konsekuensianan desagradabel

   _nawerkend = in: lang nawerken - sinti pa hopi ora/tempo despues

   _nazeggen = ipití

   _nazien = [letterl.] sigui ku bo wowo. [nagaan] chèk; saminá.

   _nazitten = perseguí, pursiguí

   _nazorg = kuido despues di tratamento; kuido posterior

   _nederig = humilde

   _nederigheid = humildat

   _nederlaag = derota; een nederlag lijden - sufri un derota.

   _Nederland = (A.) Hulanda. (C.) Ulanda

   _nederlander = [A.] hulandes; [C.] ulandes

   _nederlanderschap = nashonalidat (h)ulandes

   _nederlands = [A.] hulandes; [C.] ulandes

   _nederzetting = kolonia

   _nee = no. Nee, nmaar! - Mi mama dushi! Welnee! - Absolutamente ku no.

   _neef = [kind van oom/tante] primo ; [kind van broer/zus] sobrino, subrino

   _neen = zie: nee

   _neer = abou.

   _neerbuigen = sak abou; bùigi (abou)

   _neerbuigend = paternalístiko

   _neerdalen = baha (abou)

   _neerdrukken = [fig.] agobiá. neergedrukt onder - agobiá bou di

   _neergang = kaída

   _neergooien = tira abou; plama. het bijltje erbij neergooien - laga kai

   _neerhalen = baha (abou); [muur e.d.] basha abou. [vliegtuig] tira for di laira.

   _neerkomen = bin abou. alles kom op mij neer. - Tur kos ta kai riba mi lomba. Dat komt op hetzelfde neer. - Esei ta nifiká mesun kos. De zaak komt hierop neer, - E asunto ta nifiká,

   _neerleggen = pone abou; [ambt] baha; retirá; zich ergens bij neerleggen - baha kabes.

   _neerploffen = dal abou; kai abou

   _neerschieten = tira; [vliegtuig] tira fò'i laira.

   _neerslaan = dal abou; [ogen] baha; wak abou; [opstand] plama.

   _neerslachtig = depresibo

   _neerslag = [bezinksel] sedimento; [regen] yobida.

   _neersmakken = dal abou; benta abou.

   _neersmijten = plama; tira abou; benta abou

   _neerstrijken = baha

   _neertuimelen = kai, tumba; dal abou

   _neervallen = kai abou, dal abou

   _neervlijen = rèk (abou)

   _neerwerpen = tira abou; benta abou.

   _neerzakken = sak abou

   _neerzetten = pone abou; [ich] bai sinta.

   _neerzijgen = sak abou

   _negatief = [znw/bnw] negatibo. negatief beantwoorden - kontestá negatibamente

   _negen = nuebe. negen uur - nueb' or'

   _negende = di nuebe. de/het negende persoon/ding - esun di nuebe.

   _negentien = diesnuebe

   _negentig = nobenta

   _neger = negro

   _negeren = neglishá; no hasi kaso

   _negerin = (hende-)muhé negro

   _negerzoen = id.

   _negotie = negoshi

   _neigen (tot/naar) = inkliná (pa); tin e tendensia (pa)

   _neiging = tendensia; inklinashon

   _nek = nèk. iemand de nek omdraaien - trose un hende su nèk p'e. 'n plan/idee de nek omdraaien - torpedeá un plan/idea. iemand met de nek aankijken - bira lomba pa un hende. uit z'n nek kletsen - papia kò'i loko.

   _nekken = nèk; trose su nèk p'e.

   _nekkramp = meningitis

   _nekslag = sla; iets de nekslag geven - torpedeá un kos.

   _nemen = tuma; 'n foto nemen - saka un portrèt. 'n biertje nemen - kòi un sirbes; dal un sirbes. er nog een nemen - kòi un mas; dal un mas. iemand te pakken/te grazen nemen - nèk un hende. zich genomen voelen - sinti su mes engañá. iets op zich nemen - tuma enkargo di un kos. iets tot zich nemen [eten] - gasta un kos.

   _nep = gañamento; falso; engaño.

   _nergens = ningun lugá, ningun kaminda. nergens om geven - no ta interesá den nada. 't is nergens goed voor. - E no ta sirbi pa nada. Hij weet nergens van. - E no sa di nada.

   _nering = negoshi. de tering naar de nering zetten. - no gasta mas di loke bo ta gana.

   _nerveus = nervioso

   _nerveusheid = nerviosidat

   _nervositeit = nerviosidat

   _nest = [A.] neishi; [C.] nèshi. in de nesten zitten - ta den problema (grandi). uit hetzelfde nest komen [fig.] - ta di mesun kabuya di trankera.

   _nestelen = traha neishi

   _net = [znw] red [ook electr., telef. en fig.]; reda, tarai; [ - pèrdè. bnw] [netjes] nèchi; [bw] [nauwsluitend] nèt-nèt;[zojuist] awor akí; net als - meskos ku. Net goed voor je! - Bon pa bo! je moet 't net zo doen. - Bo mester hasi'é meskos.

   _netelig = fastioso; krítiko

   _netheid = desensia

   _netjes = nèchi; desente.

   _netnummer = id.; area code [E.]

   _netspanning = voltage

   _netto = id.

   _netwerk = red

   _neuken = hode [vulg.], pompa [plat]

   _neuriën =

   _neurose = neurosis

   _neus = nanishi; [v. schoen] punta; een wassen neus - nada mas ku un fòrmalidat. doen alsof z'n neus bloedt - hasi manera e no sa di nada. z'n neus overal insteken - mete ku tur kos. dat ga ik niet aan jouw neus hangen. - Mi no ta bai konfia esei ku bo. iemand bij de neus nemen - nèk un hende; frega un hende. tussen neus en lippen door - pa kasualidat. wie zijn neus schendt, schendt zijn aangezicht. - esun ku kòrta su nanishi, ta daña su kara. in z'n neus peuteren/uit z'n neus zitten te vreten [fig] - koba hole

   _neusbloeding = sangramento di nanishi.

   _neus-keel-en-oorarts = dòkter di horea, garganta i nanishi; oto-rino-laringólogo

   _neusklank = zonido nasal

   _neutraal = neutral; [onderwijs e.d.] sekular.

   _neutraliteit = neutralidat

   _neuzen = mete ku; [in boek] buska; repasá.

   _nevel = niebla [S.] , neblina [S.]

   _nevenfunctie = funshon sekundario; funshon adishonal

   _nicht = [kind van oom/tante]: prima; [kind van broer/zus]: sobrina, subrina

   _niemand = ningun hende. niemand anders dan - ningun otro hende ku

   _niemendal = nada-nada

   _nier = riñon

   _niet = 1. [bw] no. [tussen onderwerp en gezegde!]. ik kom niet - mi no ta bin. niet eens/zelfs niet - ni sikiera. of hij er is of niet - si e t'ei of lag'i t'ei. niet dan met de grootste moeite, - Solamente ku un esfuerso grandi, [2. znw] [om te nieten] niet [N.]; in het niet vallen bij ... - no nifiká nada kompará ku ... te niet doen - deshasí. te niet gaan - kaba na nada.

   _nietbestaand = no eksistiente

   _nietig = [ongeldig] nulo. [klein] mashá chikito

   _nietje = niet [N.]

   _nietmachine = id.

   _niets = nada; no ... nada. Ze kreeg niets dan lof. - El a haña elogio so; el a haña solamente ellogio. er is niets van terecht gekomen. - Nada no a sali afó. voor niets - por nada [S.].

   _nietsdoen = [ww.] no hasi nada. [znw] inaktibidat; flohera.

   _nietsnut = hende/mucha ku no ta sirbi pa nada.

   _nietsontziend = sin ningun konsiderashon

   _nietszeggend = sin nifikashon; fofo; bashí

   _niettegenstaande = a pesar di; niettegenstaande dat ... - a pesar ku.

   _niettemin = no obstante; tòg

   _nieuw = nobo

   _nieuweling = nobato

   _nieuwerwets = moderno; nobo

   _nieuwigheid = nobedat

   _nieuwjaar = aña nobo. gelukkig nieuwjaar! - bon aña!

   _nieuwkomer = nobato

   _nieuws = nobo; notisia(nan); [radio/tv] notisiero; iets nieuws - un kos nobo. wat voor nieuws is er? - Ki notisia tin? / Kiko tin di nobo?

   _nieuwsdienst = servisio notisiero

   _nieuwsgierig = kaweta; [negatief Shon Kochi [positief]; kurioso. Ik ben nieuwsgierig naar wat hij gaat zeggen. - Lo mi kier a haña sa kiko e ta bai bisa.

   _nieuwsgierigheid = kuri lembe. osidat; kawetería.

   _nieuwtje = nobo; notisia; bleki.

   _niezen = níster

   _nijd = enbidia; kudisia

   _nijdig = konsumí; rabiá; sará; nijdig maken/worden - konsumí; sara

   _nijgen = inkliná; sak; dobla.

   _nijlpaard = hipopótamo [S.]

   _nijpen = primi

   _nijpend = in: 'n nijpend gebrek aan - un skarsedat grandi di.

   _nijptang = pins

   _nijver = industrioso; diligente

   _nijverheid = industria

   _niks = nada. Hij is 'n vent van niks. - E n' ta sirbi pa nada.

   _nimmer = nunka; no .... nunka

   _nippen = chupa,

   _nippertje = in: op 't nippertje - di chiripa. Dat was op 't nippertje! - B'a hera!

   _nis = apertura; burako

   _niveau = nivel

   _nivelleren = igualá, yuwalá.

   _noch = ni. noch 't een, noch 't andere - ni un, ni otro.

   _nodeloos = inesesario; sin nesesidat

   _nodig = nesesario. nodig hebben - tinmester, tin nodi. Je moet nodig naar bed! - Ta bira tempo pa bo bai drumi. Hij had haar niet meer nodig. - E no tabatin mester di dje mas. Wat heb je nodig? - Kiko bo mester? Er is moed voor nodig om ... - Bo mester di kurashi pa ... Doe niet meer dan nodig. - No hasi mas ku loke ta nesesario./ku loke bo mester. zo nodig, - Si tin mester,

   _noemen = ['n naam geven] yama; [vermelden] menshon; menta. Ze noemen hun grootvader opa. - nan ta yama nan wela padú. Hij noemde zijn naam. - el a menta su nomber. iemand bij zijn naam noemen - yama un hende na su nomber. Hij noemde drie dingen. - el a menshoná tres kos.

   _noemenswaard = in: (niet) noemenswaard zijn - (no) vale la pena pa menshoná.

   _noest = duru; ferboroso.

   _nog = ainda; mas. nog steeds - te ainda. nog een keer - un biaha mas. Wil je nog een kopje koffie? - Bo ke mas kòfi? Is er nog koffie? - Tin mas kòfi? Zeg dat nog eens. - Bisa esei un biaha mas. Hier is nog wat geld. - At' akí un tiki plaka mas. Nog even wachten. - Warda un rato mas. vandaag nog - awe mes. tot nog toe - te awor akí. nog geen maane geleden, - Ni un luna pasá. Nog maar tien minuten, en... - Solamente dies minüt mas, i ... Hoe lang nog? - Kuanto tempo ta bai tarda ainda? nog eens - un biaha/bes mas. nog iemand - un hende mas. nog iets - un kos mas. En wat dan nog? - I kiko? en nog vele jaren! - i hopi aña mas di bida! nog duurder - mas karo ainda.

   _nogal = basta, bastante; Dat is nogal wat! - N' ta yiu 'i mama!

   _nogmaals = un biaha mas, un bes mas.

   _nok = kabai (di dak)

   _nominaal = nominal(mente)

   _nominatie = nominashon; nombramento

   _non = soeur [F.]; monha

   _nonchalance = indiferensa

   _nonchalant = kon-ku-ta; indiferente; dehado.

   _nonnenklooster = konvento (di soeurnan)

   _nonsens = ridikules; kò'i loko; kò'i sokete

   _nood = [behoefte] nesesidat. [gevaar] emergensia. een nood! - No tene miedo! In geval van nood, - Den kaso di un emergensia, iemand uit de nood helpen. - yuda un hende den nesesidat.

   _noodfonds = fondo di emergensia.

   _noodgedwongen = fòrsá (pa nesesidat)

   _noodgeval = emergensia

   _noodhulp = yudansa di emergensia

   _noodkreet = grito pa yudansa

   _noodlanding = aterisahe di emergensia

   _noodlijdend = den nesesidat

   _noodlot = destino

   _noodlottig = fatal

   _noodoplossing = solushon provisorio

   _noodrem = brek di emergensia

   _noodsein = señal di emergensia

   _noodsituatie = emergensia

   _noodtoestand = estado di emergensia

   _nooduitgang = salida di emergensia

   _noodweer = [meteo.] mal tempo. [verdediging] outodefensa; defensa propio

   _noodzaak = nesesidat

   _noodzakelijk = nesesario

   _noodzaken = fòrsa; obligá. hij zag zich genoodzaakt om - El a sinti su mes obligá pa.

   _nooit = nunka, no ... nunka; hamas. nooit of te nimmer - hamas i nunka.

   _Noor = norwechi

   _noord = nort ; panort

   _noordelijk = panort; parti panort; di panort

   _noorderling = hende di e regionnan di nort

   _noorden = panort. naar het noorden - panort. uit het noorden - di panort.

   _noorderbreedte = latitut di nort

   _noorderzon = in: met de noorderzon vertrekken - hisa su bela bai; baha na awa; baha na katuna.

   _noordoost = pariba

   _noordoosten = pariba; parti pariba

   _noordpool = polo di nort

   _noordpoolcirkel = sírkulo árktiko

   _noordpoolgebied = region árktiko

   _noordwest = panort-pabou

   _noordwesten = parti panort-pabou

   _Noordzee = Laman di Nort

   _noors = norwechi

   _Noorwegen = Norwega

   _noot = [muz.]nota; [vrucht] pipita; pete; not

   _nopen = fòrsa; urgi; obligá.

   _nopjes = in: in z'n nopjes zijn - gloria

   _nor = prizon. Hij zit in de nor - E ta tra'i bara di hero.

   _norm = norma

   _normaal = normal(mente)

   _normaliseren = normalisá

   _normering = normamento

   _nors = brusko

   _norsheid = bruskedat

   _nostalgie = nostalgia

   _nostalgisch = nostálgiko

   _nota = nota

   _notabele = shon importante

   _notabene = id.

   _notariaat = notariado

   _notariëel = notarial

   _notaris = notario

   _notendop = kokolishi [fig.]

   _notenkraker = krakdó di not

   _noteren = nota

   _notering = [beurs] kambio(nan)

   _notie = noshon; idea. Hij heeft er geen notie van - E no tin e mas mínimo idea.

   _notitie = nota

   _notoir = notorio

   _notulen = notulashon

   _notuleren = notulá

   _notulist = notulista

   _nou = awó. nou ja, - awèl. nou, nou! - holó!

   _novelle = novela kòrtiko

   _november = november

   _novice = id.

   _noviteit = nobedat

   _nu = awó. nu maar - numa. nu meteen - awó mes. En nu is 't afgelopen! - I awó kos a kaba! Nu niet! - Awor akí no! nu en dan - di bes en kuando./ rato-rato. Nu alles klaar is ... - Awó ku tur kos ta kla ... tot nu toe - te awor akí. van nu af aan - di awó padilanti.

   _nuance = id.

   _nuanceren = diferensiá

   _nuchter = id.; sin kome; stoma bashí. [niet dronken] sobrio. [fig.] ku sentido komun; sin idea.

   _nuchterheid = sobriedat; sentido komun.

   _nucleair = nuklear

   _nudisme = nudismo

   _nuk = kapricho; mala maña

   _nukkig = kaprichoso

   _nul = sero

   _nummer = number. iemand op z'n nummer zetten - dal un hende un kar' abou.

   _nummeren = number

   _nummering = numbermento

   _nummerplaat = plachi di number

   _nut = utilidat; 't kan z'n nut hebben. - e por ta útil. Dat heeft geen nut. - No tin sentido. zich iets ten nutte maken - hasi uzo di un kos.

   _nutsbedrijf = utilidat

   _nutteloos = inútil

   _nuttig = útil

   _nuttigen = gasta; kome; tuma

   _nuttigheid = utilidat

   _oase = oasis

   _ober = waiter [e.]

   _object = obheto; [doel] obhetibo

   _objectief = [znw] obhetibo; [bnw] olie

   _objectiveren = obhetibá

   _objectiviteit = obhetibidat

   _obligaat = obligá; obligatorio

   _obligatie = [fin.] bono

   _obligatielening = préstamo di bono; fiansa di bono

   _obsceen = obseno

   _obsceniteit = obsenidat

   _obscuur = skur; obskuro; 'n obscuur zaakje - un asunto sospechoso

   _obsederen = obsedé

   _observatie = observashon

   _observatorium = observatorio

   _observeren = observá

   _obsessie = obseshon

   _obstakel = obstákulo

   _obstinaat = obstinato

   _obstipatie = obstipashon, konstipashon

   _obstructie = obstrukshon

   _occasion = ganga

   _occult = okulto

   _occultisme = okultismo

   _oceaan = oséano

   _och = ai. Och, kom! - No bisá mi! Och, arm! - E pober! Och, wat! - No bisá mi!

   _ochtend = maínta; [vroege ochtend] mardugá. 's ochtends - maínta; mardugá. 's Ochtends om zes uur. - Seis or' di mardugá.

   _ochtendblad = matutino

   _ochtendgymnastiek = ehersisionan (físiko) di maínta

   _ochtendkrant = matutino

   _ocra = yambo

   _octaaf = oktabo

   _octet = okteto; grupo di ocho (músikonan)

   _octrooi = patente

   _ode = homenahe

   _oecologie = ekología

   _oecologisch = ekológiko

   _oecumene = ekumene

   _oecumenisch = ekuméniko

   _oefenen = ehersé, praktiká; entrená

   _oefening = ehersisio; entrenamento

   _oefenmeester = entrenadó

   _oefenwedstrijd = wega di entrenamento

   _oei = ui

   _oekaze = mandato imperial

   _oer- = ultra

   _oermens = hende prehistóriko

   _oeroud = ekstremamente bieu; sumamente antikuá

   _oertijd = tempo prehistóriko

   _oerwoud = selva [s.]

   _oester = uster {stomme e}

   _oever = banda; oría

   _oeverloos = sin límite; sin fin; sin terminá

   _of = [nevensch.vw] of; Jij of ik. - Abo of ami. 'n man of vier - mas of menos kuater hende. een uur of zo - mas of menos un ora. of... of... - sea ... of ... [ondersch.vw] si. hij wist niet of ... - e no tábata sa si ... het duurde niet lang of .... - no a tarda hopi promé ku ... nou en of! - sigur-sigur! Ze komt nooit of ze heeft een hoed op. - E no ta bin nunka sin sombré bistí.

   _offensief = [znw/bnw] ofensibo

   _offer = sakrifisio. offers brengen - hasi sakrifisio [ook fig.]

   _offerande = ofrenda

   _offeren = sakrifiká. [doneren] duna.

   _offerte = oferta

   _officiëel = ofishal(mente)

   _officier = ofishal. officier van justitie - fiskal

   _officieus = semi-ofishal(mente)

   _ofschoon = ounke; maske

   _ogen = in: het oogt mooi. - e ta munstra bunita.

   _ogenblik = momento; rato; 'n ogenblik alstublift. - warda un rato asina (por fabor). Hij kan elk ogenblik komen. - E por yega kualkier momento. op dit ogenblik - n'e momento akí. voor 't/dit ogenblik - pa e momento akí. op 'n gegeven ogenblik - na un momento dado./Na un dado momento.

   _ogenblikkelijk = [bnw] imediato. [bw] imediatamente; al instante [s.].

   _ogenschijnlijk = aparente(mente)

   _ogenschouw = in: in ogenschouw nemen - tira un bista riba; observá; inspekshoná; revisá.

   _oker = id.

   _oksel = kokodèk

   _oktober = oktober

   _olie = petróleo; [ruwe] krudo; [smeer-/bak-] (a)zeta; [kerkelijk]olio. olie op het vuur gooien - pusha palo bou kandela. in de olie zijn - ta den su paña.

   _oliedom = bobo di remata, bobo te den su higra.

   _olielamp = lamp'i kerosin

   _oliën = zeta

   _olienoot = pinda

   _olieraffinaderij = refinería di petróleo

   _oliesel = in: het heilig oliesel [rkk] - sant'olio

   _olievat = barí (di petróleo)

   _olifant = olifanti. van 'n mug 'n olifant maken - hasi un pieu bira un baka.

   _olifantshuid = kuero di olifanti. hij heeft 'n olifantshuid - E no tin kuer'i kara.

   _olijf = oleifi

   _olijk = chistoso

   _olijkerd = bromadó; hende ku ta gusta hasi chansa.

   _olympisch = olímpiko. olympische spelen - weganan olímpiko

   _om = [omheen] ront di; om de tafel - ront di mesa. om tien uur - dies or'. om een uur of tien - banda di dies or'. pa dies or'n'ei. Ik kan ze niet de hele tijd om mij heen hebben. - Mi no por ku nan ront di mi henter ora. om en nabij de vijftig - banda di sinkuenta. om de andere dag - kada pasa un día. [ten behoeve van] pa. vragen om - pidi pa. [voor ww + te] pa. 't is niet om te eten! - no ta kò'i kome! [bw] na birada. de hoek om - na birada di e kaya. weer een dag om. - otro día a pasa. de tijd is om. - tempo a pasa. hij heeft 'm om. - el a bebe un dimas. dat is een heel eind om. - esei ta un kaminda hopi largo. het roer is om. - nan a kambia rumbo.

   _oma = madú, madushi

   _omarmen = brasa

   _omarming = brasa

   _ombouwen = rekonstruí

   _ombrengen = mata; kaba ku

   _ombuigen = dobla; [fig.] kambia

   _omdat = [A.] pasobra; [C.] pasombra

   _omdoen = bisti; lora

   _omdopen = rebatisá

   _omdraaien = [keren] bira; [rond-] drei; [terugkeren] bolbe; [arm e.d.] trose; iemand de nek omdraaien. - trose un hende su nèk p'e. zich omdraaien - drei ront./bira tur ful. [in bed] bira; bolter.

   _omduwen = tumba; bolter; pusha abou

   _omelet = id.; tortilla [S.]

   _omfloersen = dèmpel

   _omfloerst = gedèmpel

   _omgaan = [om hoek] bira; [gebeuren] pasa; omgaan met - anda ku. met een computer kunnen omgaan - por traha ku computer. (niet) met mensen weten om te gaan. - (no) sa anda ku hende. Dat is buiten mij omgegaan. - Nan a hasi'é sin enbolbé mi. Er gaat geen dag om zonder dat ik haar zie. - Ni un día ta pasa, sin ku mi ta mir'é.

   _omgang = relashon; [optocht] proseshon; kaminata. Hij is moeilijk in de omgang. - E ta difícil pa anda kuné.

   _omgangstaal = lengahe diario

   _omgangsvormen = normanan (di trato soshal)

   _omgekeerd = [onderstebovenbok' abou; [volgorde] patras padilanti; het omgekeerde geval - e kaso kontrali. net omgekeerd - nèt kontrali. de omgekeerde wereld - mundu birá bok' abou. het omgekeerde - lo kontrali.

   _omgeven = rondoná; enserá

   _omgeving = bisindario; serkanía. in deze / die / gindse omgeving - akínan /einan / ayanan; akí banda / ei banda / aya banda.

   _omgooien = bolter; plama; tumba. het roer omgooien - kambia rumbo.

   _omhaal = seremonia. met veel omhaal van woorden - ku un avalancha di palabra. zonder veel omhaal - sin muchu buya/seremonia.

   _omhakken = kap

   _omhalen = tumba; basha abou

   _omheen = ront di.

   _omheinen = sera (kurá); traha kurá

   _omheining = [alg.] serká; [met erf] kurá [di kas]; [cactushaag] trankera; [slavenmuur] trancha

   _omhelzen = brasa

   _omhelzing = brasa

   _omhoog = na haltu; na laira; omhoog gaan - subi; lanta. Het raam wil niet omhoog. - E bentana no ke habri. omhoog de harten! - Halsa boso kurason. van omhoog - [letterl.] for di den laira; [spiritueel] for di den shelu. handen omhoog! - man na laira!

   _omhooggaan = subi

   _omhooghouden = wanta na haltu

   _omhoogschieten = [prijzen e.d.] subi pa loko

   _omhoogstaan = para na haltu

   _omhoogvallen = [fig.] kai na haltu/ na laira

   _omhoogzitten = ta den pretá; ta den problema; ta den difikultat

   _omhullen = kubri; enserá; lora; paketá

   _omhulsel = kobertura

   _omissie = omishon

   _omkappen = kap

   _omkeer = buèlta; kambio; biramento

   _omkeerbaar = reversibel; (ku) por kambia, bira; (ku) por wòrdo kambiá/ birá.

   _omkeerbaarheid = reversibilidat; potensia di wòrdo birá

   _omkeren = bira; drei; [van richting] bira bèk; bolbe; [ondersteboven] bolter. zich omkeren - bira (tur ful). z'n zakken omkeren - saka tur kos for di su sakunan.

   _omkering = biramento; kambio. boltermento.

   _omkieperen = bolter, plama, tumba

   _omkijken = wak (p)atras, mira (p)atras. je hebt er geen omkijken naar. - bo no tin mester di hasi kaso. hij kijkt niet naar zijn kinderen om. - E ta laga su yiunan pa nan kuenta.

   _omklappen = dobla; bira.

   _omkleden = [ómkleden] kambia paña. [omkléden] dorna. met redenen omkleden - motibá; duna argumentonan.

   _omklemmen = wanta; gara

   _omknikken = krènk

   _omkomen = pèrdè (su, nan) bida; muri. [van tijd] pasa. het aantal omgekomenen - esnan ku a pèrdè nan bida. de hoek omkomen - dobla e skina.

   _omkoopbaar = sobornabel

   _omkopen = soborná.

   _omkoperij = soborno

   _omkoping = soborno

   _omlaag = abou. omlaag gaan, komen - sak )abou); baha (abou); naar omlaag - abou.

   _omleggen = [alg.] kambia; bira; [weg] desviá. [doden] mata; kaba ku.

   _omlegging = [weg] kambio di ruta

   _omleiden = kambia ruta

   _omleiding = kambio di ruta

   _omliggend = ront di; den bisindario.

   _omlijnen = pone un kuadro, sírkulo; [ideeën] destaká

   _omlijning = kuadro; sírkulo

   _omlijsten = pone un leishi

   _omlijsting = leishi

   _omloop = [alg.] sirkulashon; [hemellichaam] revolushon; [sateliet] órbita; [wiel e.d.] rotashon; [toren] galería. in omloop brengen - sirkulá; pone den sirkulashon.

   _omlopen = [van hoek] bira; [langere weg] tuma otro kaminda; een straatje omlopen - dal un keiru. mijn hoofd loopt om. - mi kabes ta bira./ Mi kabes ta yen.

   _ommekeer = kambio (kompleto)

   _ommetje = in: 'n ommetje maken - bai kana un rato

   _ommezien = in: in 'n ommezien - den un freg'á di wowo.

   _ommezijde = otro banda

   _ommezwaai = kambio total

   _omnivoor = omnívoro [S.]

   _ompraten = papia ku un hende pa kambia su opinion.

   _omrekenen = konvertí; rekalkulá

   _omrijden = kòre un kaminda mas largo. [ondersteboven] dal abou ku outo. 'n eindje omrijden - dal un keiru ku outo.

   _omringen = rondoná

   _omroep = emisora

   _omroepen = yama vía radio

   _omroeper = lokutor

   _omroeren = drei

   _omruilen = troka

   _omschakelen = kambia (op = pa)

   _omschakeling = kambio

   _omscholen = reentrená; reeduká

   _omscholing = reentrenamento; reedukashon

   _omschrijven = deskribí

   _omschrijving = deskripshon

   _omsingelen = rondoná; enserá.

   _omsingeling = seramento

   _omslaan = [auto, boot] bolter; [bladzijde] bira; [omvouwen] dobla; [om het lijf] lora; [mouwen] lora; [broekspijpen] dobla; [hoek] dobla; [weer, sfeer] kambia; [kosten] parti;

   _omslachtig = kompliká; 'n omslachtig verhaal - un relato hopi largo.

   _omslag = [broekspijp e.d.] doblá; cuff [E.]; [boek] kobertura; [verandering] kambio

   _omsluiten = enserá; rondoná

   _omsmijten = bolter, plama, tumba

   _omspitten = chapi

   _omspoelen = hawa; spula

   _omspringen = in: met iets/iemand weten om te springen - sabi kon pa trata un kos/hende.

   _omstander = miron

   _omstandig = sirkumstansial. [uitvoerig] detayá; amplio; ekstensamente, ampliamente, detayadamente.

   _omstandigheid = sirkumstansia. naar omstandigheden - segun e sirkumstansia(nan). in/onder de gegeven omstandigheden - den/bou di e sirkumstansianan aktual. 'n toevallige samenloop van omstandigheden - puro koinsidensia.

   _omstoten = tumba, bolter, plama

   _omstreden = kontroversial; disputá

   _omstreken = besindario; region(nan)

   _omstreeks = banda di.

   _omstuwen = bòsha ront di

   _omtoveren = konvertí di ripiente; transformá (manera mágikamente)

   _omtrek = [omlijning] kuadro; sírkulo; [buurt] besindario,, region. hier in de omtrek - akí banda.

   _omtrekken = [omlaag halen] ranka abou; pul abou; [rondgaan] sirkulá

   _omtrent = tokante di; aserka di

   _omturnen = konvertí; konvensé

   _omvallen = tumba; bolter; dal abou. ikval om van de slaap - mi wowo ta kai. omvallen van vermoeidheid - ta morto kansá.

   _omvang = sirkumferensia; grandura; tamaño; ekstenshon; [fig.] envergadura

   _omvangrijk = ekstenso; grandi; amplio; voluminoso

   _omvatten = enserá; inkluí

   _omver = tumbá; gebolter; bok' abou

   _omvergooien = tumba [ook fig.]; bolter; plama; [regime] baha

   _omverhalen = basha abou

   _omverrijden = dal abou (ku outo)

   _omverwerpen = tumba [ook fig.]

   _omvliegen = [v. tijd] bula

   _omvormen = transformá; remodelá

   _omvouwen = dobla

   _omwaaien = in: de wind heeft het omgewaaid. - biento a tumb'é.

   _omwassen = laba (kò'i kibra)

   _omweg = kaminda mas largo. langs een omweg te weten komen - haña sa vía-vía. zonder omwegen - stret awé.

   _omwentelen = drei; drei ront; lora

   _omwenteling = revolushon [ook fig.], tumbamento; rotashon; buèlta

   _omwerken = remodelá; rekonstruí; rekompilá; reeditá.

   _omwikkelen = paketá; lora.

   _omwisselen = kambia [ook v. plaats e.d.]; konbertí

   _omwisseling = kambio; konbershon

   _omwoelen = pluf

   _omwonenden = bbisiñanan; habitantenan di e bario

   _omzeilen = pasa; kita for di; hala leu for di.

   _omzet = volúmen di komersio; turnover [E.]

   _omzetten = bira; kambia; transformá; konvertí; tradusí.

   _omzichtig = [bnw] kouteloso; ku koutela; ku kuidou; [bw] koutelosamente; ku koutela; ku kuidou.

   _omzichtigheid = koutela

   _omzien = [letterl.] wak (p)atras; [naar ander werk e.d.] wak ront.

   _omzomen {ómzomen} = zom; pone zom

   _omzomen {omzómen} = enserá

   _omzwaai = kambio inesperá, repentino, radikal;

   _omzwaaien = bira; kambia

   _omzwerven = wandru

   _omzwerving = wandrumento

   _onaandoenlijk = [bnw] pasibo; sin emoshon. [bw] pasibamente; sin emoshon.

   _onaangedaan = sin emoshon; sin duele

   _onaangekondigd = inavisá, sin avisá, sin aviso

   _onaangenaam = desagradabel

   _onaangenaamheid = desagrabilidat. onaangenaamheden krijgen met iemand - haña problema ku un hende. onaangenaamheden ondervinden - tin eksperensianan desagradabel.

   _onaangetast = inafektá, no afektá

   _onaannemelijk = inaseptabel; [ongeloofwaardig] inkreíbel

   _onaantastbaar = inafektabel; inatachabel

   _onaantoonbaar = improbabel; ku no por wòrdo probá

   _onaantrekkelijk = inatraktibo

   _onaanvaardbaar = inaseptabel

   _onaanvechtbaar = irefutabel, inkuestionabel

   _onaanzienlijk = insignifikante

   _onaardig = desagradabel; antipátiko. niet onaardig - [lief] basta kariñoso; [goed] basta bon; [hoeveelheid] basta hopi; [bedrag] konsiderabel.

   _onachtzaam = negligente; sin paga tino; sin atenshon; sin interes

   _onachtzaamheid = negligensia; falta di atenshon; falta di interes

   _onaf = sin kaba; sin terminá

   _onafgebroken = [bnw] ininterumpí; kontinuo; [bw] ininterumpidamente; kontinuamente

   _onafgemaakt = sin kaba; sin terminá.

   _onafhankelijk = independiente(mente)

   _onafhankelijkheid = independensia

   _onafscheidelijk = inseparabel

   _onafwendbaar = inevitabel

   _onafzienbaar = imenso; interminabel; sin fin; asina leu ku bo por mira

   _onattent = inatento

   _onbaatzuchtig = [bnw] desinteresá; sin interes propio. [bw] desinteresadamente

   _onbaatzuchtigheid = desinteres

   _onbarmhartig = sin miserikordia; sin piedat

   _onbeantwoord = sin kontesta

   _onbebouwd = sin konstrukshon

   _onbedaarlijk = inkontrolabel(mente); sin por dominá su mes

   _onbedachtzaam = sin pensa

   _onbedekt = sin tapa, sin kubri

   _onbedoeld = inintenshonal

   _onbedorven = sin putri; [fig.] inosente

   _onbedreigd = inmenasá; sin ta menasá

   _onbedreven = ineksperensiá; sin eksperensia.

   _onbeducht = sin miedo

   _onbeduidend = insignifikante; trivial

   _onbedwingbaar = inkontrolabel

   _onbegaanbaar = inaksesibel

   _onbegonnen = imposibel. onbegonnen werk. - tarea imposibel.

   _onbegrensd = ilimitá; sin límite

   _onbegrijpelijk = inkomprondibel, inkomprendibel

   _onbegrip = falta di komprenshon

   _onbehaaglijk = inkonfortabel; desagradabel; difísil

   _onbehagen = insertidumbre; inkomfortabilidat

   _onbeheerd = sin doño

   _onbeheerst = violento; sin dominio (di su mes); sin por a dominá su mes.

   _onbeholpen = sin manera; sin sa manera

   _onbehoorlijk = inapropiá; indesente

   _onbehouwen = sin manera; burusí

   _onbekend = deskonosí; Ik ben hier onbekend. - Mi no ta konosé e lugá akí.

   _onbekende = (un hende) deskonosí

   _onbekendheid = falta di konosemento; ignoransia

   _onbekommerd = sin preokupashon, sin miedo

   _onbekookt = deskabeyá

   _onbekrompen = [royaal] na grandi; konfortabel; [van geest] sin preokupashon; ku mente habrí

   _onbekwaam = inkapas, inkapabel; inkapasitá; inkompetente

   _onbekwaamheid = inkapasidat; inkompetensia

   _onbelangrijk = insignifikante; sin importansia; no importante

   _onbelast = liber di impuesto

   _onbeleefd = sin kortesía; sin manera

   _onbeleefdheid = falta di kortesía; falta di manera

   _onbelemmerd = sin obstrukshon; sin obstákulo

   _onbemand = sin tripulashon, sin tripulante

   _onbemiddeld = di pòko rekurso (finansiero); Hij is niet onbemiddels - E ta basta bon pará.

   _onbemind = impopular

   _onbenullig = [dingen] trivial; [persoon] chambon; sokete

   _onbenulligheid = [dingen] kò'i chambon; trivialidat; [personen] bobedat;

   _onbepaald = indefiní; indeterminá. onbepaald lidwoord - artíkulo indefiní. onbepaalde wijs - (modo) infinitibo

   _onbeperkt = ilimitá; sin límite; sin limitashon; sin restrikshon

   _onbeproefd = sin a purba

   _onbereikbaar = inalkansabel; inaksesibel.

   _onberekenbaar = [letterlijk] inkalkulabel [ook fig.]; [persoon] kaprichoso

   _onberispelijk = inatachabel, ireprochabel

   _onberoerd = sin keda emoshoná

   _onbeschaafd = [letterl.] insivilisá; [boers] sin manera

   _onbeschaafdheid = falta di sivilisashon; falta di manera

   _onbeschaamd = impertinente; sin bergüensa; desbergonsoso

   _onbeschaamdheid = impertinensia; falta di bergüensa

   _onbescheiden = imodesto; indiskreto; impertinente; sin modestia

   _onbeschikbaar = indisponibel

   _onbeschoft = onbeskòp, fresko; grosero; freipòstu.

   _onbeschoftheid = falta di respèt; groseridat

   _onbeschreven = blanko

   _onbeschrijfelijk = indeskriptibel; no imaginabel; ku bo no por deskribí

   _onbeschroomd = sin miedo

   _onbeschut = sin protekshon

   _onbeslecht = sin solushoná

   _onbeslist = indisidí; [westrijd] empatá

   _onbesmet = sin mancha

   _onbespied = inobservá

   _onbesproken = sin diskuti'é; sin papi'é; [gedrag] ireprochabel

   _onbestaanbaar = imposibel

   _onbestelbaar = no entregabel; no por wòrdo entregá

   _onbestemd = vago; indeterminá

   _onbestendig = variabel; inkonstante

   _onbestuurbaar = no manehabel; inkontrolabel

   _onbesuisd = deskabeyá; sin hasi kaso di nada; sin paga tino; sin konsiderashon; manera buriko

   _onbetaalbaar = impagabel; muchu karo; sumamente kostoso

   _onbetaald = no pagá

   _onbetamelijk = inapropiá; indesente

   _onbetekenend = sin nifikashon; sin importansia

   _onbetrouwbaar = deskonfiabel

   _onbetuigd = in: zich niet onbetuigd laten - [sprekend] no keda boka será. [aan tafel] laga e kuminda baha bon-bon.

   _onbetwist = indisputá

   _onbetwistbaar = indisputabel

   _onbevaarbaar = inavegabel

   _onbevangen = sin prewisio; ku mente habrí; sin miedo; [vrijmoedig] franko

   _onbeveiligd = no sigurá

   _onbevlekt = sin mancha; onbevlekte ontvangenis - imaculada concepción [S.]

   _onbevoegd = inkompetente; no kualifiká; no outorisá. Verboden toegang voor onbevoegden - Entrada prohibí pa esnan sin outorisashon.

   _onbevoegdheid = inkompetensia; falta di kompetensia; falta di kualifikashon; falta di outorisashon

   _onbevolkt = no habitá; sin habitante

   _onbevooroordeeld = sin prewisio

   _onbevredigd = insatisfecho

   _onbevredigend = insatisfaktorio; no satisfaktorio

   _onbevreesd = sin miedo

   _onbewaakt = inprotehá; no protehá. in 'n onbewaakt ogenblik - na un momento inesperá

   _onbeweeglijk = sin move; inmovibel; imóbil

   _onbewerkt = no prosesá; [tekst] sin kambio; [onversiered] no dorná.

   _onbewijsbaar = (ku) no por wòrdo probá

   _onbewogen = sin emoshon

   _onbewolkt = sin nubia. de hemel is onbewolkt - shelu ta kla.

   _onbewoonbaar = inhabitabel

   _onbewoond = inhabitá; no habitá; inokupá; no okupá; sin habitante; sin okupashon.

   _onbewust = inkonsiente(mente)

   _onbezet = vakante; inokupá.

   _onbezield = inanimá; sin alma.

   _onbezoedeld = inatachá; sin mancha

   _onbezoldigd = sin pago; sin salario

   _onbezonnen = sin pensa; (zie: onbesuisd)

   _onbezorgd = despreokupá; sin preokupashon(nan); onbezorgd achterblijven - keda atras sin medionan di bida .

   _onbezorgdheid = despreokupashon; falta di preokupashon; aktitut sin hasi kaso di nada.

   _onbezwaard = sin sinti su mes kulpabel

   _onbillijk = inhusto

   _onbillijkheid = inhustisia

   _onbrandbaar = ininflamabel; no inflamabel

   _onbreekbaar = inkebrantabel; (ku) no por kibra

   _onbruik = fò'i uzo; in onbruik zijn - no ta uzá mas. in onbruik geraken - bai fò'i uzo

   _onbruikbaar = inuzabel

   _onbuigbaar = infleksibel; (ku) no ta dobla

   _onbuigzaam = infleksibel [ook fig.]; rígido

   _onbuigzaamheid = infleksibilidat

   _onchristelijk = anti-kristian

   _oncontroleerbaar = inkontrolabel

   _ondank = ingratitut; ondank is 's werelds loon. - danki di mundu ta pishi di yewa. zijns ondanks - a pesar di dje.

   _ondankbaar = desagradesido; malagradesido

   _ondankbaarheid = ingratitut; falta di gratitut

   _ondanks = apesardi

   _ondeelbaar = indivisibel

   _ondenkbaar = inkonsebibel; no imaginabel

   _onder = bou (di); [tussen] mei-mei; entre. onder de tafel - bou di e mesa. van onder de tafel (vandaan) - for di bou di e mesa. onder andere - entre otro. onder elkaar - huntu. onder ons - nos ku nos. onder vrienden - mei-mei di amigonan. hij houdt alle stukken onder zich. - E ta wanta tur e dokumentonan den su poder. onder ons gezegd - bisá entre abo ku mi. Het moet wel onder ons blijven - E kos mester keda entre abo ku mi. [gedurende] durante. onder het eten - durante kuminda. de zon is al onder. - Solo a baha kaba. hoe was hij eronder? - Kon el a tum'é? naar/van onder(en) - abou. de vijfde van onder(en) - e di sinko di abou. van onder(en) naar boven - di abou bai ariba. Hij bekeek haar van onder tot boven. - El a wak e di ariba te abou. ten onder gaan - bai perdí. onderaan - (ful) abou.

   _onder- = sub-; di abou

   _onderaan = abou

   _onderaards = subteráneo; bou di tera

   _onderarm = brasa di abou

   _onderbewust = subkonsiente

   _onderbewustzijn = subkonsiensia

   _onderbezet = dfalta hende

   _onderbezetting = falta di hende

   _onderbouw = substruktura

   _onderbouwen = pone (un bon) fundeshi [ook fig.]

   _onderbreken = interumpí

   _onderbreking = interupshon

   _onderbrengen = [huisvesten] alohá; akomodá; [classificeren] klasifiká

   _onderbroek = [v.mannen] djòki; [v. vrouwen] karson chikito; panty

   _onderdaan = súbdito; siudadano. onderdanen - siudadanía

   _onderdak = alohamento; akomodashon. onderdak verschaffen - akomodá; alohá

   _onderdanig = submisibo

   _onderdeel = [onderste deel] parti di abou; [gedeelte] parti; [v. auto, machine e.d.] parti, aksesorio; [verdeling] bubdivishon; [leger e.d.] unidat; [v. seconde] frakshon

   _onderdoen = in: niet onderdoen voor - no ta menos ku. ze doen niet voor elkaar onder - nan no ta menos ku otro.

   _onderdompelen = djumblum

   _onderdrukken = [volk e.d.] oprimí; [tegenhouden] reprimí; [lach, tranen, geeuw etc.] suprimí.

   _onderdrukker = opresor

   _onderdrukking = opreshon; represhon; supreshon (zie: onderdrukken)

   _onderduiken = skonde; keda skondí; buska refugio.

   _onderduiker = hende ku a skonde su mes pa enemigonan.

   _ondereind = parti abou; parti di abou.

   _onderen = in: van onderen - di abou. naar onderen - abou

   _ondergaan = 1. {ónder-} kaba; kaba di eksistí; [schip] noufragá; [zon] baha. 2. {-gáán} pasa aden; eksperensiá; eksperimentá; [verdragen] soportá.

   _ondergang = kaída; perdishon; [zon] bahamento; [wereld] fin; kabamento; [schip] noufragio. dat was zijn ondergang - esei a kaba kuné.

   _ondergeschikt = subordiná; inferior. een ondergeschikte rol spelen. - hunga un ròl/papel menos importante. van ondergeschikt belang - menos importante. ondergeschikt maken - subordiná

   _ondergeschikte = inferior

   _ondergeschiktheid = subordinashon; inferioridat

   _ondergetekende = esun ku ta firma; firmante

   _ondergoed = paña di abou; ropa interior [S.!]

   _ondergraven = mina

   _ondergrond = subsuelo; [achtergrond] fondo

   _ondergronds = subteráneo; bou di tera

   _ondergrondse = [verzet] resistensia; [spoor] metro

   _onderhandelaar = negosiadó

   _onderhandelen = negosiá

   _onderhandeling = negosiashon; onderhandelingen aanknopen - entamá negosiashonnan.

   _onderhands = privá; den privá; bouw man; sekretamente; den sekreto

   _onderhavig = den diskushon; riba mesa; aktual

   _onderhevig = in: onderhevig aan - sometí na; aan twijfel onderhevig - dudoso

   _onderhorig = dependiente

   _onderhorige = súbdito

   _onderhorigheid = dependensia

   _onderhoud = mantenshon; [gesprek] entrevista; [levens-] mantenshon, kuido; [steun] sosten. in zijn eigen onderhoud voorzien - perkurá pa su mes mantenshon.

   _onderhouden = {-hóuden} mantené; iemand onderhouden over zijn gedrag - papia ku un hende tokante di su kondukta. {ónder-} tene abou.

   _onderhoudend = ameno

   _onderhoudskosten = gastonan di mantenshon

   _onderhuids = bou di kuero

   _onderin = den e parti di abou

   _onderjurk = mitar saya; slip [E.!]

   _onderkant = bom; parti di abou

   _onderkast = lèter chikito; kleine letter [N.]; minúscula [S.]

   _onderkennen = rekonosé; distinguí

   _onderkleren = paña di abou; ropa interior [S.]

   _onderkomen = alohamento

   _onderlaag = kapa abou

   _onderlegd = in: goed onderlegd - bon na haltura; bon studiá

   _onderliggen = ta abou.

   _onderlijf = parti abou di e kurpa

   _onderling = mutuo. onderling beraad - deliberashon interno. het onderling niet eens zijn - no ta di akuerdo entre nan mes.

   _onderlip = lèp di abou

   _onderlopen = inundá

   _ondermijnen = mina

   _ondernemen = hasi negoshi; [stappen] entamá

   _ondernemend = aktibo

   _ondernemer = empresario

   _onderneming = [bedrijf] empresa; [waagstjuk] esfuerso

   _onderofficier = subofishal

   _onderonsje = nos-ku-nos; nan-ku-nan

   _onderontwikkeld = subdesaroyá

   _onderpand = garantía

   _onderricht = instrukshon

   _onderrichten = instruí

   _onderrok = mitar saya; half-slip [E.]

   _onderschatten = subestimá; baluá abou

   _onderschatting = subestimashon

   _onderscheid = distinshon ; diferensia; onderscheid maken - distinguí

   _onderscheiden = [ww] distinguí; [decoreren] dekorá, kondekorá. ze zijn niet van elkaar te onderscheiden. - [dingen] bo no por bisa kua ta kua. [personen] bo no por bisa ken ta ken. [bnw] distinto; [gedecoreerd] kondekorá

   _onderscheiding = distinkshon; [decoratie] dekorashon, kondekorashon

   _onderscheidingsvermogen = poder distinktibo; poder diskriminatorio

   _onderscheppen = interseptá

   _onderschepping = intersepshon

   _onderschrift = subtítulo

   _onderschrijven = konfirmá; apoyá

   _onderspit = in: "het onderspit delven -baha kabes tur ful

   _onderste = mas abou.

   _onderstaand = abou

   _ondersteboven = bok' abou; alles ondersteboven halen/gooien bolter tur kos ariba abou. Hij was er helemaal van ondersteboven - e tábata tur konfundí.

   _onderstel = garoshi di abou

   _ondersteunen = apoyá; sostené; duna sosten; duna asistensia

   _ondersteuning = apoyo, sosten; asistensia

   _onderstrepen = subrayá

   _onderstroom = koriente básiko

   _ondertekenaar = firmante; esun ku ta firma

   _ondertekenen = firma

   _ondertekening = firma

   _ondertitel = subtítulo

   _ondertitelen = subtitulá

   _ondertiteling = subtitulashon

   _ondertoon = tono básiko

   _ondertrouw = dunamento di man. in ondertrouw gaan - duna man

   _ondertussen = tur estèn; mientras tanto; tanten

   _onderuit = for di abou. iemand onderuit halen = tumba un hende. onderuitzakken = rèk den su stul. ergens onderuit proberen te komen - purba skapa di un kos. daar kun je niet onderuit. - bo no por laga di hasi'é.

   _ondervangen = kita (problemanan); tene kuenta ku (difikultatnan)

   _onderverdelen = subdividí; subklasifiká

   _onderverdeling = subdivishon; subklasifikashon

   _ondervinden = eksperensiá; eksperimentá; pasa aden

   _ondervinding = eksperensia

   _ondervoed = malnutrí; no a haña bastante kuminda

   _ondervoeding = malnutrishon; subnutrishon

   _ondervragen = interogá

   _ondervraging = interrogashon

   _onderweg = na kaminda

   _onderwereld = mundu di krímen, mundu kriminal, mundu di kriminalnan, di ladronnan, di malechornan.

   _onderwerp = tópiko; [gram.] juheto. onderwerp van gesprek - tópiko di diskushon. bij het onderwerp blijven - keda na e punto di diskushon.

   _onderwerpen = someté; suhetá; [aan lot e.d.] resigná; zich onderwerpen aan - someté su mes na.

   _onderwerping = sumishon; resignashon

   _onderwijl = tur esten; mientras tantu; tanten

   _onderwijs = enseñansa. basis onderwijs - enseñansa básiko. beroeps onderwijs - enseñansa profeshonal. hoger onderwijs - enseñansa universitario. voortgezet onderwijs - enseñansa sekundario.

   _onderwijs- = di enseñansa

   _onderwijskunde = siensia di enseñansa

   _onderwijzen = siña; instruí; duna instrukshon.

   _onderwijzer = mener di skol; maestro

   _onderwijzeres = yùfrou di skol; maestro

   _onderworpenheid = submishon

   _onderzeeboot = submarino

   _onderzeeër = submarino

   _onderzees = submarino; bou di laman.

   _onderzoek = [alg.] investigashon; [medisch]saminashon, chèkeo. [ontdekkingstocht] eksplorashon; [enquête] enkuesta;

   _onderzoeken = [alg.] investigá; [medisch] saminá; [ontdekkingstocht] eksplorá; nauwkeurig onderzoeken - skritiná.

   _onderzoekend = investigador

   _onderzoeker = [alg.] investigadó; [medisch] saminadó; [ontdekkings- reiziger] eksploradó

   _ondeskundig = sin tin konosemento di; inkapas; inkapabel

   _ondeugd = bisio. [kind] mala mucha

   _ondeugdelijk = mankaron; [kwaliteit] inferior

   _ondeugend = mala mucha

   _ondiep = pòko hundu

   _ondier = monstruo

   _onding = kos mankaron; kos ku no ta sirbi

   _ondoelmatig = inapropiá; inefisiente; (ku) no ta sirbi su meta.

   _ondoelmatigheid = inefisiensia

   _ondoenlijk = inpráktiko; irealisabel

   _ondoordacht = deskabeyá; hasí sin pensa; sin uza su kabes.

   _ondoordringbaar = inpenetrabel

   _ondoorgrondelijk = inkomprondibel

   _ondoorzichtig = intransparente

   _ondoorzichtigheid = intransparensia

   _ondraaglijk = insoportabel

   _ondubbelzinnig = inambiguo; inekibokabel; sin laga duda

   _onduidelijk = indistinto; no kla; insigur

   _onduidelijkheid = indistinshon; falta di klaridat; insiguridat

   _onduldbaar = intolerabel; insoportabel; inaseptabel

   _onecht = [alg.] falso; no outéntiko; [v. kind] ilegítimo; 'n onecht kind - un yiu di afó.

   _oneens = in: het oneens zijn met - no ta di akuerdo ku.

   _oneerbaar = indesente

   _oneerbiedig = sin respèt

   _oneerbiedigheid = falta di respèt.

   _oneerlijk = deshonesto; no honesto

   _oneerlijkheid = deshonestidat

   _oneervol = sin honor

   _oneffen = no liso; gròf; yen di burako

   _oneigenlijk = inapropiá

   _oneindig = infinito

   _oneindigheid = infinidat

   _onenigheid = diskordia; pleito;

   _onervaren = ineksperensiá; sin eksperensia

   _onervarenheid = ineksperensia; falta di eksperensia

   _oneven = impar

   _onevenredig = disproporshoná, disproporshonal,fuera di proporshon

   _onevenredigheid = disproporshon

   _onevenwichtig = inbalansá, desekilibrá; fò'i balansa

   _onevenwichtigheid = inbalansa, desekilibrio; falta di balansa.

   _onfatsoenlijk = indesente, sin fatsun

   _onfeilbaar = infalibel

   _onfeilbaarheid = infalibilidat

   _onfortuinlijk = in: onfortuinlijk zijn - tin mala suèrtè.

   _onfris = no fresko; [fig.] indesente

   _ongaarne = sin gusto

   _ongastvrij = inhospitalario, sin hospitalidat

   _ongastvrijheid = inhospitalidat, falta di hospitalidat

   _ongeacht = irespektibo di; a pesar di/ku;

   _ongebonden = sin laso(nan); [fig.] liber

   _ongeboren = prenatal; no nasí.

   _ongebreideld = irestringí; inkontrolabel; sin límite, SIN RESTRIKSHON(NAN)

   _ongebruikelijk = inusual, NO USUAL; no komun

   _ongebruikt = inuzá, no uzá

   _ongecompliceerd = simpel; no kompliká

   _ongedaan = deshasí; kanselá; anulá. ongedaan maken - deshasí di; kanselá; anulá

   _ongedeerd = ileso

   _ongedekt = no kubrí;

   _ongedienstig = inservishal, NO SERVISIAL

   _ongedierte = bichi

   _ongeduld = inpasenshi, falta di pasenshi

   _ongeduldig = sin pasenshi

   _ongedurig = inketo; intrankil(o); sin pasenshi

   _ongedurigheid = inkietut; intrankilidat

   _ongedwongen = infòrmal(mente); liber(mente; sin reserva; natural(mente); sin restrikshon(nan).

   _ongedwongenheid = infòrmalidat; fasilidat di aktua; aktitut sin reserva

   _ongeëvenaard = sin igual

   _ongefrankeerd = sin stampía

   _ongefundeerd = sin base

   _ongegeneerd = sin reserva; sin bergüensa

   _ongegrond = sin base

   _ongehinderd = sin problema; ilimitá, no restringí; sin restrikshon; no limitá.

   _ongehoord = sin presedente; inaseptabel, imposibel, inkreíbel

   _ongehoorzaam = desobediente

   _ongehoorzaamheid = desobediensia

   _ongehuwd = no kasá; soltero;

   _ongeïnteresseerd = indiferente; sin interes

   _ongeïnteresseerdheid = falta di interes; indiferensia

   _ongekend = sin presedente

   _ongekleed = no bistí, sin paña bistí.

   _ongekookt = sin herbe; sin herebé; kurú

   _ongekroond = no koroná

   _ongekunsteld = simpel; sin afekshon

   _ongeladen = [voertuig] no kargá, sin karga; [wapen] sin bala

   _ongeldig = inbálido; het is ongeldig = no ta bálido; ongeldig maken - hasi inbálido; anulá, kanselá.

   _ongeldigheid = inbalides

   _ongelegen = inkonveniente; inoportuno.

   _ongeletterd = analfabeto; ignorante

   _ongelijk = [verschillend]desigual; [oneffen] no na mesun nivel; [ondergrond] iregular; [mening] no tin rason. het is niet ongelijk aan... - no ta diferensia ku... zijn ongelijk erkennen - admití ku bo ta robes. Ik geef hem geen ongelijk. - Mi ta dun'é tur rason. ongelijk hebben - ta robes.

   _ongelijkheid = desigualdat

   _ongelijkmatig = desigualmente; sin igualdat; inhustamente

   _ongelijksoortig = heterogéniko

   _ongelikt = in: 'n ongelikte beer - un bruto ku no sa manera

   _ongelimiteerd = ilimitá

   _ongelofelijk = inkreíbel

   _ongelogen = berdadero

   _ongeloof = falta di fe; sin fe; inkredibilidat

   _ongelooflijk = inkreíbel

   _ongeloofwaardig = inkreíbel

   _ongelovig = [godsdienst] sin fe. [anders] inkrédulo

   _ongelovige = hende sin fe; infiel; hende inkrédulo

   _ongelovigheid = falta di fe; falta di kerensia

   _ongeluk = [gemoedstoestand] infelisidat; [pech] mala suèrtè; [ongeval] aksidente, desgrasia. per ongeluk - aksidentalmente. dat was zijn ongeluk. - Esei tábata su mala suèrte.

   _ongelukkig = [bnw] [gemoedstoestand] infelis ; desgrasiado; [gebrekkig] mankaron [plat]. [bw] desafortunadamente; pa mala suèrtè; desgrasiadamente.

   _ongelukkige = hende infelis; [gebrekkige] hende mankaron [plat]

   _ongelukkigerwijs = desafortunadamente; pa mala suèrtè; desgrasiadamente

   _ongeluksdag = día di mala suèrte

   _ongeluksgetal = number di mala suèrte

   _ongemak = molèster, molestia, inkonvenensia, inkonveniente; situashon desagradabel, kondishon desagradabel

   _ongemakkelijk = no fásil; no konfortabel; inkonveniente; difísil; molestioso; fastioso

   _ongemanierd = sin manera; grosero

   _ongemanierdheid = modo sin manera

   _ongemeen = [bnw] ekstraordinario. [bw] ekstraordinariamente

   _ongemerkt = iripará, no ripará, sin ripará. [geen merkteken] sin marka.

   _ongemoeid = sin mishi; sin molestiá; iets of iemand ongemoeid laten - laga un kos of hende pa su kuenta; keda sin mishiku/molestiá un kos of hende.

   _ongemotiveerd = inmotibá, no motivá; sin motivashon

   _ongenaakbaar = inaksesibel, inaserkabel; inafektá.

   _ongenade = in: (bij iemand in ongenade vallen - pèrdè konfiansa di un hende

   _ongenadig = sin miserikordia

   _ongeneeslijk = inkurabel; sin kura.

   _ongenegen = no dispuesto

   _ongenietbaar = [persoon] insoportabel

   _ongenoegen = disgusto

   _ongenood = no inbitá

   _ongeoefend = no entrená; sin práktika

   _ongeoorloofd = ilísito; no permití

   _ongeopend = sin habri

   _ongeordend = desordená

   _ongeorganiseerd = mal organisá

   _ongepast = inapropiá

   _ongerechtigheid = sushedat, kos sushi

   _ongerede = in: in het ongerede raken - daña, faya

   _ongeregeld = iregular; sin regla; desordená

   _ongeregeldheid = [letterl.[ iregularidat; [onlusten[ disturbio

   _ongerept = [natuur] bírgen; sin mishi; no atachá.

   _ongerief = molèster, molestia, inconvenensia, inkonveniente

   _ongerieflijk = inkonfortabel; inkonveniente

   _ongerijmd = absurdo

   _ongerijmdheid = absurdidat

   _ongerust = preokupá; inkieto. Ik ben ongerust - mi ta wòri.

   _ongerustheid = preokupashon; inkietut; wòri.

   _ongeschikt = [ogenblik] inkonveniente; [onbekwaam] inkapas; [niet passend] (ku) no ta fet; (ku) no ta pas.

   _ongeschiktheid = inkonvenensia; inkapasidat

   _ongeschonden = sin daño; sin mancha; sin mishi

   _ongeschoold = sin edukashon; sin profeshon; no eduká; no entrená. ongeschoolde arbeidewrs - peonnan

   _ongesteld = malu. ongesteld worden - [vrouwen] kai malu

   _ongestoord = sin stroba; sin wòrdo strobá; ininterumpí

   _ongestraft = sin haña kastigo; sin wòrdo kastigá

   _ongetekend = sin firma

   _ongetrouwd = sin kasa; soltero

   _ongetwijfeld = sin duda; indudabel (mente)

   _ongevaarlijk = no peligroso; sin peliguer

   _ongeval = aksidente, desgrasia

   _ongevallenverzekering = aseguro kontra aksidente

   _ongeveer = mas of menos; aproksimadamente

   _ongeveinsd = sinsero

   _ongevoelig = sin geful; insensibel; insuseptibel

   _ongevoeligheid = inbsensibilidat; insuseptibilidat

   _ongevraagd = sin pidi; sin puntra

   _ongewapend = sin arma, no armá

   _ongewenst = indeseá

   _ongewijzigd = sin kambio, no kambiá

   _ongewild = [bnw] inboluntario; no intenshoná, inintenshonal; [bw] inboluntariamente; inintenshonalmente; sin kier

   _ongewillig = no dispuesto

   _ongewis = insigur; insierto

   _ongewisse = insiguridat; insertidumbre

   _ongewoon = no usual; ekstraordinario

   _ongezeglijk = desobediente

   _ongezellig = laf

   _ongezien = sin a wòrdo mirá

   _ongezond = insano; insaludabel; malu

   _ongezondheid = insanidat; falta di salú

   _ongezouten = sin salu. iemand ongezouten de waarheid zeggen - duna un hende su lavèt, su dabrot; habri beibel pa un hende.

   _ongezuiverd = impuro

   _ongodsdienstig = sin religion

   _ongrijpbaar = ku no por wòrdo gará;

   _ongrondwettig = inkonstitushonal

   _ongunstig = desfaborabel.

   _onguur = spantoso; sinistro.

   _onhaalbaar = inalkansabel; irealisabel

   _onhandelbaar = inmanehabel

   _onhandig = pòko hábil; onhandig zijn - [v. persoon] no por mucho kos; [ding] no ta sirbi.

   _onhebbelijk = ofensibo

   _onhebbelijkheid = mala maña

   _onheil = malora; desgrasia; desastre; kalamidat. onheil stichten - kousa un desastre. [bijgeloof] fuku

   _onheilspellend = menasante; sospechoso

   _onheilstichter = hende ku sa kousa desastre

   _onherbergzaam = inhospitabel

   _onherkenbaar = imposibel pa rekonosé

   _onherroepelijk = irevokabel

   _onherstelbaar = irekuperabel

   _onheuglijk = imemorabel

   _onheus = antipátiko; grosero; sin respèt. iemand onheus behandelen/bejegenen - trata un hende sin respèt.

   _onhoorbaar = inoudibel

   _onhoudbaar = (ku) no por wòrdo mantení; (ku) no por sigui asina.

   _onhygiënisch = ahigiéniko

   _onjuist = inkorekto; inhusto; malu; robes.

   _onjuistheid = eror; kos inkorekto, inhusto, malu, robes

   _onkerkelijk = sin pertenesé na un denominashon religioso; (ku) no ta miembro di un iglesia

   _onkies = indesente; indelikado

   _onklaar = defekto; dañá. onklaar raken - daña

   _onknap = in: niet onknap - nada mahos.

   _onkosten = gasto(nan)

   _onkostenvergoeding = kompensashon di gastonan

   _onkreukbaar = [van stof] (ku) no ta machiká; [van persoon] integro; inkoruptibel; implakabel

   _onkreukbaarheid = integridat

   _onkruid = yerba ; mala yerba. onkruid vergaat niet - mala yerba no sa muri

   _onkuis = inkasto

   _onkuisheid = inkastidat

   _onkunde = ignoransia

   _onkundig = ignorante

   _onkwetsbaar = invulnerabel

   _onkwetsbaarheid = invulnerabilidat

   _onlangs = 'ki día; resientemente; pòko tempo pasá

   _onledig = in: zich onledig houden met... - ta hinká den ...ta okupá ku ...

   _onleesbaar = ilegibel

   _onlogisch = ilógiko

   _onloochenbaar = indesmentibel

   _onlust = in: 'n gevoel van onlust - un sintimento di insertidumnbre

   _onlusten = disturbio(nan)

   _onmaatschappelijk = antisosial

   _onmacht = impotensia; inkapasidat; falta di poder

   _onmachtig = impotente; inkapas

   _ONMATIG = SIN MIDö; SIN MODERASHON;

   _onmededeelzaam = inkomunikatibo

   _onmeetbaar = imenso

   _onmens = bruto; bestia; DESGRASIADO; buriko bestia

   _onmenselijk = inhumano

   _onmenselijkheid = aktitut inhumano, kondukta inhumano;

   _onmerkbaar = iriparabel; inperseptibel

   _onmetelijk = imenso

   _onmetelijkheid = imensidat

   _onmiddellijk = [bnw] mesora; imediato; instantánio. [bw] mesora; imediatamente; instantáneamente; al instante

   _onmin = diskordia. in onmin leven met elkaar - biba rabiá ku otro

   _onmisbaar = indispensabel

   _onmiskenbaar = inekibokabel

   _onmogelijk = imposibel. Ik kon onmogelijk gaan. - No tabata posibel pa mi bai.

   _onmogelijkheid = imposibilidat

   _onmondig = menor di edat; no mondru.

   _onmondigheid = menor di edat

   _onnadenkend = sin pensa

   _onnatuurlijk = innatural, no natural

   _onnauwkeurig = ineksakto; inatento; sin duna debido atenshon; [gedrag, kleding] slòns

   _onnavolgbaar = inigualabel; inimitabel; sin igual; sin par;

   _onneembaar = invensibel

   _onnodig = innesesario

   _onnoemelijk / onnoemlijk = [verdriet e.d.] inekspresabel; imenso; [getal] inumerabel

   _onnozel = [kind] inosente; [goedgelovig] kèns; sokete; (ku) ta kere tur kos; [dom] bobo; chambon. onnozele hals - chambon

   _onnozelheid = [kind] inosensia; [domheid] bobedat

   _onnut = inútil(mente); sin balor

   _onofficiëel = inofishal(mente)

   _onomkoopbaar = inkoruptibel

   _onomstotelijk = sin kontroversia; inkontestabel; het is onomstotelijk bewezen, ... = el a keda probá sin ningun duda, ...

   _onomwonden = sin mas; frankamente;

   _onontbeerlijk = indispensabel

   _onontgonnen = no kultivá

   _onontkoombaar = inevitabel; sin modo di skapa.

   _onontwarbaar = inordenabel

   _onontwikkeld = [opleiding] ineduká; ignorante; [economisch]indesaroyá, no desaroyá

   _onooglijk = [klein] mashá chikito; [lelijk]mahos

   _onoordeelkundig = inkapas pa huzga

   _onopgehelderd = inekspliká; no solushoná

   _onopgelost = no solushoná

   _onopgemaakt = [bed e.d.] sin drecha; [vrouwen] sin make-up; sin makiyahe

   _onopgemerkt = iripará; inobserbá; iremarká.

   _onopgesmukt = sin adorno; no dorná; bashí

   _onopgevoed = mal kriá; mal eduká

   _onophoudelijk = sin para; sin stòp; kontinuamente; ininterumpidamente

   _onoplettend = inatento; sin paga tino

   _onoplettendheid = falta de atenshon

   _onoplosbaar = insolushonabel; sin solushon

   _onoprecht = insinsero

   _onoprechtheid = insinseridat

   _onopvallend = inkonspikuo

   _onopzettelijk = no intenshoná

   _onordelijk = desordená

   _onoverbrugbaar = inaserkabel, inalkansabel

   _onoverdekt = sin dak; na aire liber

   _onovergankelijk = [gram] intransitibo

   _onoverkomelijk = insuperabel

   _onovertrefbaar = insurpasabel

   _onovertroffen = insurpasá

   _onoverwinnelijk = invensibel, inkonkistabel

   _onoverzichtelijk = konfuso; bruhá

   _onoverzichtelijkheid = konfushon; bruhamento

   _onoverzienbaar = [omvang] sin fin; [getalsmatig] inkalkulabel

   _onpartijdig = imparsial

   _onpartijdigheid = imparsialidat

   _onpas = in: te pas en te onpas - por of no por

   _onpasselijk = malu; ik word er onpasselijk van. - ta hasí mi saka. Ta duná mi bèrè-bèrè.

   _onpeilbaar = imenso; imensamente hundo.

   _onpeilbaarheid = imensidat

   _onpersoonlijk = impersonal(mente)

   _onplezierig = desagradabel(mente); desfòrmal(mente)

   _onpraktisch = impráktiko

   _onprettig = desagradabel(mente)

   _onraad = peliguer; tròbel

   _onrecht = inhustisia; ten onrechte - inhustamente. iemand onrecht aandoen - trata un hende inhustamente.

   _onrechtmatig = ilísito; ilegal; kontra lei.

   _onrechtvaardig = inhusto, no husto

   _onrechtvaardigheid = inhustisia

   _onredelijk = irashonal(mente)

   _onredelijkheid = irashonalidat

   _onregelmatig = iregular(mente)

   _onregelmatigheid = iregularidat

   _onrein = impuro; no limpi

   _onrijp = no hecho; no madurá

   _onroerend = imóbil. onroerende goederen - biennan imóbil

   _onrust = [ongerustheid] inkietut, preokupashon; [relletjes] tròbel; komoshon; disturbio(nan)

   _onrustbarend = alarmante

   _onrustig = inkieto; preokupá; preokupante; nervioso

   _onruststoker = instigadó

   _ons = [vnw] nos. een vanb de onzen - un di nos. [znw] ons, shen gram. wachten tot je 'n ons weegt. - warda te ku galiña haña djente.

   _onsamenhangend = inkoherente; bruhá; sin konekshon. 'n onsamenhangend verhaal - un relato tur bruhá; un relato sin pía ni kabes.

   _onschadelijk = (ku) no ta hasi daño, no dañino. onschadelijk maken - [dingen] kita su peliguer. [persoon] kaba ku; eliminá

   _onschatbaar = inbaluabel

   _onscheidbaar = inseparabel

   _onschendbaar = inviolabel; imuno

   _onschendbaarheid = imunidat. parlementaire onschendbaarheid - imunidat parlementario

   _onschuld = inosensia. hij doet alsof hij de onschuld zelf is. - e ta hasi manera e no a kibra un skòter. zijn handen in onschuld wassen - laba man.

   _onschuldig = inosente

   _onsmakelijk = (ku) no tin smak; sin sabor, inapetitoso; kò'i fis.

   _onstabiel = no stabil

   _onstandvasstig = inkonsistente(mente)

   _onsterfelijk = imortal

   _onsterfelijkheid = imortalidat

   _onstoffelijk = imaterial; spiritual.

   _onstuimig = turbulento

   _onstuimigheid = turbulensia

   _onstuitbaar = iresistibel; (ku) no por stòp, para.

   _onsympathiek = antipátiko

   _ontaard = degenerá

   _ontaarden = degenerá

   _ontaarding = degenerashon

   _ontberen = falta; ta privá di; priva. Hij kon zijn hulp niet ontberen - E no tábata por sin su yudansa.

   _ontbering = falta; privashon; deprivashon

   _ontbieden = inbitá; yama; pidi pa ta presente

   _ontbijt = desayuno

   _ontbijten = desayuná

   _ontbindbaar = separabel; (ku) por disolbé

   _ontbinden = [letterl.. en fig.] disolvé. [losmaken] lòs; [lijk.e.d.] dekompositá.

   _ontbinding = disolushon; dekomposishon.

   _ontbladeren = kita foya

   _ontbloot = sunú; desnudá. met ontbloot hoofd - sin tapa kabes; kabes sunú. met ontbloot bovenlijf - lomba sunú.

   _ontbloten = [lichaam] desnudá; [hoofd] kita sombré

   _ontboezeming = deskargo di kurason

   _ontbossen = deforestá

   _ontbossing = deforestamento

   _ontbrandbaar = inflamabel,

   _ontbranden = pega (na) kandela; [strijd] habri; kuminsá

   _ontbranding = pegamento na kandela; kombustion

   _ontbreken = falta; karesé. dat ontbrak er nog maar aan! - esei a kaba klas!

   _ontcijferen = desifrá; [code] kibra

   _ontdaan = deskonsertá; disgustá; ontdaan van zie: ontdoen

   _ontdekken = deskubrí

   _ontdekker = deskubridó

   _ontdekking = deskubrimento

   _ontdekkingsreiziger = eksploradó

   _ontdoen = deshasí; [van kleding, bladeren e.d.] kita; zich ontdoen van - parti ku; deshasí di. ontdaan van alle franje - ku tur adorno kitá.

   _ontdooien = deskongelá, defrost [E.]

   _ontduiken = evadí; skapa

   _ontduiking = evashon; skapamento

   _ontegenzeglijk = inkuestionabel

   _onteigenen = ekspropiá; kita propiedat

   _onteigening = ekspropiashon

   _ontelbaar = inumerabel

   _ontembaar = indominabel

   _onterecht = robes; inhusto; inhustamente; inkorekto; inkorektamente

   _onteren = deshonrá; [verkrachten] violá

   _onterven = desheredá

   _ontevreden = malkontento; disgustá; disatisfecho

   _ontevredenheid = disatisfakshon; disgusto

   _ontfermen = in: zich ontfermen over - tin duele di; protehá

   _ontfutselen = in: iemand iets ontfutselen - saka, ranka un kos for di un hende

   _ontgaan = falta; pèrdè; skapa. het is mij ontgaan - Mi no a not'é; het begin is mij ontgaan - m'a pèrdè e kuminsamento. >het verschil ontgaat mij. - mi no ta mira e diferensia. . de kans ontging hem. - el a pèrdè e chèns / oportunidat. Niets ontgaat hem - Nada no ta skap'é.

   _ontgelden = in: hij moest het ontgelden - el a haña tur e kulpa.

   _ontginnen = reklamá; kultivá; eksplotá

   _ontginning = reklamashon; kultivashon; eksplotashon

   _ontglippen = pèrdè; skapa. hij is mij ontglipt - el a skapa. de datum is mij ontglipt.. - mi no ta korda e fecha. er ontglipte haar een zucht van verlichting - e no por a wanta un sospiro di alivio.

   _ontgoochelen = desilushoná

   _ontgoocheling = desilushon

   _ontgroeien = bira muchu grandi pa

   _onthaal = akogida; resepshon; [tractatie] trato; Hij kreeg een groots onthaal. - El a haña un akogida tremendo.

   _onthalen = trata; entretené;

   _onthand = den problema; Wij zijn erg onthand. - E kos no ta konbení nos.

   _ontharen = pèrdè kabei; kita kabei.

   _ontheemd = desampará

   _ontheemde = persona desampará

   _ontheffen = [v. last] aliviá; kita; [schuld, verplichting] eksonerá; [uit ambt] kita.

   _ontheffing = alivio; libramento; kitamento; [v. schuld of plicht] eksonerashon

   _ontheiligen = profaná

   _onthoofden = dekapitá

   _onthoofding = dekapitashon

   _onthouden = [1. herinneren] kòrda; memorisá. [ - Lo mi kòrda esei. - kòrdá mi ku ... 2. niet doen] abstené. zich onthouden van - abstené di; priva di. iemand iets onthouden - nenga un hende un kos; priva un hende di un kos.

   _onthouding = abstenensia

   _onthullen = [beeld] desbelá. [geheim e.d.] revelá; divulgá

   _onthulling = [beeld] desbelo. [geheim] divulgamento, divulgashon

   _onthutsend = deskonsertante

   _onthutst = deskonsertá

   _ontiegelijk = tremendamente; inkomprendibelmente

   _ontijdig = prematuro; na oranan inapropiá

   _ontkennen = desmentí; nenga. Het valt niet te ontkennen dat ... - Bo no por desmentí ku ...

   _ontkennend = negatibo

   _ontkenning = negashon

   _ontkerstening = dekristianisashon

   _ontketenen = desenkadená; lansa; kousa

   _ontkiemen = sprùit; spreit

   _ontkleden = kita paña

   _ontknoping = desenlase

   _ontkomen = skapa [aan = di]

   _ontkoppelen = deskonektá; desakoplá

   _ontkoppeling = desakoplamento

   _ontkronen = deskoroná

   _ontkroning = deskoronashon

   _ontkrachten = [letterl.] debilitá. [argument e.d.] desmentí; koregí; munstra falsedat di

   _ontkurken = saka su kòrki

   _ontladen = deskargá

   _ontlading = deskargamento

   _ontlasten = aliviá; deskargá

   _ontlasting = alivio; deskargamento; [uitwerpselen] sushi. Heb je al ontlasting gehad? - B'a bai af kaba?

   _ontleden = analisá; [anatomisch] disektá

   _ontleding = análisis; [anatomisch] disektamento

   _ontlenen = fía [aan = di]; derivá [aan = di].

   _ontlokken = saka; ranka; provoká

   _ontlopen = evitá; eludí. zij ontlopen elkaar niet veel. - nan ta parse otro hopi.

   _ontluiken = habri; inisiá; kuminsá habri; ekspandé

   _ontluikend = (ku) ta kuminsá (habri)

   _ontluisteren = mancha, susha

   _ontluistering = manchamento, sushamento

   _ontmaagden = kibra (su) señorita

   _ontmantelen = desmantelá

   _ontmanteling = desmantelashon

   _ontmaskeren = demaskará; eksponé

   _ontmaskering = demaskarada; eksposishon

   _ontmoedigen = deskurashá

   _ontmoediging = deskurashamento

   _ontmoeten = topa [ku]; enkontrá

   _ontmoeting = enkuentro; topamento

   _ontnemen = kita; [rechten e.d.] priva

   _ontnuchteren = pèrdè e wayaba; [fig.] desilushoná

   _ontoegankelijk = inaksesibel

   _ontoelaatbaar = inadmisibel; no permitibel

   _ontoereikend = insufisiente; inadekuá

   _ontoerekenbaar = iresponsabel, no responsabel

   _ontoonbaar = no presentabel

   _ontplofbaar = eksplosibo

   _ontploffen = eksplotá; bula

   _ontploffing = eksploshon

   _ontplooien = [vlag e.d.] desbelá; [uitleg] desplegá; [ontwikkelen] desaroyá

   _ontplooiing = desbelo; desplegamento; desaroyo (zie: "ontplooien")

   _ontpoppen = in: zich ontpoppen als - munstra su kara di

   _ontraadselen = desifrá; solushoná; saka un sekreto

   _ontraden = desakonsehá; deskurashá

   _ontrafelen = destrosá; sorteá; saka fò'i otro; desenlasá; hila

   _ontredderd = [v.persoon] deskonsertá; [v. ding] dañá.

   _ontregeld = desareglá; desahustá

   _ontregelen = desareglá; desahustá

   _ontroerd = emoshoná

   _ontroeren = emoshoná

   _ontroerend = emoshonante

   _ontroering = emoshon

   _ontroostbaar = inkonsolabel

   _ontrouw = [znw] infieldat; [bnw] infiel; [bw] infielmente. ontrouw zijn aan - no keda fiel na.

   _ontroven = horta, roba

   _ontruimen = evakuá; kita tur kos, saka tur kos

   _ontruiming = evakuashon; kitamento di tur kos

   _ontrukken = ranka for di

   _ontschepen = [personen] desembarká; [goederen] deskargá

   _ontscheping = [personen] desembarkashon; [goederen] deskargamento

   _ontschieten = in: het is mij ontschoten. - mi no ta korda.

   _ontsierd = sushá; desfigurá

   _ontsieren = susha; desfigurá

   _ontslaan = retirá; kita (for di trabou); [v. schuld] absolvé

   _ontslag = retiro. ontslag nemen - tuma retiro; retirá. ontslag geven - duna su retiro; retirá. ontslag krijgen - haña su retiro. keda retirá.

   _ontslapen = bai sosegá

   _ontsluieren = desbelá

   _ontsluiering = desbelo

   _ontsluiten = habri

   _ontsmetten = desinfektá

   _ontsmetting = desinfekshon

   _ontsmettingsmiddel = desinfektante

   _ontsnappen = skapa; hui. aan de dood ontsnappen - hera muri

   _ontsnapping = skapamento; huimento

   _ontspannen = relahá

   _ontspanning = relahashon; [vertier] entretenimento; divertishon

   _ontspinnen = in: Er ontspon zich een discussie. - Un diskushon a kuminsá fò'i dje.

   _ontsporen = sali for di rel/pista; [fig.] bai riba mal kaminda

   _ontsporing = salida for di rail; [fig.] mal kaminda.

   _ontspringen = brota; sali; de dans ontspringen - skapa un peyeu

   _ontspruiten = sprùit; spreit; sali; [fig.] brota for di

   _ontstaan = [ww] sali; originá; kuminsá eksistí; ontstaan uit - sali for di; ta kousá pa. [znw] orígen; kousa;

   _ontsteken = [licht e.d.] sende, pega; [ziekte] infektá, inflamá

   _ontsteking = [motor,explosief] sendedó; [wond e.d.] infekshon, inflamashon

   _ontsteld = alarmá; asustá; konsterná; babuká; disgustá

   _ontstellen = alarmá; asustá; konsterná; disgustá

   _ontsteltenis = alarma; konsternashon; susto; disgusto

   _ontstemd = [letterl.] fò'i tono. [fig.] konsumí; disgustá; malkontento

   _ontstemmen = [letterl.] kita fòí tono. [fig] disgustá; konsumí.

   _ontstemming = disgusto; malkontento; iritashon.

   _ontstentenis = ousensia. bij ontstentenis - ora di ta ousente.

   _ontstoppen = saka su tapa-tapa; kita e sushi.

   _ontstoken = infektá, inflamá

   _onttrekken = retirá; aan het oog onttrekken - kita fò'i bista. zich onttrekken aan - hala atras.

   _onttronen = destroná

   _ontucht = fornikashon. ontucht plegen met - abuzá seksualmente di

   _ontuchtig = imoral. ontuchtige handelingen plegen - kometé aktonan imoral

   _ontvallen = kai afó. het woord ontviel mij. - E palabra a skapa mi boka. vader is ons ontvallen - nos tata a bai sosegá

   _ontvangen = risibí. het voorstel werd gunstig ontvangen. - E proposishon a haña un akogida faborabel.

   _ontvanger = [belasting] id. [brief e.d.] resipiente.

   _ontvangenis = konsepshon. maria onbevlekte ontvangenis - maría imakulada konsepshon

   _ontvangst = [brief, geld e.d.] resibo; [persoon] resepshon; akogida; [radio] sintonía; resepshon. in ontvangst nemen - risibí.

   _ontvangstbewijs = resibo.

   _ontvankelijk = suseptibel. habrí (voor = pa). Zijn eis werd niet ontvankelijk verklaard. - Su petishon a keda rechasá.

   _ontveinzen = disimulá; nenga di sa. ik ontveins mij niet, dat... - mi ta rekonosé tur ful, ku....

   _ontvellen = pèrdè kuero; kita kuero.

   _ontvlambaar = inflamabel. [fig.] pèrdè sintí.

   _ontvlammen = inflamá; pega na kandela

   _ontvluchten = hui, skapa

   _ontvluchting = huimento; skapamento

   _ontvoerder = sekuestradó

   _ontvoeren = sekuestrá

   _ontvoering = sekuestro

   _ontvolken = despoblá

   _ontvouwen = [vlag e.d.] desbelá; [plan e.d.] splika; desplegá

   _ontvreemden = horta

   _ontvreemding = robo; hortamento.

   _ontwaken = lanta (fò'i soño); spierta

   _ontwapenen = desarmá

   _ontwapening = desarmamento

   _ontwaren = persebí; diserní; ripará

   _ontwarren = destrosá; stret

   _ontwennen = deskustumá, desakostumbrá

   _ontwerp = [tekening e.d.] deseño; [wets-] proyekto

   _ontwerpen = diseñá; proyektá

   _ontwerper = diseñadó

   _ontwijden = profaná; violá

   _ontwijfelbaar = sin duda

   _ontwijken = evitá; hala (un banda); kita; eludí

   _ontwijkend = in: een ontwijkend antwoord geven - duna un kontesta ku no ta al caso.

   _ontwikkelaar = [foto's] líkido pa laba pòrtrèt. [alg.] desaroyadó

   _ontwikkeld = [gestudeerd] eduká; siñá; kulto ; [toestand] desaroyá

   _ontwikkelen = desaroyá; [fotós] laba

   _ontwikkeling = desaroyo; [gestudeerd] edukashon. tot ontwikkeling brengen - desaroyá

   _ontwikkelingshulp = yudansa pa desaroyo

   _ontwikkelingsland = país den desaroyo

   _ontwikkelingssamenwerking = koperashon pa desaroyo

   _ontworstelen = in: zich ontworstelen aan - superá; ranka su mes for di

   _ontwricht = manká

   _ontwrichten = manka

   _ontzag = rèspèt; asombro total; temor. ontzag hebben voor - tin respèt grandi pa. ontzag inboezemen - kousa respèt grandi.

   _ontzaglijk = [bnw] tremendo; enorme; formidabel; imenso; spantoso; asombroso. [bw] tremendamente; enormemente; imensamente formidabelmente.

   _ontzagwekkend = mahestuoso; spantoso; asombroso

   _ontzeggen = nenga; priva [ook: zich -]

   _ontzegging = nengamento

   _ontzenuwen = desbaratá, kontrarestá, refutá

   _ontzet = [znw] kibramento di sitio. [bnw] [rails e.d.] doblá; [geschrokken] babuká; sumamente asombrá; mashá spantá

   _ontzetten = [bevrijden] reskatá; liberá; [rails e.d.] dobla; [verschrikken] spanta. iemand uit zijn ambt ontzetten - saka/kita un hende for di su posishon/puesto. uit de ouderlijke macht ontzetten - kita poder paternal

   _ontzettend = hororoso; teribel; absurdo; spantoso; inkreíbel

   _ontzetting = [bevrijding] reskate, libramento; [uit ambt] sakamento, kitamento; [afschuw] horor; spanto

   _ontzield = sin bida

   _ontzien = respetá; spar. niets ontziend - sin rèspèt pa nada.

   _ontzilten = desaliná

   _onuitputtelijk = sin límite

   _onuitroeibaar = ineliminabel

   _onuitsprekelijk = inekspresibel

   _onuitstaanbaar = insoportabel; intolerabel

   _onuitvoerbaar = inehekutabel; impráktiko; (ku) no por wòrdo ehekutá

   _onuitwisbaar = ku no por wòrdo kitá; [fig.] inolvidabel

   _onvatbaar = imuno

   _onvast = tambaleante; inkontrolabel

   _onveilig = insigur; onveilig sein - señal di insiguridat

   _onveiligheid = insiguridat

   _onveranderd = no kambiá; sin kambio

   _onveranderlijk = invariabel; sin kambio

   _onverantwoord = iresponsabel; inhusto; sin garantía; sin duna kuenta.

   _onverantwoordelijk = iresponsabel

   _onverantwoordelijkheid = iresponsabilidat

   _onverbeterlijk = inkorigibel

   _onverbiddelijk = kruel; sin duele; infleksibel; sin laga espasio pa kambio

   _onverbloemd = sin skonde nada

   _onverbrekelijk = inkebrantabel

   _onverdedigbaar = indefenso

   _onverdedigbaarheid = indefensa

   _onverdedigd = sin defensa

   _onverdeeld = individí; no dividí; sin parti; no partí

   _onverdiend = sin meresé

   _onverdienstelijk = sin mérito. niet onverdienstelijk - no sin mérito

   _onverdraaglijk = insoportabel

   _onverdraagzaam = intolerante

   _onverdraagzaamheid = intoleransia

   _onverdroten = sin miedo; sin restrikshon; sin kansa;

   _onverenigbaar = inkompatibel; irekonsiliabel

   _onverenigbaarheid = inkompatibilidat; irekonsiliabilidat

   _onvergankelijk = indestruktibel

   _onvergeeflijk = impordonabel

   _onvergelijkbaar = inkomparabel; inigualabel

   _onvergelijkelijk = inigualabel, inkomparabel; sin igual

   _onvergetelijk = inolvidabel

   _onverhandelbaar = no negoshabel

   _onverhoeds = [bnw/bw] inekspektá; di ripiente; di sorpresa

   _onverholen = sin skonde nada; sin laga nada afó

   _onverhoopt = inekspektá; no sperá

   _onverklaarbaar = ineksplikabel

   _onverkoopbaar = no bendibel

   _onverkort = sin kita nada; sin skrap nada; sin reserva.

   _onverkrijgbaar = no obtenibel

   _onverkwikkelijk = (ku) ta hole stinki

   _onverlaat = desgrasiado; bandido; monstruo; malechor

   _onverlet = inimpedí

   _onvermeld = no menshoná; sin menshoná

   _onvermengd = no mesklá; sin meskla

   _onvermijdelijk = inevitabel

   _onverminderd = sin disminuí, sin mengua; sin kita nada

   _onvermoed = no sospechá

   _onvermoeibaar = inkansabel(mente)

   _onvermogen = inkapasidat, impotensia

   _onvermogend = [alg.] inkapas, impotente; [behoeftig] impudiente; sin medionan finansiero

   _onvermurwbaar = infleksibel (ku) no ke baha kabes; sin ni un tiki duele.

   _onvermurwbaarheid = infleksibilidat

   _onverpakt = sin paqketá

   _onverricht = no hasí; sin kumpli. onverrichter zake - man bashí; sin logra nada.

   _onversaagd = tenas; sin miedo

   _onversaagdheid = tenasidat

   _onverschillig = indiferente; het is mij onverschillig - Mi n' debe ni un; Mi n' tin kunes. onverschillig wie - Ken ku ta. onverschillig waar. - Unda ku ta.

   _onverschilligheid = indiferensia

   _onverschrokken = zie: onversaagd

   _onverslijtbaar = (ku) no ta gasta

   _onverstaanbaar = inkomprendibel

   _onverstand = dòmferstant

   _onverstandig = imprudente; insensato

   _onverstoorbaar = ( sin laga su mes wòrdo influensiá/strobá

   _onvertaalbaar = intradusibel; (ku) no tin tradukshon p'e; (ku) no por wòrdo tradusí

   _onverteerbaar = [letterl.] indigistibel. fig.] inakseptabel; (ku) bpo no por guli

   _onvertogen = inapropiá; indesente

   _onvervaard = sin miedo, sin temor

   _onvervalst = [letterl.] no falsifiká; puro; genuino; [fig.] di marka mayor

   _onvervangbaar = ireemplasabel

   _onvervreemdbaar = inalienabel

   _onverwacht = inesperá, inekspektá

   _onverwachts = inesperá, inekspektá

   _onverwijld = sin falta; imediatamente, al instante

   _onverwoestbaar = indestruktibel; invensibel

   _onverzadigbaar = insasiabel

   _onverzadigd = insasiá

   _onverzettelijk = [letterl.] imovibel; [fig.] infleksibel; tèrko; kabesura

   _onverzoenlijk = irekonsiliabel; implakabel; intransigente

   _onverzoenlijkheid = irekonsiliashon; intransigensia

   _onverzorgd = [slordig] slons, kon ku ta; [zonder zorg] sin kuido; inatendí [C.] inatendé.

   _onvindbaar = disparsé; desaparesí; no por hañ'é

   _onvoldaan = malkontento; disatisfasé; [rekening] no pagá, sin pago

   _onvoldoend(e) = insufisiente; inadekuá

   _onvolkomen = inperfekto; inkompleto

   _onvolledig = inkompleto

   _onvolmaakt = imperfekto

   _onvolprezen = transendente; sin meresé elogio

   _onvoltooid = no terminá; imperfekto; sin kaba

   _onvolwaardig = sin balor; di menos balor

   _onvolwassen = no adulto, sin madurá; di mucha

   _ onvoorbereid = sin prepará; sin preparashon

   _onvoordelig = desbentahoso

   _onvoorstelbaar = inkonsebibel; inimaginabel, no imaginabel

   _onvoorwaardelijk = inkondishonal(mente)

   _onvoorzichtig = imprudente; sin kuidou , deskouteloso, sin paga tino

   _onvoorzien = imprevisto

   _onvrede = diskordia

   _onvriendelijk = antipátiko

   _onvriendelijkheid = antipatía

   _onvriendschappelijk = inamikal(mente)

   _onvrijwillig = [bnw] inboluntario; [bw] inboluntariamente

   _onvruchtbaar = infertil

   _onwaar = falso; no ta bèrdat

   _onwaarachtig = insinsero

   _onwaardig = indigno; no digno

   _onwaarheid = mentira, gañamento

   _onwaarneembaar = inperseptibel,

   _onwaarschijnlijk = improbabel

   _onwaarschijnlijkheid = improbabilidat

   _onweer = mal tempo

   _onweerlegbaar = irefutabel

   _onweersbui = mal tempo (ku strena ku lamper [A.]/ ku bos ku werlek [C.])

   _onweerstaanbaar = iresistibel

   _onwel = malu

   _onwellevend = grosero; di mal manera

   _onwennig = no sinti su mes konfortabel; sinti su mes fò'i kas

   _onwenselijk = indeseabel

   _onweren = in: 't onweert - tin mal tempo.

   _onwerkelijk = ireal

   _onwetend = ignorante

   _onwetendheid = ignoransia

   _onwettig = ilegal, kontrra lei. onwettig kind - yiu di afó.

   _onwezenlijk = ireal

   _onwijs = bobo; loko

   _onwil = obstinashon; tèrkedat; falta di boluntat

   _onwillekeurig = [bnw] inboluntario; [bw] inboluntariamente

   _onwillig = (obstinato; rekalsitrante; ku) no tin boluntat

   _onwrikbaar = imovibel; sin tambaleá

   _onzacht = duru

   _onzalig = in: 'n onzalige gedachte - un idea desastroso

   _onze = nos

   _onzedelijk = imoral, inkasto, obseno, indesente

   _onzedelijkheid = imoralidat, inkastidat, obsenidat, indesensia

   _onzedig = imoral, inkasto, obseno,indesente

   _onzedigheid = imoralidat, inkastidat, obsenidat,indesensia

   _onzeker = insigur; prekario; iemand in het onzekere laten - laga un hende den insiguridat.

   _onzekerheid = insiguridat

   _onzelfstandig = dependiente

   _onzelfstandigheid = dependensia

   _onze-lieve-Heer = Papa Dios

   _onzent = in: ten onzent - akí; na nos kas, kantor, lugá, país

   _onzerzijds = di nos banda

   _onzevader = nos-tata

   _onzichtbaar = invisibel

   _onzichtbaarheid = invisibilidat

   _onzijdig = neutro; neutrral,

   _onzijdigheid = neutralidat

   _onzin = kò'i loko, kò'i sokete, kò'i kèns; ridikules. onzin uitkramen - papia kò'i loko.

   _onzindelijk = sushi, fis, feu

   _onzinnig = ridíkulo; kò'i loko; kò'i sokete, kò'i kèns; absurdo

   _onzuiver = impuro; [weegschaal e.d.] no eksakto; [muz.] falso

   _oog = wowo. het boze oog - hoyada hoge ogen gooien - tin un chèns ekselente. het oog wil ook wat hebben - Un bon aparensia tambe ta bal. zijn ogen uitkijken - ta mashá asombrá. door 't oog van de naald - pa wow'i (h)angúa. voor het oog van de mens(en) - pa wow'i hende. in het oog springen - hala atenshon. uit het oog verliezen - pèrdè fò'i bista. 'n oog in 't zeil houden - Tira un bista riba. hij zette grote ogen op. - Su wowo a lombra / blenk. in het oog houden - tira un bista. met 't oog op ... - en bista di ... oog om oog, tand om tand. - Wowo pa wowo, djente pa djente. Hij durfde hem niet onder ogen te komen. - E no a tribi aserk'é. De dood onder de ogen zien - konfrontá su morto. Uit mijn ogen! - Dirti! / Somentá! Uit het oog, uit het hart. - Ojos que no ven, corazón que no llora. [S.] Kijk uit je ogen! - Wak unda bo ta kana! Met ons doel voor ogen - Ku nos meta na bista. voor ogen houden = kòrda; no lubidá.

   _oogappel = [fig.] pret'i wowo.

   _oogarts = dòkter di bista; oftalmólogo

   _ooggetuige = testigo visual

   _ooghoek = skina di wowo

   _oogje = in: 'n oogje in 't zeil houden - tira un bista. 'n oogje op iemand of iets hebben - tin un hende of kos na bista.

   _ooglid = klèp di wowo

   _oogluikend = in: iets oogluikend toelaten/toestaan - tolerá un kos (kontra su boluntat)

   _oogmerk = meta

   _oogontsteking = inflamashon/infekshon di wowo; wowitis

   _oogopslag = in: in één oogopslag. - den un fregá di wowo.

   _oogpunt = punto di bista

   _oogst = kosecha [ook fig.]

   _oogsten = kosechá [ook fig.]

   _oogstfeest = [C.] seú; [B.] simadan

   _oogtand = djente di wowo

   _oogvet = mèkè-mèkè

   _oogverblindend = beyísima; sumamente bunita

   _oogwenk = in: in een oogwenk - den un fregá di wowo

   _ooi = karné-muhé; karné hembra

   _ooit = hamas. Dat heb ik ooit een keer gehoord. - M'a yeg'i tende esei un biaha kaba. Hij heeft 't ooit geprobeerd. - El a yeg'i purb'é. ooit zal hij terugkomen. - Un día lo e bolbe. Wie had dat ooit kunnen denken? - Ken por a kere esei (hamas)? Hij was ooit militair - E tábata un tempo militar.

   _ook = tambe . ook niet = tampòko. Ik weet 't niet en hij ook niet. - Mi n' sa ni e tampòko. Wat hij ook zegt, ... - Kiko ku e ta bisa, ... wat dan ook - Kiko ku ta. Er gebeurde dan ook niets. - P'esei, nada no a pasa. Geloof me dan ook! - Keré mi antó! Hoe heet hij ook weer? - Kon yam'é trobe? Wanneer was dat ook weer? - Ki día esei tábata trobe? Da's ook wat! - Kos fastioso, no?

   _oom = [A.] omo; tío; 'mo [+naam]; aangetrouwde oom - omo pa rèspèt. [C.] om.

   _oomzegger = sobrino

   _oor = (h)orea. een en al oor zijn - duna un hende tur atenshon. iemand de oren wassen - duna un hende su lavèt. kleine potjes hebben grote oren - pushi chikito ta nister duru. iemand de oren van het hoofd kletsen - papia manera lora madelòr. Hij had er wel oren naar. - E sí tábata gusta e idea. iemand aan de oren trekken - ranka un hende su horea [ook fig.] 't is mij ter ore gekomen, - M'a haña sa. / M'a tend'é.

   _oorarts = dòkter di oído; otorinolaringólogo

   _oorbaar = desente; apropiá.

   _oorbel = rench'i horea

   _oord = lugá, sitio

   _oordeel = wisio; huzgamento; opinion. [jur.] sentensia. een oordeel vellen - dikta sentensia. Ik ben van oordeel dat ... - Mi ta di opinion ku ...

   _oordeelkundig = hudisial, hudishal.

   _oordelen = huzga. oordeel niet opdat ge niet geoordeeld worde. - no huzga, pa bo no wòrdo huzgá.

   _oorkonde = akta; documento, sertifikado,

   _oorlel = lèl'i horea

   _oorlog = guera. oorlog voeren - hasi guera. in staat van oorlog - den estado di guera.

   _oorlogspad = in: op het oorlogspad zijn - buska guera.

   _oorsprong = orígen

   _oorspronkelijk = original(mente). Hij is oorspronkelijk uit Nederland - E ta di orígen hulandes.

   _oorspronkelijkheid = originalidat

   _oortelefoon = head-phone [E.]

   _oorveeg/oorvijg = kant'iman, boftá

   _oorverdovend = ku ta hasi bo sordo.

   _oorzaak = kousa; orígen

   _oorzaakelijkheid = kousalidat

   _oorzakelijk = kousal

   _oost = pariba

   _oostelijk = pariba

   _oosten = oriente. naar het oosten - pariba. ten oosten van - pariba di. het Midden-Oosten - Medio Oriente. het verre Oosten - Oriente Lehano.

   _Oostenrijk = Austria

   _oostenrijker = austriano

   _oostenrijks = austriano

   _oosters = oriental

   _Oostzee = Laman Báltiko

   _ootje = in: iemand in het ootje nemen - hasi chansa ku un hende.

   _op = riba; na. op bezoek - di bishita. op kantoor - na kantor. op school - na skol. op straat - riba kaya. op tafel - riba mesa. op tijd - na ora. op zee - riba laman. op de radio/televisie - na radio/televishon. op slag - al instante [S.] op slag van zevenen - Shet' or ta bai bati. - Salú! Op z'n Arubaans - na modo arubano. later op de dag - mas den día. Hij heeft er één te veel op - El a bebe (un) dimas. Is hij al op? - El a lanta kaba? Het is op. - El a kaba. Het bier is op. Sirbes a kaba. Zij is op (van vermoeidheid) - e ta kabá. op is op - Kos a kaba! Mijn geduld is op. - Pasenshi a kaba. De dop wil er niet op. - E tapadera no ta fet. - Puntra loke bo ke puntra. / Pidi loke bo ke pidi.

   _opa = padú , padushi

   _opbakken = hasa

   _opbaren = saka morto

   _opbellen = yama

   _opbergen = warda

   _opbergmap = map pa warda papelnan

   _opbergruimte = depósito; mangasina

   _opbeuren = hisa; [fig.] konsolá; aliviá

   _opbiechten = konfesá

   _opblaasbaar = ku bo por yena ku aira

   _opblazen = [met lucht] yena (blas, taira etc.). [exploderen] bula; eksplotá. [fig,] hasi kos mas grandi ku nan ta.

   _opblijven = keda lantá

   _opbloei = bondamento [A.]; bonamento [C.]

   _opbloeien = bonda [A.]; bona [C.]

   _opbod = in: bij opbod verkopen - bende na vindishi.

   _opboksen = lucha (tegen = kontra)

   _opborrelen = brota

   _opbouw = konstrukshon

   _opbouwen = konstruí; traha

   _opbouwend = konstruktibo

   _opbreken = kibra

   _opbrengen = [resultaat geven] trese; [opleveren] rende; [betalingen] saka;paga; [arresteren] detené; begrip opbrengen voor - munstra komprenshon pa.

   _opbrengst = entrada; rendimento; rekoudashon

   _opdagen = blo

   _opdat = pa

   _opdelen = parti; dividí.

   _opdienen = sirbi; parti; het eten opdienen - parti kuminda.

   _opdiepen = rondeá

   _opdirken = bisti makaku

   _opdoeken = likidá; kita; deshasí di.

   _opdoemen = aparesé; yega

   _opdoen = obtené, haña

   _opdoffer = boftá, kant'i man, sla

   _opdonder = sla

   _opdonderen = flit; somentá; dirti; bai muri leu

   _opdraaien = [uurwerk e.d.] duna kuèrdè; ergens voor opdraaien - sufri pa un kos; iemand anders ervoor laten opdraaien - laga otro hende sufri e konsekuensianan.

   _opdracht = 1. [opgedragen taak] enkargo; rden; tarea; mandato. in opdracht van - riba enkargo di. 2. [toewijding] dedikashon.

   _opdrachtgever = esun ku ta duna e enkargo

   _opdragen = 1. [taak] enkargá , manda, ordená. 2. [H.mis] selebrá, lesa. 3[ toewijden] dediká.

   _opdraven = [fig.] aparesé; iemand laten opdraven - manda un hende presentá su mes.

   _opdreunen = ripití di un modo monótono

   _opdrijven = manda subi; pusha na haltu, fòrsa na haltu

   _opdringen = pusha; iemand iets opdringen - fòrsa un kos riba un hende. zich opdringen pusha / fòrsa su mes padilanti.

   _opdringerig = ta gusta fòrsa su mes riba hende

   _opdrinken = bebe

   _opdrogen = seka

   _opduiken = emergí; subi (na superfisie); [gerucht e.d.] sali trobe;

   _opdweilen = mòp

   _opeen = (un) riba otro

   _opeendrijven = pusha huntu; manda huntu

   _opeenhopen = akumulá, montoná; [v. mensen] bòsha.

   _opeenhoping = akumulashon; [v. mensen] bòshamento

   _opeens = di ripiente

   _opeenvolgend = susesibo; konsekutibo

   _opeenvolging = suseshon

   _opeisen = eksigí; demandá

   _open = habrí. open maken, doen, gaan - habri. open gooien, slaan, smijten, trappen - dal habri. openleggen, vouwen, zetten - habri. open en bloot - ful habrí. in de open lucht - den aire liber. met open ogen - wowo habrí.

   _openbaar = públiko. openbaar maken - publiká. in het openbaar - públikamente.

   _openbaarheid = in: iets in de openbaarheid brengen - trese un kos den publisidat

   _openbaren = revelá; trese na kla; sali na kla

   _openbaring = revelashon; aklarashon

   _openbreken = kibra habri

   _opendoen = habri

   _openen = habri

   _opener = kò'i habri (bleki, bòter etc.)

   _opengaan = habri

   _opengooien = dal habri

   _openhalen = kòrta

   _openhartig = [bnw] franko; [bw] frankamente

   _openhartigheid = frankesa

   _openheid = frankesa; sinseridat; transparensia

   _opening = apertura

   _openlijk = publikamente; abiertamente [S.]

   _openmaken = habri

   _openslaan = habri

   _opensperren = [ogen] span; [bek, snavel] habri hanchu.

   _openspringen = bula habri

   _openstaan = [deur e.d.] ta habrí; [rekening] no ta pagá.

   _openstellen = habri (pa públiko)

   _openvallen = [positie] bira vakante; zijn mond viel open - el a keda boka habrí.

   _opera = id.

   _operateur = operadó

   _operatie = operashon

   _operatief = den un operashon; sirugikamente

   _operationeel = operashonal(mente)

   _opereren = operá

   _opeten = kome

   _opfleuren = legra; hasi kontento

   _opflikkeren = kuminsá kima trobe;

   _opfrissen = refreská. z'n geheugen opfrissen - refreská memoria.

   _opgaaf = [mededeling] relato; [taak] tarea; [belasting] deklarashon; [oefening] ehersisio; [vraagstuk] problema

   _opgaan = [zon, maan] sali;[omhoog gaan] subi; [examen] hasi eksámen. [van toepassing zijn] bal; dat gaat niet op. - Esei no ta klòp. Die vlieger gaat niet op! - Bo por wèl 'i lubidá (esei)!

   _opgang = subida

   _opgave = zie opgaaf

   _opgeblazen = hinchá

   _opgelaten = in: zich opgelaten voelen - sinti su mes chambon.

   _opgeruimd = [weggeborgen] wardá. [blij] kontento; alegre; ku bon beis.

   _opgeschoten = in: 'n opgeschoten jongen - un chabelito.

   _opgetogen = enkantá

   _opgeven = [afgeven] pasa; [aanmelden] mèldu; duna (nomber). [taak] duna. [verlaten] bandoná. [bloed] saka. [inkomen] deklará. [roken, drinken] stòp, laga di. [reden] duna. [plan e.d.] laga kai. de moed opgeven - pèrdè kurashi. 'n bestelling opgeven - hasi un pedido. hoog opgeven van - elogiá. zich opgeven - mèldu su mes.

   _opgewassen = in: opgewassen zijn tegen - tin e kapasidat pa; tin igual kapasidat ku;

   _opgewekt = kontento, alegre, satisfecho

   _opgewektheid = (a)legría

   _opgewonden = eksitá; agitá

   _opgewondenheid = eksitashon; agitashon

   _opgraven = koba ; saka morto fò'i graf

   _opgraving = kobamento

   _opgroeien = krese

   _ophaalbrug = brùg / puente ku ta subi

   _ophalen = [omhoog] hisa; subi. [gaan halen] buska; rekogé; [kennis] refreská.

   _ophangen = kolga; [telefoon] kaba. [om te doden] horka. zich ophangen - horka su kurpa

   _ophanging = kolgamento; [om te doden] horkamento

   _ophebben = [hoed e.d.] bisti; [eten] a kaba; er een te veel ophebben - a bebe un dimas. veel ophebben met iemand - gusta un hende mashá. Ik heb er weinig mee op - Mi no ta muchu amante di dje; mi no ta gust'é muchu hopi.

   _ophef = buya

   _opheffen = [optillen] hisa; [elimineren] eliminá; kanselá; anulá; likidá

   _opheffing = hisamento; eliminashon; kanselashon; anulashon; likidashon. (zie: opheffen)

   _ophelderen = aklariá; splika. [weer] klaria.

   _opheldering = aklarashon; splikashon

   _ophemelen = ghaba, elogiá (eksageradamente)

   _ophijsen = hisa

   _ophitsen = instigá; pusha; insitá.

   _ophitsing = instigashon

   _ophoepelen = laga kai, laga tumba; somentá

   _ophogen = hisa; hasi mas haltu

   _ophopen = akumulá; montoná

   _ophoping = akumulashon

   _ophouden = 1. [ww] [omhooghouden] wanta na haltu. [hoed e.d.] no kita; [stoppen] (met = di) kaba, para, stòp, terminá. [verkeer e.d.] stroba; [persoon] stroba, detené, wanta; [uitscheiden] stòp; terminá; ophouden! - Stòp! Basta! ophouden te bestaan - kaba (di eksistí). ophouden met roken / drinken - stòp di huma . bebe. zich ergens ophouden - ta. daar houd ik me niet mee op - Mi no ta interesá den esei. 2. [znw] in: zonder ophouden - sin stòp. Kontinuamente; ininterumpidamente.

   _opinie = opinion

   _opiniëren = opiná

   _opjagen = rous; kòre; ansia.

   _opjutten = rous; kòre; ansia

   _opkalefateren = (bolbe) drecha

   _opkijken = hisa kara wak. [verrast zijn] ta sorprendí; Je zult ervan opkijken. - Lo bo haña un sorpresa.

   _opkikkeren = drecha; sinti mihó; sinti alivio.

   _opklapbaar = ku por dobla

   _opklapbed = kama ku ta dobla (kontra muraya)

   _opklappen = dobla (bèk)

   _opklaren = klaria

   _opklaring = klariamento

   _opklimmen = subi

   _opkloppen = bati; [fig.] hasi mas bunita (ku e ta)

   _opknappen = drecha; [karwei] hasi (untrabou); [uiterlijk] klaria; mihorá.

   _opkomen = [zon, maan] sali. [idee, e.d.] surgi; [voor vergadering e.d.] presentá, asistí; Kom maar op. - bin numa. Het is niet bij mij opgekomen. - Mi no a pensa di dje. tegen iets opkomen - protestá; oponé (su mes); opkomen voor - tuma parti di.

   _opkomst = subimento; salimento; [voor vergadering e.d.] presentashon; asistensia; [verkiezingen] partisipashon.

   _opkopen = kumpra

   _opkoper = kumpradó

   _opkrabbelen = (purba) lanta (bèk);

   _opkrassen = sali bai

   _opkrikken = jack up [E.]

   _opkroppen = kròp; (van woede) shegarná

   _opkunnen = in: Dat kan ik niet allemaal op. - Mi no por kome tur kos. Daar kon hij niet tegen op. - E no tábata por kuné.

   _oplaag /

   _oplage = edishon; drùk; sirkulashon

   _oplaaien = [vuur] bolbe kima; [fig.] bolbe kuminsá

   _opladen = karga; charge [E.]

   _oplappen = lapi

   _oplaten = hisa, subi

   _oplawaai = boftá

   _oplazeren = somentá; dirti

   _opleggen = imponé

   _opleiden = fòrma; eduká; instruí; siña; entrená

   _opleiding = fòrmashon, edukashon; entrenamento; instrukshon

   _opletten = paga tino; goed opletten - paga bon tino. skucha bon. Opgelet! - Atenshon!

   _oplettend = atento

   _oplettendheid = atenshon

   _opleven = rebibá; renové; rekuperá; drecha

   _opleveren = [resultaat hebben] rende; duna resultado. [overdragen] entregá. winst opleveren - trese ganashi; verlies opleveren - kousa pèrdida. het heeft niets opgelewverd. - (e) no a trese ningun resultado.

   _oplevering = entrego

   _opleving = rebibamento; renovashon; rekuperashon

   _oplichten = [alg.] hisa; [hoed] kita; [bestelen] defroudá; hòrta

   _oplichter = estafadó

   _oplichterij = estafa.

   _oplikken = [v. hond e.d.] lektu

   _oploop = bòshamento; disturbio; tumulto

   _oplopen = [omhoog gaan] subi. [v. aandoening] inkurí, kontraé; samen oplopen - sigui huntu. Ik loop even met je op - Mi ta kompañá bo un rato. tegen iemand oplopen - topa ku un hende.

   _oplosbaar = solushonabel

   _oplossen = solushoná, resolvé

   _oplossing = solushon, resolushon

   _opluchten = aliviá

   _opluchting = alivio

   _opluisteren = lusi; ilustrá; duna realse na

   _opmaak = [tekst] lay-out [E.].

   _opmaken = [tekst] redaktá; revisá; [eten e.d.] kaba ku; [geld] gasta; [gezicht] pone make-up [E.]; [haar] peina; [bed] drecha (kama); [balans, rekening] traha. zich opmaken voor ... - prepará pa.

   _opmarcheren = marcha padilanti

   _opmars = marcha padilanti

   _opmerkelijk = remarkabel; riparabel

   _opmerken = remarká; ripará; observá; nota

   _opmerkenswaard = remarkabel

   _opmerking = remarka

   _opmerkzaam = atento; iemand ergens op opmerkzaam maken - hala un hende su atenshon na.

   _opmerkzaamheid = atenshon

   _opmeten = midi

   _opname = [in geheugen] memorisashon. [v. geluid, beeld] grabashon. [in ziekenhuis] hospitalisashon,. [absorptie] absorbshon. [in organisatie e.d.] inkorporashon

   _opnemen = [oprapen] kòi; rekogé; [in de hand nemen] tuma den (su) man; [telefoon] kontestá; Er wordt niet opgenomen. - Nan no ta kontestá. [in geheugen] memorisá. [beeld, geluid] graba. [in ziekenhuis] hospitalisá, interná.[door absorptie] absorbá; [geld] lanta; [in krant] publiká; [in organisatie e.d.] inkorporá; [temperatuur] tuma; [meterstand] tuma, lesa; [bekijken] hasi nota di; [schade e.d.] kalkulá; baluá; [stemmen] konta; [namen, bestellingen] tuma, nota, registrá; [contact] tuma; iemand van het hoofd tot de voeten opnemen - wak un hende di ariba te abou. iets gemakkelijk opnemen - no hasi problema. iets hoog opnemen - hasi problema grandi. het voor iemand opnemen - tuma parti pa un hende.

   _opnieuw = atrobe; trobe, di nobo, un bes mas, un biaha mas. helemaal opnieuw beginnen - kuminsá ful di nobo.

   _opnoemen = menshoná; enumerá

   _opoe = madú, madushi

   _opofferen = sakrifiká

   _opoffering = sakrifisio

   _oponthoud = tardansa; retraso

   _oppakken = kòi, rekogé

   _oppas = yaya; babysit [E.]

   _oppassen = [verzorgen] yaya; kuida; lidia; [zich goed gedragen] komportá su mes; [voorzichtig zijn] tene kuidou. - Kuida bo kurpa. Pas op de hond! - Kuidou k'e kachó!

   _oppassend = drechi; nèchi; bon hende

   _oppeppen = hasi mas bibo

   _opperbest = ekselente

   _opperbevel = alto manndo [s.]

   _opperen = sugerí

   _opperhoofd = kasike; cacique [S.]

   _oppermachtig = supremo

   _opperst = supremo

   _oppervlak = superfisie

   _oppervlakkig = superfisial; ariba 'riba

   _oppervlakkigheid = superfisialidat

   _oppervlakte = superfisie

   _opperwezen = ser supremo

   _oppikken = piki

   _oppompen = pòmp

   _opponent = oponente

   _opponeren = oponé

   _opportunisme = oportunismo

   _opportunist[isch] = oportunista

   _opportuun = oportuno

   _oppositie = oposishon

   _oppotten = montoná, akumulá (plaka)

   _oprakelen = [fig.] pusha palu bou kandela

   _opraken = kuminsá kaba

   _oprapen = piki

   _oprecht = sinsero, honesto

   _oprechtheid = sinseridat, honestidat

   _oprichten = [rechtop zetten] lanta (para); [instelling] funda; lanta; stablesé. zich oprichten - [in bed] sinta; [gaan staan] lanta para.

   _oprichter = fundadó

   _oprichting = fundamento; lantamento; stablesimento

   _oprijden = subi

   _oprispen = respu

   _oprit = entrada

   _oproep = yamamento; konbokashon

   _oproepen = yama, konboká

   _oproeping = yamamento, konbokashon

   _oproer = lantamento; rebeldía; insurgensia

   _oproerig = rebèlde; insurgente

   _oproerkraaier = rebèlde; agitadó

   _oproerpolitie = polis riot [E.]

   _oproken = kaba di huma

   _oprollen = lora

   _oprotten = somentá, dirti

   _opruien = instigá

   _opruiend = instigante

   _opruier = instigadó

   _opruiing = instigashon

   _opruimen = kita; warda; saka

   _opruiming = [uitverkoop] baratío

   _oprukken = marcha padilanti

   _opschepen = in: iemand ergens mee opschepen - hinka un kos den stoma di un hende.

   _opscheppen = [eten] parti; [pochen] broma

   _opschepper = bromadó

   _opschepperij = bromamento

   _opschieten = [v. plant] spreit; [haasten] hasi lihé. schiet op! - kos p'awe! We schieten maar niet op. - Nos no ta bai padilanti; Nos no ta avansá; nos no ta hasi progreso. Ik kan goed met hem opschieten - Mi ta bon amigo di dje; mi tin bon relashon kuné. Daar schieten we niets mee op. - (Esei) no ta yuda nos na nada.

   _opschik = dornamento

   _opschikken = [kleding] bisti luhoso; [opschuiven] hala

   _opschorten = skòrs; suspendé; postponé; [oordeel] reservá

   _opschorting = suspenshon, skòrsmento; postponemento

   _opschrift = inskripshon; título

   _opschrijven = skirbi; nota; apuntá

   _opschrikken = spanta

   _opschudden = sakudí

   _opschudding = disturbio; sensashon

   _opschuiven = hala

   _opslaan = [naar boven slaan] dal na haltu; [ogen] hisa; [een tekst] habri; [opbergen] warda; [prijzen] subi; [computer] save [E.]

   _opslag = [opbergen] wardamento; [loon] oumento

   _opslagplaats = depósito

   _opslokken = guli

   _opsluiten = sera

   _opsodemieteren = somentá, dirti. Sodemieter op! - Bai flit! Bai pompa baka na fierno! [zeer plat] Bai kome kaka den kul 'i yewa! [vulg.]

   _opsommen = enumerá

   _opsomming = enumerashon

   _opsparen = spar

   _opspelen = zundra

   _opsporen = lokalisá; buska; rondeá

   _opsporing = lokalisashon; buskamento; rondeamento

   _opspraak = skandal. opspraak verwekken - kousa un skandal. iemand in opspraak brengen - papia malu di un hende; duna un hende mal nomber.

   _opspringen = bula lanta

   _opstaan = lanta; [gaan staan] lanta para; het water, eten staat op - awa, kuminda ta riba kandela / stof. van tafel opstaan - lanta fò'i mesa. uit de dood opstaan - lanta fòí morto; resusitá

   _opstand = rebeldía; lantamento; insurekshon. in opstand komen tegen - rebeldiá kontra.

   _opstandeling = rebèlde

   _opstandig = rebèlde; rekalsitrante

   _opstanding = resurekshon

   _opstapelen = pone riba otro. zich opstapelen - akumulá

   _opstappen = subi; [weggaan] sali bai

   _opsteken = [wind] lanta; [hand] hisa; [sigaret] sende; [leren] siña. Hij heeft er niet veel van opgestoken - E no a siña muchu kos.

   _opstel = [op school] id. [artikel] komposishon; ensayo

   _opstellen = [document e.d.] kompilá; [programma] organisá; [zich] tuma un posishon. [plaatsen] pone; zich kritisch opstellen - tuma un posishon krítiko.

   _opstelling = kompilashon; aktitut; posishon. (zie ww.)

   _opstijen = subi; [v.vliegtuig ook] lanta buelo, despegá

   _opstoken = [verbranden] kima; [aanwakkeren] waya; [fig.] kukuyá; instigá

   _opstoker = instigadó

   _opstokerij = kukuyamento; instigashon

   _opstootje = disturbio

   _opstopping = stagnashon

   _opstrijken = hala aden

   _opstropen = lora

   _opstuiven = [zand e.d.] bula, lanta; [kwaad worden] bula riba

   _opsturen = manda

   _optekenen = apuntá, nota

   _opstuwen = subi

   _optakelen = hisa

   _optellen = suma; konta huntu

   _optelling = sumamento, kontamento

   _opteren = opta

   _opticien = óptiko

   _optie = opshon

   _optiek = in: vanuit deze optiek - for di e punto di bista akí

   _optillen = hisa

   _optimaal = optimal

   _opptimisme = optimismo

   _optimist = optimista

   _optimistisch = optimista

   _optisch = óptiko

   _optioneel = opshonal

   _optocht = [A.] parada. [C.] marcha; [religieus] proseshon

   _optornen = in: optornen tegen - enfrentá, konfrontá; lucha kontra

   _optreden = [ww] aktua [znw] aktuashon; komportashon;

   _optrekje = bibienda chikito

   _optrekken = [alg.] subi; [gebouw] lanta; [auto] spit; akselerá; [mist] klaria; veel met iemand optrekken - anda hopi ku un hende.

   _optrommelen = yama huntu

   _optuigen = dorna

   _opvallen = ripará; hala atenshon

   _opvallend = remarkabel, riparabel, konspíkuo

   _opvang = yudansa; [onderdak] alohamento; [zorg] kuido

   _opvangen = [grijpen] fangu; [afweren] kontrarestá; [horen] tende; [helpen] presta yudansa; [onderdak geven] alohá; [verzorgen] kuida

   _opvarende = pasahero; tripulante; esun na bòrdo

   _opvatten = [begrijpen] tuma; komprondé; [beginnen] kuminsá; weer opvatten - sigui; iets verkeerd opvatten - komnprondé un kos malu. het werk weer opvatten - bolbe traha.

   _opvatting = idea, konsepto; bista

   _opvissen = piska, saka fò'i awa

   _opvliegen = bula [ook fig.]

   _opvliegend = (ku) ta rabia lihé

   _opvoeden = lanta, kría, eduká

   _opvoedend = edukatibo

   _opvoeder = edukadó

   _opvoeding = kriansa , edukashon. lichamelijke opvoeding - edukashon físiko; entrenamento físiko.

   _opvoedkunde = pedagogía

   _opvoedkundig = edukashonal; pedagógiko

   _opvoedkundige = edukadó; pedagógiko

   _opvoeren = [toneel e.d.] presentá;[motor] hisa su poder.

   _opvoering = presentashon

   _opvolgen = [iemand in ambt] sigui, tuma over; [voldoen aan] sigui; obedesé

   _opvolger = susesor

   _opvolging = suseshon

   _opvouwbaar = ku por wòrdo doblá

   _opvouwen = dobla

   _opvragen = pidi infòrmashon; [geld] lanta

   _opvreten = fret [pplat]; zich opvreten van kwaadheid - shegarná. iemand opvreten [fig.] - kome hende

   _opvrolijken = deleitá

   _opvullen = yena

   _opwaaien = supla lanta

   _opwaarderen = rebaluá

   _opwaardering = rebaluashon

   _opwaarts = na haltu

   _opwachten = warda

   _opwachting = in: zijn opwachting maken bij - presentá na

   _opwarmen = keinta

   _opwegen (tegen) = ta den balansa ku

   _opwekken = [energie] generá; [aansporen] stimulá; [doen herleven] lanta

   _opwekkend = stimulante

   _opwekking = [energie] generashon; [aansporing] stimulashon; [doen herleven] lantamento

   _opwellen = brota

   _opwelling = impulso

   _opwerken = in: zich opwerken - traha pa bai padilanti

   _opwerpen = [letterl.] tira na haltu; [dam e.d.] pone; [probleem e.d.] trese padilanti; sugerí

   _opwinden = [uurwerk] duna kuèrdè; zich opwinden - halterá, eksitá; konsumí

   _opwindend = eksitante

   _opwinding = eksitashon; agitashon

   _opzadelen = [paard] pone sía; [fig.] hinka kos riba lomba di un hende

   _opzegbaar = terminabel; retirabel

   _opzeggen = [voordragen] deklamá, resitá; [beëindigen] terminá; [intrekken] retirá; kanselá; anulá

   _opzegging = terminashon; retiro; kanselashon; anulashon

   _opzenden = manda

   _opzet = [ontwerp] diseño; [bedoeling] intenshon. met opzet - intenshonal(mente); pa malu

   _opzettelijk = intenshonalmente, deliberadamente, pa malu

   _opzetten = [alg.] pone; [overeind] lanta; [bedrijf e.d.] lanta; funda; [zwellen] hincha; mensen tegen elkaar opzetten - instigá hende kontra otro.

   _opzicht = [toezicht] supervishon; in dit/dat opzicht - den e sentido akí/ei; in alle opzichten - den tur sentido; ten opzichte van - relashoná ku

   _opzichter = supervisor

   _opzichtig = pa hala atenshon; opzichtig gekleed - bistí luango.

   _opzien = [ww] hisa kara; lanta bista/wowo; tegen iemand opzien - tin hopi respèt pa un hende. ergens tegen opzien - tin problema pa hasi un kos. [znw] sensashon, asombro. opzien baren - kousa sensashon

   _opzienbarend = sensashonal, spektakular, asombroso, sorprendiente

   _opzij = na banda. opzij gaan - hala

   _opzitten = sinta; Er zit niets anders op. - No tin otro kos pa hasi. Ik heb 't erop zitten. - M'a kaba kuné.

   _opzoeken = buska; rondeá; [rommelend] skòmber; [bezoeken] bishitá

   _opzuigen = chupa

   _opzwellen = hincha

   _opzwepen = kukuyá

   _oranje = oranyo

   _oratie = orasio

   _oratorium = oratorio

   _orchidee = orkidia; orquidia [S.]

   _orde = òrden, òrdu. openbare orde - òrden públiko. 't is in orde - ta bon! ta oké! orde op zaken stellen - pone e asuntonan na òrdu. de zaak is aan de orde - e asunto ta den diskushon. 'n zaak aan de orde stellen - pone un asunto na diskushon. Dat is niet aan de orde. - (Esei) no ta na òrden / òrdu. ... en gaat over tot de orde van de dag. - ... i ta pasa pa òrden di día. Hij is niet goed in orde. - E no ta sinti su mes bon. 't Is in orde. - El a keda palabrá. Het komt in orde. - Nos lo solushon'é / L'e keda solushoná. Er is iets niet in orde. - Un kos ta malu. / Un kos no ta klòpp.

   _ordelijk = ordená; na òrden; nèchi

   _ordeloos = sin òrden; desordená

   _ordenen = ordená

   _ordening = regulashon; ponemento na òrden; planifikashon

   _ordentelijk = drechi; desente

   _order = pedido; Tot Uw orders. - Na (bo) òrden [sin desòrden].

   _ordinair = komun; vulgar; [v. dingen] inferior

   _ordner = id.; file [E.]

   _oreren = papia hopi i largo tokante un asunto.

   _orgaan = òrgano

   _organisatie = organisashon

   _organisatorisch = organisatorio

   _organisch = orgániko

   _organiseren = organisá

   _organisme = organismo

   _organist = organista, tokadó di òrgel

   _orgasme = orgasmo

   _orgel = órgel

   _orgeldraaier = tokadó di kaha; tokadó di kah' i òrgel.

   _orgie = orgía [S.]

   _oriëntatie = orientashon

   _oriënteren = orientá

   _oriëntering = orientashon.

   _oriënteringsvermogen = sentido di direkshon / orientashon

   _originaliteit = originalidat

   _origine = orígen

   _origineel = original

   _orkaan = horkan

   _orkest = orkesta; banda

   _ornaat = in: in vol ornaat - bistí pontifikalmente

   _ornament = ornamento

   _orthodox = ortodòkso

   _orthodoxie = ortodòksia

   _orthopedie = ortopedía

   _orthopedisch = ortopédiko

   _os = buei; [fig.] buriko. - drumi manera baka

   _ossenhaas = karn'i baka; tenderloin (di baka)

   _ostantatief = ostentoso [S.]

   _oud = [alg.] bieu; [zeer oud] antiguo; [persoon ook] grandi; oude mensen - hende grandi. Hoe oud is hij? - Ki edat e tin? hij is tien jaar oud - E tin dies aña (di edat). oud en nieuw vieren - selebrá bisp'i aña.

   _oudbakken = bieu

   _oude = in: Hij is weer helemaal de oude. - El a drecha tur ful. hij is niet meer de oude - E no ta mas manera e tábata. Alles bij het oude laten - Laga tur kos manera e tábata.

   _oudejaarsavond = bispu di aña

   _ouder = [znw] mayor. ouders - mayornan. [bnw] mas bieu; mas grandi

   _ouderavond = id.

   _ouderdom = biehes

   _ouderlijk = paternal

   _ouderloos = sin mayornan

   _ouderwets = antikuá. ouderwets gedoe - kouch'i boulu.

   _oudgediende = veterano

   _oudheid = tempo antiguo; antikedat

   _oudheidkunde = arkeología

   _oudheidkundig = arkeólogo

   _oudje = [man] pachi; [vrouw] machi

   _oudoom = omo grandi

   _oudroest = hero bieu

   _oudsher = in: van oudshert - di temponan bieu; di nos grandinan

   _oudst = mayor; mas bieu; mijn oudste broer/zus - Mi ruman mayor.

   _oudtijds = den temponan bieu / antiguo

   _outillage = planta; ekipo; instalashon

   _ouverture = apertura

   _ouvreuse = dama di honor; usherette [E.]

   _ouwerwets = antikuá; ouwerwets gedoe - kouch'i boulu.

   _ovaal = oval

   _ovatie = ovashon

   _oven = forno

   _over = [vz] [betreffende] tokante (di); [na] den; [aan de andere kant] na otro banda; [boven] riba; [via] vía; [uur] pasá di; [meer dan] mas (ku). over een maand - den un luna (di tempo). over straat lopen - kana riba kaya. kwart over acht - kuarto pasá di ocho. vandaag over een week - Awe ocho día. hij heeft iets over zich, dat me niet aanstaat. - Tin un kos kuné, ku mi no ta gusta. over land - riba tera. over zee - riba laman. over tien jaar - akí dies aña. over de honderd. - mas ku shen. [bw] het is over - el a pasa; el a kaba - uno a sobra. . overgaan [op school] - bai over. als er tijd over is ... - Si sobra tempo ... / Si tempo ta duna. Er waren argumenten te over, - Tabatin mas ku sufisiente argumento.

   _overal = tur lugá, tur kaminda. hij weet overal wat van. - e ta na haltura di delaster un kos. hij heeft overal kritiek op. - e ta kritiká delaster un kos. overal waar hij komt - Unda ku e ta yega.

   _overbekend = konosí na tur part'i mundu; bon konosí

   _overbelast = sobrekargá

   _overbelasten = sobrecarga

   _overbeleefd = muchu fòrmal

   _overbevolking = super-poblashon

   _overblijfsel = sobrá; resto

   _overblijven = [overnachten] keda (drumi); [resteren] sobra. [op school] keda despues di klas; Er bleef ons niets anders over dan ... - Nos no por a hasi nada otro ku ... de overblijvenden - esnan ku a keda atras; e sobrebibientenan.

   _overbluffen = laga (un hende) babuká

   _overbodig = supérfluo

   _overboeken = transferí

   _overboeking = transferensia

   _overboord = kai den awa.

   _overbrengen = [informatie] hiba; pasa; raportá. [goederen, personen] hiba, transportá. [ziekte] pasa, hiba, trese.

   _overbrieven = reda

   _overbruggen = pasa, kubri

   _overbruggingspensioen = id. = pensiun pa kubri desempleo despues di a baha for di un puesto parlementario of ministerial

   _overbuur _overbuurman _overbuurvrouw = bisiña di otro banda di kaminda.

   _overdaad = dimas. Overdaad schaadt. - Dimas ta dañino.

   _overdadig = dimas

   _overdag = den día, di día, durante e día

   _overdekken = kubri, tapa

   _overdekking = dak; tapadera; kubrimento

   _overdekt = kubrí; bou dak

   _overdenken = pensa

   _overdoen = [letterl.] bolbe hasi, hasi di nobo; [aan iem. anders geven] pasa

   _overdonderen = kòi di sorpresa

   _overdonderend = aplastante

   _overdraagbaar = traspasabel

   _overdracht = traspaso

   _overdrachtelijk = [bnw] figuratibo; metafóriko. [bw] figuratibamente; metafórikamente

   _overdragen = traspasá; delegá

   _overdreven = [bnw] eksagerá; [bw] eksageradamente

   _overdrijven = [óver-] pasa bai; [-dríjven] eksagerá

   _overdrijving = eksagerashon

   _overduidelijk = obvio, evidente

   _overdwars = kuadrá

   _overeenkomen = konbení; akordá; bai di akuerdo; [met origineel] kuadra (ku)

   _overeenkomst = akuerdo, konbenio; [tussen staten] tratado; [gelijkenis] semehansa

   _overeenkomstig = segun; di akuerdo ku; segun e akuerdo

   _overeenstemmen = ta di akuerdo (ku); kòrespondé (ku);

   _overeenstemming = akuerdo; (tot) overeenstemming (komen bereiken - yega na un akuerdo. in overeenstemming met - di akuerdo ku; konforme ku.

   _overeind = pará; overeind zetten - pone para; pone pará. overeind blijven (staan) - keda para; keda pará.

   _overgaan = [straat e.d.] krusa; kuadra. [voorbijgaan] pasa; [bel, telef.] ring; [op school] bai over. [pijn, ziekte] pasa. tot handelen overgaan - pasa pa akshon.

   _overgang = [alg.] transishon. [menopauze] menopousa

   _overgangs- = transitorio

   _overgankelijk = [gram.] transitibo

   _overgave = [overdracht] entrega. [taak/functie] traspaso. [inzet] devoshon. iets met overgave doen - hasi un kos ku alma i kurpa

   _overgeven = [overdragen] entregá; zich overgeven - entregá su mes. [taak/functie] traspasá; [doorgeven] duna over, pasa over; [braken] saka

   _overgevoelig = hipersensitibo

   _overgewicht = peso dimas

   _overgrootmoeder = bisawela

   _overgrootvader = bisawela

   _overhaast = den purá

   _overhalen = [hefboom] kambia; [wapentrekker] pul; [overtuigen] konbensé, persuadí

   _overhand = in: de overhand hebben - prevalesé

   _overhandigen = pasa, entregá, traspasá

   _overhandiging = entrega, traspaso

   _overhebben = tin ainda; sobra; hij had er geen geld voor over - E no kier a gasta plaka p'e.

   _overheen = pasa

   _overheersen = dominá; prevalesé

   _overheersend = dominante; predominante

   _overheersing = dominio

   _overheid = gobierno

   _overheids = gubernamental

   _overhemd = kamisa

   _overhoop = desordená; met iemand overhoop liggen - no parti un bolchi ku un hende

   _overhouden = sobra

   _overig(e) = dimas; sobrá (di)

   _overigens = sobadjé, sobra dje [A.]; ademas; aparte di (esei); por lo demas [S.]

   _overjarig = di un aña anterior, di añanan anterior; antikuá

   _overjas = id.

   _overkant = otro banda; aan de overkant - na otro banda

   _overkappen = traha dak; sera bou dak

   _overkoepeling = kúpula

   _overkoken = herbe over

   _overkomen = [óver-] bin pasa, bin keda; de waarheid is niet overgekomen - E bèrdat no a sali. [-kómen] pasa; eksperensiá; Dat is mij nooit overkomen. - E kos nunka a pasa ku mi.

   _overladen = [óver-] transkargá; traspasá. [-láden] [letterl.] karga dimas; [fig.] iemand met werk overladen - duna un hende muchu hopi trabou. iemand met loftuitingen overladen - dera un hende bou di elogio.

   _overlangs = di largura

   _overlast = molèster

   _overlaten = laga. laat dat maar aan mij over - lag'é pa mi.

   _overledene = difunto; fayesido

   _overleg = deliberashon; considerashon; konsulta; konsultashon

   _overleggen = [óver-] someté. [-léggen] deliberá; konsultá

   _overleven = sobrebibá

   _overlevende = sobrebibiente

   _overleveren = [tradities] pasa. konta. [geven] entregá. overgeleverd zijjn aan - ta na amen di.

   _overlevering = tradishon

   _overlijden = [ww] fayesé; hij/zij is overleden [als mededeling kort na overlijden] - El a bai sosegá. [znw] fayesimento

   _overlopen = [vloeistof] bai over, pasa; [naar vijand] desertá; bula kurá. [straat e.d.] krusa; kuadra.

   _overloper = buladó di kurá

   _overmaat = kolmo. tot overmaat van ramp - pa koroná obra

   _overmacht = fòrsa superior; force majeur, fòrsa mayor.

   _overmaken = [letterl.] hasi di nobo, traha di nobo. [geld] traspasá; transferí

   _overmaking = traspaso; transferensia

   _overmannen = poderá (di)

   _overmatig = eksesibo

   _overmeesteren = dominá; bense

   _overmoed = tribilidat

   _overmoedig = tribí, prufiá

   _overmorgen = otro mañan

   _overnachten = pasa un anochi

   _overnachting = kedamento di anochi

   _overname = tumamento over. [kopie] kopia.

   _overnemen = tuma over; [kopie] kopia

   _overpeinzen = pensa; meditá; deliberá

   _overpeinzing = meditashon; deliberashon

   _overplaatsen = trasladá ; transferí

   _overplaatsing = traslado, transferensia

   _overreden = persuadí; konbensé

   _overreding = persuashon

   _overrijden = (kòre) dal

   _overrompelen = kòi di sorpresa

   _overschaduwen = laga den sombra

   _overschakelen = kambia

   _overschatten = baluá muchu haltu

   _overschatting = baluashon muchu haltu.

   _overschieten = sobra

   _overschot = sobrá; [fin.] surplus

   _overschrijden = pasa; traspasá

   _overschrijding = traspaso

   _overschrijven = kopia. [v. bankrekening] traspasá; transferí

   _overslaan = salta; [iem. vergeten] pasa; lubidá; [v. vuure] pasa, salta (naar = pa).

   _overslag = traspaaso

   _overspannen = [ww] span. [bnw] in: overspannen zijn - ta malu pa vía di muchu trabou. tin un "burn-out".

   _overspanning = 1. spanmento; 2. burn-out [E.]

   _overspel = adulterio overspel plegen - kometé adulterio

   _overspelen = [óver-] hunga di nobo. [-spélen] in: zijn hand overspelen - riska i pèrdè; riska i faya.

   _overspelig = [bnw] adultero

   _overspelige = [znw] adultero

   _overspoelen = inundá

   _overstaan = in: ten overstaan van - ante; dilanti di; den presensia di

   _overstag = in: overstag gaan - [met zeilen] kambia di rumbo. [fig.] tum' aden

   _overstappen = kambia

   _oversteekplaats = zebrapad [N.]

   _oversteken = krusa, kuadra

   _overstelpen = aplastá; sobrekargá

   _overstelpend = aplastante

   _overstromen = inundá; desbordá

   _overstroming = inundashon; desbordamento

   _overstuur = deskonsertá; trastorná; turdí; bruhá; [maag] fregá

   _overtocht = biaha, biahe; pasahe; krusada

   _overtollig = supérfluo

   _overtreden = violá; kibra. de wet overtreden - kibra lei

   _overtreding = violashon; infrakshon; kibramento

   _overtreffen = surpasá, superá. overtreffende trap - superlatibo

   _overtrek = kobertura; slopi

   _overtrekken = [weer] pasa; [tekening] kopia.

   _overtroeven = triumfá; gana

   _overtuigen = konbensé, persuadí; satisfasé. 'n overtuigde katholiek - un katóliko rahá. 'n overtuigde Meppist - un Meppista rahá.

   _overtuigend = konvinsente

   _overtuiging = konvikshon

   _overuren = overtime [E.]; overuren maken - traha overtime.

   _overval = atrako. 'n overval plegen - kometé un atrako. [door politie] inspekshon di sorpresa; listramento.

   _overvallen = [vijandig] atraká; [niet vijandig] sorprendé; Je overvalt me. - B'a sorprendé mi.

   _overvaller = atrakadó

   _overvleugelen = superá

   _overvloed = abundansia. ten overvloede deel ik U mee, ... - Pa tur siguridat, mi ta informá bo, ...

   _overvloedig = abundante

   _overvoeren = sobrekargá; aplastá

   _overvol = yen-yen

   _overvragen = pidi dimas; eksigí dimas

   _overwaaien = [fig.] pasa sin kousa problema

   _overweg = [óver-] krusada. [-wég] in: ergens (niet) mee overweg kunnen - (no) por ku un kos. goed met elkaar overweg kunnen - anda bon ku otro.

   _overwegen = konsiderá; pensa. overwegende dat, ... - konsiderando ku, ...

   _overwegend = predominante(mente)

   _overweging = konsiderashon

   _overweldigen = dominá; aplastá; konkistá

   _overweldigend = aplastante

   _overwerk = overtime [E.]; trabou ekstra

   _overwicht = [gewicht] peso dimas; [invloed] poder

   _overwinnaar = vensedó, vensedor; konkistador

   _overwinnen = [vijand] vense. [problemen] superá.

   _overwinning = viktoria

   _overzees = ultramarino; di otro banda di laman

   _overzetten = transponé; tradusí

   _overzicht = resúmen; bista total

   _overzichtelijk = bon ordená

   _overzien = mira i komprondé

   _oxydatie = oksidashon; frustu

   _oxyderen = oksidá; frustia

   _ozon = ózon

   _pa = pai, papai, papi

   _paaien = [fig.] labia

   _paal = [houten] palo; [metalen] stankía. Dat staat als 'n paal boven water. - No tin e mas mínimo duda. paal en perk stellen aan - limitá; kontrolá; para

   _paar = par [di]; [echtpaar pareha. 'n paar schoenen - un sapato. 'n paar keer - algun biaha.

   _paard = kabai. te paard - riba kabai. werken als 'n paard - traha manera buriko. paard rijden - kòre kabai. iemand over het paard tillen - duna un hende muchu idea. van het paard stijgen - baha fò'i kabai.

   _paardenkracht = PK; HP [E.]

   _paardenmiddel = remedi pa kura of mata

   _paardrijden = kòre kabai

   _paarl = perla

   _paars = [A.] biña; [C.] püs

   _paarsgewijs dos-dos

   _paartijd = tempo / temperada di buska pareha

   _paasdag = día di pasku (grandi). eerste paasdag - promé día di pasku (grandi). tweede paasdag - di dos día di pasku.

   _paasfeest = (fiesta di) pasku grandi; pasku di resurekshon.

   _paastijd = temporada di pasku (grandi)

   _paaszaterdag = diasabra di aleluya

   _pacht = hür(mento). hij denkt dat hij de wijsheid in pacht heeft. - E ta kere ku e sa tur kos (mihó).

   _pachten = hür

   _pachter = hürdó

   _pacificatie = pasifikashon

   _pacificeren = pasifiká

   _pacifisme = pasifismo

   _pacifist = pasifista

   _pacifistisch = pasifista

   _pact tratado

   _pad = [dier] sapo; [weggetje] kaminda smal. 't rechte pad - kaminda rekto. hij is op pad - El a sali bai hasi su kosnan. vroeg op pad gaan - kuminsá tempran.

   _paddestoel = champigon [F.]; pish'i buriko [plat]

   _padvinder = scout [E.]

   _padvinderij = scouting [E.]

   _paf = babuká, stòm, perpleho. Ik stond paf. - M'a keda stòm. hij stond er paf van. - el a keda babuká.

   _paffen = huma pa loko

   _pafferig

   _paffig = hinchá

   _page = id.; mucha mandá

   _pagina = página

   _pak = [kostuum] flus. [pakket] paki. [lucifers e.d.] kaha; 'n pak voor de broek / slaag - un sota. dat is 'n pak van mijn hart. - esei ta un gran alivio pa mi. bij de pakken neerzitten - no sa kiko pa hasi mas. niet bij de pakken neerzitten - no baha kabes (pa e problemanan).

   _pakhuis = almasen; depósito

   _pakje = paki; kaha; 'n pakje lucifers - un kah'i suaflu.

   _pakken = [A.] kòi; kohe; [C. ] kue [ook fig.]. [inpakken] paketá. te pakken krijgen/hebben - haña. Hij had het zwaar te pakken. - E tábata malu-malu. Ze hebben hem eindelijk te pakken. - Por fin nan a koh'é. iemand te pakken nemen - hasi chansa ku un hende. Hij had de goeie (verkeerde) te pakken - El a haña nèt esun ku (no) por a yud'é. z'n boeltje pakken - sali bai.

   _pakkend = emoshonante; eksitante. 'n pakkend verhaal - Un storia ku ta kohé bo.

   _pakkerd = bon sunchi

   _pakket = paki

   _pakking = pèki

   _pakpapier = papel pa paketá

   _pakweg = mas of menos; pakweg honderd - bam bisa shen.

   _pal = [znw] swichi; [bw] firme; sin move. pal staan - para firme. pal oost - stret pariba.

   _paleis = palasio

   _palestijn = palestino

   _palestijns = palestino

   _Palestina = Palestina

   _palet = id.

   _palisade = kurá di palo

   _paljas = payaso

   _palm = [alg.] palma [S.], [tak] rama. [v. hand] plant'i man.

   _palmboom = pal'i koko, palma [s.]

   _palmolie = (a)zet'i koko

   _palmpasen = diadomingo di rama

   _palmtak = rama; hal'i koko

   _palmzondag = diadomingo di rama

   _pamflet = pamflèt; papelucha

   _pan = [dak;] panchi; [koeken-] [A.] planchi; [C.] panchi; [braad/kook-] wea. uit de pan rijzen - subi sky-high.

   _pand = [gebouw] edifisio; [onder-] garantía.

   _paneel = panel

   _paneren = paner

   _paniek = pániko

   _paniekerig = pániko

   _paniekvoetbal = [fig.] medidanan den purá; akshon deskabeyá

   _panisch = pániko

   _panne = problema (ku e outo)

   _pannenkoek = id.

   _panorama = id.

   _pantalon = karson (largo)

   _pantheïsme = panteísmo

   _pantoffel = slòf

   _pantomime = id.

   _panty = panty-hose[e.]

   _pap = papa

   _papa = pai, papai, papi

   _papaver = amapola [s.]

   _papegaai = lora

   _paperassen = papelnan; dokumentonan

   _papiaments = papiamento

   _papier = papel. Hij heeft de beste papieren - E ta e mihó kandidato. 't loopt in de papieren - ta eksigí hopi plaka.

   _papieren = di papel

   _papiergeld = plaka di papel, plak'i papel

   _papiertje = pida papel

   _paplepel = kuchara (pa kome papa); dat is hem met de paplepel ingegeven. - el a siñ'é for di chikito.

   _paprika = promenton.

   _papzak = gordo mahos

   _paraaf = inisialnan

   _paraat = prepará; alertá. parate kennis - konosemento aktibo

   _paraatheid = preparashon

   _parabel = parábel

   _parachute = id.

   _parachutist = parachutista

   _parade = [A.] parada; [C.] marcha

   _paradepaardje = obheto/piesa di mas orguyo

   _paraderen = marcha; [fig.] kana prònk

   _paradijs = paraíso

   _paradijselijk = manera un paraíso

   _paradox = paradoho

   _paradoxaal = paradoho

   _paraferen = firma ku inisialnan so.

   _paragraaf = párafo

   _parallel = [znw] paralelo. [bnw] paraléliko

   _parallellisme = paralelismo

   _parallellogram = paralelograma

   _paranoïde = paranóiko

   _paranormaal = paranormal

   _paraplu = paraplü. aju paraplu! - ayó koroto!

   _parapsychologie = parasikología

   _parasiet = parasito. [fig.] chupadó.

   _parasiteren = parasitá; [fig. ook] chupa

   _parasol = id.

   _parcours = pista

   _pardoes = wrakadam

   _pardon = dispensa. pardon! - dispensa! geen pardon hebben met - no tin miserikòrdia ku.

   _parel = perla

   _parelen = in: het zweet parelde hem van het voorhoofd - sodó tábata kòre riba su frenta.

   _paren = par

   _pareren = kontrarestá

   _parfum = id., perfume [S.]

   _paria = id.

   _Parijs = Paris

   _paring = parmento

   _park = park

   _parkeer- = parker; stashonamento

   _parkeerplaats = lugá di parker, lugá di stashoná, lugá di stashonamento

   _parkeren = parker; stashoná

   _parket = [vloer] id.; [jur.] ofisina di ministerio pýbliko. in 'n lastig parket zitten - tin un problema grandi. .

   _parkiet = prikichi

   _parlement = parlamento

   _parlementair = parlamentario

   _parlementariër = parlamentario

   _parmantig = bibo; elegante

   _parochiaan = parokiano

   _parochie = parokia

   _parochie- = parokial

   _parodie = parodia

   _parodiëren = parodiá

   _parool = lema

   _part = parti. part noch deel aan iets hebben - no tin arte ni parte den un asunto. voor mijn part, - pa mi parti; pa loke t'ami,

   _parterre = piso abou; ground-floor [E.]

   _participant = partisipante

   _participatie = partisipashon

   _participeren = partisipá

   _particulier = [bnw] partikular; privá. particulier bezit - poseshon privá. [znw] persona privá; persona individual.

   _partiëel = parsial

   _partij = [alg.] partido. [voorraad] lote; sorteo. [belanghebbenden] esnan interesá; (geen) partij kiezen (voor) - (no) tuma parti (pa). van de partij zijn - partisipá.

   _partijdig = parsial ; partidista, partidario

   _partijgenoot = miembro di partido.

   _partijlid = miembro di partido; partidista

   _partituur = partitura

   _partner = pareha

   _parvenu = chacha-boni

   _pas = [znw] paso. [berg-] pas; [paspoort] pasport; pasaporte. dat geeft geen pas - No ta aseptabel. (Bo) no por hasi esei. dat komt goed van pas - (Esei) ta nèt bon! Esei ta nèt loke nos mester. de baas moest er aan te pas komen. - E hefe mester a kai aden. het komt me nu niet van pas. - E no ta konbení mi awó. [bw] [zo-even] awor ei. [nauwelijks] so; no mas ku. pas geboren - reshen nasí. pas van school - nèt fò'i skol. pas toen zij aankwam - No promé ku el a yega.

   _pasen = pasku; pasku grandi, pasku di resuirrekshon. Als Pasen en Pinksteren op één dag vallen, - Ora galiña haña djente.

   _pasfoto = pòrtrèt pa pasport.

   _pasgeboren = reshen nasí

   _pasgeld = plaka largá

   _pasklaar = kla pa uza.

   _paspoort = id.; pasaporte [S.]

   _passage = [uit boek e.d.] parti; [reisgeld] pasashi; [doorgang] pasahe; galería

   _passagier = pasahero

   _pasagieren = [zeelui] sali keiru fò'i barko

   _passant = pasante. en passant - pasando.

   _passen = pas; fet. [bij spel pas. [betamen] ta korekto.ta apropiá. Met wat passen en meten, kwamen we eruit. - Ku un pòko trabou ekstra, nos a logra. Ze passen goed bij elkaar. - Nan ta bai bon ku otro. passen op iemand of iets - wak un hende of kos. Kun je even op de baby passen? - Bo por wak e bebi un rato? Pas op voor de hond! - Kuidou k'e kachó. pas op je woorden. - Kuidou ku loke bo ta bisa. Daar pas ik voor. Mi ta nenga di hasi esei. Met gepast geld betalen! - No ta duna kambio!

   _passend = (ku) ta fet; [fig.] apropiá

   _passer = id.; kompas

   _passeren = [in alle betekenissen] pasa

   _passie = pashon

   _passiebloem = shoshoro

   _passief = pasibo

   _passiviteit = pasividat

   _pasta = id.

   _pastei = pastechi

   _pasteuriseren = pasteurisá

   _pastoor = pastor. Meneer pastoor - Pastor.

   _pastoraal = pastoral

   _pastorie = pastorí

   _pat = empate

   _patates-frites = batata hasá; french fries [e.]

   _patent = [bnw/bw] ekselente; tremendo. [znw] id.

   _pater = pader

   _paternalisme = paternalismo

   _paternalistisch = paternalista, paternalístiko

   _pathetisch = patétiko; melodramátiko.

   _pathologie = patología

   _pathologisch = patológiko

   _patholoog = patólogo

   _patiënt = pasiente

   _patriarch = patriarka

   _patrijs = patrishi

   _patriot = patriota

   _patriottisch = patriótiko

   _patriottisme = patriotismo

   _patriottistisch = patriótiko

   _patronage = patronahe

   _patroon = [dessin] patronchi; [bescherm(heilige)] patrono ; [kogel] bala;[werkgever] bas; dunadó di trabou.

   _patrouille = patruya

   _patrouilleren = patruyá

   _pats = [klap] boftá; kant'i man. [tsw] bragadam!

   _patser = bromadó; homber grosero

   _patserig = bromadó; grosero

   _patstelling = empate

   _Paulus = Pablo

   _paus = papa

   _pauselijk = papal; pontifikal

   _pauw = pouwis

   _pauze = pousa

   _pauzeren = pousa

   _paviljoen = id.; pabeliun

   _pech = mala suèrtè ; [mankement] tròbel

   _pechvogel = pájaro de mal agüero [S.]; hende ku semperbai tin mala suèrte.

   _pedaal = pedal

   _pedaalemmer = id.; hemchi di pedal [A.; hember di pedal [C.]

   _pedagogie _pedagogiek = pedagogía

   _pedagogisch = pedagógiko

   _pedagoog = edukadó

   _pedant = id.; pedante [S.]. pedant zijn - tin idea.

   _peddelen = rema (ku un kò'i rema kòrtiko)

   _pedicure = id.

   _pedofiel = pedófilo

   _pedofilie = pedofilia

   _pee = in: de pee inhebben - tin mal beis

   _peen = wòrtel {stomme e}

   _peer = pera; [lamp] lampi; met de gebakken peren zitten - keda na banana. bombía

   _pees = kabuya; nervio; múskulo

   _peeskamer = kamber pa prostitutanen ehersé nan profeshon

   _peetoom = padrino

   _peettante = madrina; pechi; pepe; [Pechi en Pepe vaak gevolgd door naam]

   _peignoir = duster [e.]

   _peil = nivel

   _peilen = peilu; sondeá

   _peiling = sondeo

   _peinzen = meditá; sinta pensa

   _peinzend = meditatibo

   _pek = breu. Wie met pek omgaat, wordt ermee besmet. - Drumi ku kachó i bo ta lanta ku purga/pruga.

   _pekel = salu muhá; awa salu

   _pekelen = sala

   _pekelharing = pekelé

   _ pekelvlees = karnisá

   _pelgrim = peregrino

   _pelgrimage _pelgrimstocht = perregrinashon

   _pelikaan = pelikan

   _pellen = kaska

   _peloton = id.

   _pels = lana

   _peluw = kusinchi di abou

   _pen = pèn

   _pendant = counter part [E.]

   _pendelaar = Persona ku ta bai i bin regularmente na i di mesun lugá

   _pendelen = bai i bin (tur día na i di mesun lugá)

   _pendule = oloshi pa riba kashi

   _penetrant = penetrante

   _penibel = id.; doloroso; fastioso

   _penis = penis; prinsipal [fam.]; kò'i homber [plat]; dòlò [vulg.]

   _penitentie = penitensia

   _pennen = skirbi (na man)

   _pennenstreek = halá di pèn

   _pennenstrijd = lucha den publisidat

   _penning = plaka. 's lands penningen - plaka di pueblo.

   _penningmeester = tesorero

   _pens = mondongo

   _penseel = kuashi (fini)

   _pensioen = penshun.

   _pensioeneren = penshoná; bai ku penshun

   _pensioenfonds = fondo di penshun

   _pensioengerechtigd = tin derecho riba penshun

   _pensioentrekker = penshonado

   _pension = penshon

   _peper = promèntè; pepru,

   _peperduur = karísimo

   _pepermunt = id.

   _per = [met ingang van] entrante. [met voertuig e.d.] ku. per stuk - kada un. per post, jaar, per uur, - pa pòst, pa aña, pa ora.

   _perceel = parsela

   _per cent = por ciento [s.]

   _percentage = porsentahe

   _percentsgewijze = proporshonalmente

   _percussie = perkushon

   _perfect = [bnw] perfekto. [bw] perfektamente

   _perfectie = perfekshon

   _perfectioneren = perfekshoná

   _perfectionist = perfekshonista

   _perforatie = perforashon

   _perforator = perforadó

   _perforeren = perforá

   _perifeer = perífero

   _periferie = periferia

   _perikel = períkulo

   _periode = período

   _periodiek = [ bnw] periódiko; [bw] periódikamente.

   _perk = límite. alle perken te buiten gaan - sali for di tur límitenan aseptá. binnen de perken blijven - keda denter di e límitenan. binnen de perken der wet - denter di e límitenan legal.

   _perkament = id.; pergamino [S.]

   _permanent = permanente(mente)

   _permissie = permiso.

   _permitteren = permití. Hij kan zich geen auto permitteren. - E no por |afford| [E.] un outo.

   _perplex = perpleho, babuká

   _perron = platafòrma (unda trein of bùs ta yega i sali)

   _pers = [persoon uit Perzië] persa; iránio. [machine en journalistiek] prensa. bij het ter perse gaan - ora di sera e edishon akí.

   _persbericht = komunikado di prensa

   _persconferentie = rueda di prensa

   _per se = id.; nesesariamente; inevitabelmente. Hij wou per se mee. - E no kier a keda.

   _persen = primi; pres

   _persiflage = persiflahe

   _personage = personahe; persona

   _personeel = [znw] personal; [bnw] di personal

   _personenauto = sadan; outo di pasahero

   _personificatie = personifikashon

   _personifiëren = personifiká

   _persoon = persona ; shon. Hij kwam in eigen persoon = El a bin personalmente.

   _persoonlijk = personal(mente)

   _persoonlijkheid = personalidat

   _persoonsbewijs = sédula; ID [E.!]

   _perspectief = perspektiba

   _pertinent = pertinente(mente); 'n pertinente leugen - un mentira flagrante.

   _pervers = perverso

   _Perzië = Persia, Iran

   _perzik = peach [e.]

   _perzisch = iraní

   _pessimisme = pesimismo

   _pessimist = pesimista

   _pessimistisch = pesimista

   _pest = pèster; hij had de pest in. - E tabatin mashá mal beis. de pest hebben aan iets - odia un kos.

   _pesten = [ww] tèr; teimu. [znw] tèrmento

   _pesterij = tèrmento

   _pestkop = tèrdó

   _pet = pèchi. Dat gaat mijn pet te boven. - Esei ta muchu kompliká pa mi. Hij had geen hoge pet van hem op. - E no tabatin muchu konfiansa den dje. ergens met de pet naar gooien - no tuma kos na serio. Jan met de pet - Juan Pueblo. 't is weer pet! - kos tafregá trobe.

   _petekind = ihá

   _peter = padrino

   _petitie = petishon

   _petrochemie = petrokímika

   _petroleum = [ongezuiverd] krudo; [gezuiverd] kerosin

   _Petrus = Pedro. Sint Petrus - San Pedro

   _petto = in: in petto = reservá, den stòk

   _peuk = pida (sigá, sigaría)

   _peul = baliña

   _peuleschil = [letterl.] baliña di petipuá. dás maar 'n peuleschil(letje) - (esei) ta un kos di nada. Ta un kos ku bo ta hasi den un fregá di wowo.

   _peultjes = salachi di petipuá.

   _peuter = mucha chikito

   _peuteren = koba; mòrs, mòsh; tofer {stomme e}. in z'n neus peuteren - koba hole .

   _peuzelen = kome ku smak

   _pezen = 1. kòre duru; traha duru; hasi hopi purá. 2. tene relashon seksual ilísito; prostituí su mes

   _pezig = muskular

   _pianist = pianista

   _piano = id.

   _pianospelen = tòka piano

   _pias = payaso

   _piccolo = bell-boy [E.]

   _picknick = id.

   _piek = [alg.] pui; [bergtop] kumbre; [econ.] punto kulminante

   _piekeraar = hende ku semper ta wòri.

   _piekeren = wòri. ik pieker er niet over! - Mi no ta hasi'é ni por nada!

   _piekfijn = bon-bon; bunita-bunita; dushi-dushi.

   _piemel = pilili

   _pienter = spierto; sabí; inteleigente

   _piepen = pip, pip-pip; flùit; [vogels] [ook] kanta

   _pieper = batata

   _piepjong = yòng-yòng

   _piepschuim = foam [E.]

   _pier = [in zee] id.; peer [E.]; [worm] bichi largo; Zo dood als 'n pier - mòrto-mòrto.

   _pierewaaien = parandiá, dandará; djòdjò

   _pies = pishi

   _Piet = Pedro. voor Piet Snot zitten/staan - keda sintá/pará manera klèptol. Zwarte Piet [Sinterklaas:] id. [fig.] batata kayente. 'n hele Piet - un gai bon sabí. zichzelf 'n hele Piet vinden. - tin hopi idea di su mes.

   _piëteit = duele; devoshon;

   _pietepeuterig = muchu chikito

   _pietluttig = muchu eksigente; muchu strikto

   _pigment = pigmento

   _pij = kashaka

   _pijl = flecha. pijl en boog - bog ku flecha.

   _pijler = pilar

   _pijlsnel = lihé-lihé, liherísimo, rapidísimo

   _pijn = doló; pena; [C.] due. pijn doen - mòrde. iemand pijn doen - |hurt| un hende. met pijn en moeite - apenas; ku hopi problema.

   _pijnboom = pino

   _pijnigen = hasi doló; [C.] hasi due. tòrturá; zijn hoofd af pijnigen - kibra kabes

   _pijniging = tòrtura

   _pijnlijk = doloroso, penoso. 'n pijnlijke zaak - un asunto penoso.

   _pijnloos = sin doló

   _pijnstillend = ta kita doló

   _pijnstiller = remedi pa kita doló

   _pijp = [v. broek] pía; [buis e.d.] pipa; tubo. [om te roken] pipa. 'n pijp roken - huma pipa. 'n zware pijp roken [fig.] - hinka su mes den un neish'i maribomba. de pijp uitgaan - kai muri. de pijp aan maarten geven - laga tumba; laga kai; laga para.

   _pijpen = [doedelzak] tòka. naar iemands pijpen dansen - bai na un hende su amen.

   _pijpl eiding = tubería

   _pijpsleutel = spanner [E.]; pipe-wrench [E.]

   _pik = [houweel] pik; [penis] dòlò [plat] de pik op iemand hebben - tin un hende marká.

   _pikant = pika

   _pikdonker = [bnw] [A.] skur-skur; [C.] sukú-sukú; [znw] propos.

   _pikhouweel = pik

   _pikken = pik; [stelen] hòrta

   _pikzwart = pretu-pretu

   _pil = id.; píldora [S.]

   _pilaar = pilar

   _piloot = piloto

   _pils = sirbes (suave)

   _pimpelaar = bebedó

   _pimpelen = bebe (alkohol)

   _pimpelpaars = [A.] biña; [C.] püs.

   _pin = pènchi

   _pincet = pensèt

   _pinda = pinda

   _pindakaas = id.; peanut butter [E.]

   _pineut = in: hij is de pineut - El a kòi awa.[fam.] Bashan a kaka! [plat]

   _pingelen = [afdingen] purba baha preis; [geluid van automotor] hasi un zonido straño; [voetballen] keda muchu largo ku e bala.

   _ping-ping = sèn; plaka

   _ping-pong = id.

   _pinguïn = pingüino

   _pink = 1. dede chikito. 2. bishé di un aña. hij is bij de pinken - e ta spierrto

   _pinksteren = pentekoste

   _pinnig = pichiri.

   _pioen = mata ku flor rondó korá. zo rood als 'n pioen - Korá manera un kref.

   _pion = peon

   _pionier = pionero

   _pionieren = ta pionero

   _pipet = id.; pipeta [S.]

   _pips = sin koló; pálido

   _piraat = pirata

   _piramide = id.

   _pis = pishi

   _pisnijdig = rabiá-rabiá

   _pispot = wéi pishi

   _pissen = pishi

   _pistool = pistola

   _pit = [v. vrucht] simía, pipita. [in kaars] mecha. [brander] kandela. [élan] brío. iets op 'n laag pitje zetten - wanta un kos kayente.

   _pittig = pika; basta difísil; pisá<'n pittige vent - un gai ku brío.

   _plaag = plaga; [fig.] molèster

   _plaaggeest = tentadó, tèrdó, mala pèster

   _plaat = plachi; disko . de plaat poetsen - baha na awa/na katuna

   _plaatje = plachi

   _plaats = lugá; sitio. plaats hebben/vinden - tuma lugá. in plaats van - (na) lugá di. Dat is niet op z'n plaats - ta fuera di su lugá. iemands plaats innemen - tuma un hende su lugá. plaats maken voor - traha lugá pa. plaats nemen - (bai) sinta. in/op de eerste plaats - na promé lugá. ter plaatse - na e lugá mes.

   _plaatsbespreking = reservashon

   _plaatsbewijs = karchi

   _plaatselijk = lokal(mente)

   _plaatsen = pone; [C.] buta ik kan het niet plaatsen [fig.] - mi no por bin bei

   _plaatsgebrek = falta di lugá

   _plaatsvervangend = interino

   _plaatsvervanger = reemplasante

   _plaatsvervanging = reemplasamento

   _plaatwerk = ilustrashon(nan)

   _plafond = plafon

   _plag = torto. plaggenhuis - kas di torto.

   _plagen = tenta. Ik plaag je alleen maar. - Tenta mi ta tentá bo.

   _plager = tentadó; [pestkop] tèrdó

   _plagerig = pa tenta

   _plagiaat = plagio [S.]

   _plaid = id.

   _plak = pida, snechi. onder de plak zitten van - ta dominá pa

   _plakband = tep

   _plakkaat = plaka; poster [E.]

   _plakken = pega. blijven plakken [fig.] - keda sinta

   _plakplaatje = prenchi

   _plaksel = kò'i pega

   _plakzegel = stampía

   _plamuren = pone |primer| [E.]

   _plamuur = primer [E.]

   _plan = plan; [bouwtekening] mapa. van plan zijn - tin planiá. 'n planb maken - plania. iets of iemand op 'n hoger plan brengen - hisa un kos of hende riba un nivel mas haltu. volgens plan - segun planiá. plan de campagne - id.

   _planeet = planeta

   _planetarium = planetario

   _plank = tabla; [voor boeken] kashi. de plank misslaan - ta ful kiboká. op de planken brengen - produsí (un komedia). van de bovenste plank - di marka mayor.

   _planken- = di palo

   _plankenkoorts = miedo di enfrentá e públiko

   _plankgas = full speed [E.] plankgas geven - kòre full speed.

   _plankier = platafòrma

   _planmatig = segun planiá; sistemátiko

   _plannen = plania

   _planning = planiamento

   _planologie = plonología

   _plant = mata

   _plantaardig = vegetario

   _plantage = plantashon

   _planten = planta

   _plantenrijk = reino di mata

   _planter = plantadó

   _plantkunde = botánika

   _plantkundig = botániko

   _plantkundige = botániko

   _plantsoen = parke; hardin públiko

   _plas = plas di awa. 'n plas doen - dal un pishí.

   _plasje = in: 'n plasje doen - chika blas

   _plassen = [met handen of voetenb] chèpè-chèpè, plèchè-plèchè; [urineren] oriná, pishi

   _plastic = id.

   _plastiek = skulptura

   _plastisch = plástiko

   _plat = plat. [v. taal] vulgar. plat branden - kima tur ful. platdrukken/slaan/stampen - plècha

   _platenspeler = tòkadisko

   _platform = platafòrma

   _plattegrond = mapa

   _platteland = kampo

   _plattelandsbewoner = kampesino

   _plattrappen = plècha

   _platvloers = vulgar; baho

   _platvoeten = pía plat; pí'i kuki

   _platzak = blo bashí, plan barí; sanka na man [vulg.]

   _plausibel = plousibel

   _plavuis = mosaik pa trottoir

   _plebs = bagas, kakada

   _plecht = parti dilanti of di atras di dèk di barko

   _plechtig = solèm(nemente); seremonial(mente); 'n plechtige opening - un apertura seremonial. 'n plechtige heilige Mis - un Misa solèm

   _plechtigheid = seremonia; rito solèm

   _plee = bèstru

   _pleegdochter = yiu(-muhé) di kriansa

   _pleegkind = yiu di kriansa

   _pleegmoeder = mama di kriansa

   _pleegouders = mayornan di kriansa

   _pleegvader = tata di kriansa

   _pleegzoon = yiu(-homber) di kriansa

   _plegen = 1. kometé; 'n misdaad plegen - kometé un krímen. verzet plegen - resistí./ oponé su mes. 2. - sa hasi un kos. Zoals mijn vader placht te zeggen, ... - Hablá di mi tata, ...

   _pleidooi = bogamento

   _plein = plenchi; plasa

   _pleister = id.

   _pleisteren = pleister

   _pleisterplaats = lugá pa sosegá

   _pleit = kaso hudisial. het pleit is beslecht - e kos a kaba; e asunto a keda solushoná. Hij heeft het pleit gewonnen - El a gana e kaso. [ook fig.]

   _pleitbezorger = [fig.] abogado; promotor

   _pleiten = boga; argumentá; dat pleit niet voor hem. - (esei) no ta boga p'é

   _plek = lugá; [vlek] mancha

   _plempen = yena

   _plenair = plenario

   _plengen = drama

   _plensbui = palo di awa. een plensbui over zich heen krijgen. - haña un batumba.

   _Pplenzen = basha

   _pletten = plècha; lora habri

   _pletter = plèchadó. te pletter vallen - [dingen] kai kibra na wèrki. [mensen] kai kibra su nèk. [vliegtuig] kai spart fò'i otro.

   _plezier = (a)legría; goso, plaser, pleizí. Veel plezier! - Gosa bon! Met plezier! - Ku muchu gusto! iemand 'n plezier doen - hasi un fabor pa un hende. Doe me 'n plezier en ... - Hasí mi un fabor i ... plezier hebben - gosa. daar kun je lang plezier van hebben - e kos por sirbí bo pa hopi tempo. Hij doet 't voor z'n plezier. - E ta hasi'é pa plaser.

   _plezierig = agradabel, dushi; ameno

   _plicht = deber. z'n plicht vervullen - kumpli ku su deber. z'n plicht verzaken - neglishá su deber.

   _plichtmatig = segun su deber

   _plichtpleging = seremonia

   _plichtsbesef = sentido di deber

   _plichtsbetrachting = devoshon na deber

   _plichtsgetrouw = fiel na deber

   _plichtverzaking = negligensia

   _plichtverzuim = negligensia

   _plint = sókolo

   _ploeg = [landbouw] plug; [in ploegendienst] warda; shift [e.] [groep] grupo; [sport/film e.d.] ekipo

   _ploegen = plug; ara

   _ploegendienst = warda. in ploegendienst werken - traha warda.

   _ploert = desgrasiado; demonio

   _ploeteren = mula, pulewé

   _plof = sla

   _ploffen = kai abou; dal abou (zie: "neerploffen")

   _plomp = [ruw] bruto; [dik] gordo; pisá. [brutaal] grosero. [toren] stòmpi

   _plons = djumblum

   _plonzen = djumblum

   _plooi = ploi; z'n gezicht in de plooi zetten - pone su kara na serio.

   _plooibaar = fleksibel

   _plooibaarheid = fleksibilidat

   _plooien = ploi; dobla

   _plots = [bnw] repentino. [bw] repentinamente; di ripiente

   _plotseling = di ripiente

   _pluche = fùlp

   _pluchen = di fùlp

   _plug = plùg

   _pluim = pluma

   _pluimpje = komplemento

   _pluimage = plumanan

   _pluimvee = galiñanan

   _pluis = in: dat is niet pluis - ei bou tin glas.

   _pluis(je) = plùis

   _pluk = (temporada di) kosechá fruta; [haar] bòshi

   _plukken = [veren] pluma; [fruit] rekogé, ; kosechá; [bloemen] piki

   _plumeau = kuashi di pluma

   _plunderaar = plenderdó;

   _plunderen = plender

   _plundering = plendermento

   _plunje = koroto; paña (di kas, di trabou)

   _pluralisme = pluralismo

   _pluriform = pluriforme

   _plus = mas; plus minus - mas of menos; aproksimadamente. veewl plussen en minnen - hopi kibramento di kabes.

   _pluspunt = punto di bentaha; punto bentahoso; punto faborabel

   _plusteken = símbolo di suma

   _po = we'i anochi; we'i pishi.

   _pochen = broma

   _pocher = bromadó

   _podium = stage [e.]

   _poedelnaakt = blo sunú, bibo sunú; manera su mama a pari'é.

   _poeder = puiru

   _poederen = puiru

   _poeha = herekeke

   _poeier = puiru

   _poeieren = puiru

   _poel = plas di awa; plas di lodo

   _poelet _poulet = karni di galiña

   _poelier = bendedó di galiña

   _poema = puma

   _poen = sèn, plaka

   _poenig = kayente pa plaka

   _poep = pupu

   _poepdoos = bèstru

   _poepen = pupu

   _poes = pushi; [vrouwelijk geslachtsdeel] dòns; pushi. dat is niet voor de poes. - (esei) no ta yiu'i mama! hij is niet voor de poes. - E no ta hende pa hasi wega kuné.

   _poesje = pushi; [vrouwelijk geslahtsdeel] dòns; pushi.

   _poeslief = un pan di Dios

   _poespas = herekeke; hèbè-hèbè

   _poëtisch = poétiko

   _poets = chansa; triki; iemand een poets bakken - hasi chansa ku un hende

   _poetsen = frega; limpia; hasi limpi; [met borstel] skeiru

   _poetslap = paña (pa limpia); duki

   _poëzie = poesía

   _pof = sla; boftá. op de pof - riba krédito.

   _poffen = [slaan] bati; [braden] tòsta; hasa.

   _pogen = intentá; trata; purba

   _poging = intento; esfuerso; 'n poging doen - purba; hasi un esfuerso. 'n poging wagen - hasi un esfuerso.

   _pokdalig = yen di kobá

   _pokken = biruela; zich de pokken werken - traha manera buriko.

   _poker = póker {stomme e} .

   _pokeren = póker

   _pol = klòmpi; tròshi

   _polair = polar

   _polarisatie = polarisashon

   _polariseren = polarisá

   _polder = id.

   _polemiek = polémika; kontroversia

   _polimiseren = polemisá; hiba un kontroversia

   _polemisch = polémiko; kontroversial

   _Polen = Polonia

   _polijsten = skür; frega

   _polikliniek = poliklínika; departamento di emergensia; Eerste Hulp

   _poliklinisch = poliklíniko

   _polis = pólisa

   _politicologie = politikología

   _politicologisch = politikológiko

   _politicoloog = politikólogo

   _politicus = polítiko

   _politie = polis

   _politie- = polisial

   _politieagent = polis

   _politieauto = out' i polis, outo di polis

   _politiebureau = ward'i polis, warda di polis

   _politiek = [znw] politik, polítika. [bnw] polítiko. [bw] polítikamente

   _politiekorps = kuerpo di polis

   _politieman = polis; polis-homber

   _politiepost = warda di polis

   _politievrouw = polis-muhé

   _politiseren = politisá; hasi polítika di un kos

   _politoeren = skür, frega

   _pollepel = kucharon

   _pols = pòls

   _polsen = in: iemand polsen - puntra un hende pa su idea

   _polshorloge = oloshi di man

   _polsslag = pòls

   _polychroom = polikromátiko

   _polygamie = poligamía

   _polytechnisch = politékniko

   _pomp = pòmp; bòmba. Loop naar de pomp! - Bai muri leu!

   _pompelmoes = grape-fruit [e.]

   _pompen = pòmp

   _pompeus = pomposo

   _pompoen = pampuna

   _pompstation = pòmp di gasolin; station [e.]

   _pond = libra

   _pondspondsgewijs = proporshonalmente

   _poneren = deklará

   _pont = ferry [e.]

   _pontifikaal = pontifikal(mente)

   _ponton = ponton

   _pooier = [alg.] chulo; [die zijn eigen vrouw uitleent:] kabron

   _pool = [persoon uit Polen] polako; [noord- & zuid-] polo

   _pool- = polar

   _pools = polako

   _poolshoogte = latitut. poolshoogte nemen - chèk kon kos ta

   _poolster = strea di nort

   _poort = pòrta; pòrt'i kurá

   _poos = rato; 'n hele poos - basta rato,

   _poosje = un rato

   _poot = pata. de poot stijf houden - pone pí' abou. geen poot aan de grond krijgen - no haña ningun akogida. op z'n poot spelen - habri beibel pa un hende. op z'n achterste poten gaan staan - rabia bon rabiá. op hoge poten - hala habrí.

   _pootje = pata chikito. op/met hangende pootjes - ku bergüensa. alles komt op z'n pootjes (terecht) - tur kos ta sali manera e mester ta.

   _pop = pòpchi

   _popelen = ta ansioso. Hij popelde van ongeduld - el a pèrdè pasenshi.

   _poppenkast = id.

   _popperig = manera pòpchi

   _poppetje = popchi chikito. de poppetjes van haar ogen - su popch' i wowo. toen had je de poppejtes aan het dansen. - E ora ei, potoshi a kuminsá.

   _populair = popular

   _populariteit = popularidat

   _populatie = poblashon

   _por = stot; push; elbog

   _poreus = poroso [S.]

   _porie = pori

   _porno = id.

   _pornografie = pornografía

   _porren = stot; pusha [ook fig.]

   _porselein = los

   _porseleinen = di los

   _port = [post] stampía; porto; [wijn] id.

   _portaal = entrada; veranda; porch [E.]

   _portefeuille = [alle betekenissen] kartera

   _portemonnaie _portemonnee = [A.] kartera; [C.] pòtmòni

   _portie = parti

   _portiek = porch [E.]; entrada di kas

   _portier = pòrtero

   _porto = stampía

   _portret = pintura; [foto] pòrtrèt; 'n lastig portret - un mucha/muhé/hende fastioso

   _portretteren = pinta pòrtrèt

   _portugees = [ alle betekenissen] portugues

   _portvrij = liber di porto, sin stampía

   _pose = aktitut

   _poseren = sinta òf para pa wòrdo pintá òf pòrtretá. [fig.] tuma un aktitut

   _positie = posishon; [functie] posishon, puesto. positie kiezen - tuma un posishon.

   _positief = positibo. iets positief beoordelen - fòrma un opinion faborabel di un asunto.

   _positiejurk = shimis pa hende-muhé na estado

   _positieven = in: zijn positieven bij elkaar hebben - ta bon na tino

   _positioneren = posishoná

   _post = pòst, koreo; [S.] 'n brief op de post doen - pòst un karta. [v. deur] kosein; [op rekening e.d.] entrada; item [E.]; [standplaats] puesto; [bewakings-] warda; [ambt] posishon, puesto;

   _post- = postal

   _postbode = id.

   _postbus = id.; P.O.Box [E.]

   _postcode = ]Europa] id.; [VS]zip code

   _posten = [brieven e.d.] pòst; [bewaking] tene warda;

   _poster = [bewaker] warda; [biljet] id.

   _posteren = posishoná

   _posterijen = servisio postal

   _postkantoor = id.

   _postuum = postumo

   _postuur = postura; figura

   _postzegel = stampía

   _pot = [suiker-, conserven-, pis-] pòchi; [kook-] wea. eten wat de pot schaft - kome loke tin. Hij kan de pot op - E por wèl 'i lubidá!

   _potdicht = laptap; fòrnòp

   _poten = planta

   _potent = potente

   _potentaat = potentado [S.]

   _potentie = potensia

   _potentiëel = potensial

   _potgrond = gordura

   _potig = robusto; hankrá

   _potje = wea chikito; pòchi. 'n potje dammen - hunga un weg'i dam. je kunt 'n potje bij hem breken - E tin bo bon mirá; E tin mashá apresio pa bo. Hij heeft er een potje van gemaakt - El a hasi mòrspòt di dje. kleine potjes hebben grote oren. - pushi chikito sa nister duru.

   _potlood = pòtlot

   _potnat = in: 't is één potnat. - Tur ta meskos.

   _potpourri = id.

   _potsenmaker = payaso, kómiko

   _potsierlijk = stravegante

   _pottenbakker = artesano

   _potverdorie = karamba, kóncholé, karai

   _potverteren = [fig.] gasta tur sèn gespar

   _poulet = karni di galiña

   _pousseren = push; pusha; promové

   _pover = pober; [kleding] kon ku ta

   _Praag = Praga

   _praal = splendor

   _praalgraf = mousoleo

   _praalwagen = karosa

   _praat = papiamento. iemand aan de praat houden - detené un hende. iemand aan de praat krijgen - pone un hende papia. iets aan de praat krijgen - pone un kos traha. met iemand aan de praat raken - keda papia ku un hende. te veel praats krijgen - kuminsá bira fastioso; kuminsá papia dimas. hij heeft praats voor tien. - e ta papia pa loko.

   _praatje = [gesprek] konbersashon; [uiteenzetting] charla; [roddel] redashi; [gerucht] rumor; [kletsen] tèkè-tèkè. een praatje met iemand maken - konbersá ku un hende. 't praatje gaat,... - nan dí,... te veel praatjes hebben - tin boka grandi. Ja, ja, mooie praatjes! - Hopi skuma, pòko chokolati. louter praatjes! - redashi, nada mas! praatjes vullen geen gaatjes. - Ku papiamento pa loko, bo no ta logra nada.

   _praatjesmaker = un hende ku ta papia pa loko. Hij is een echte praatjesmaker. - Bo boka e ta.

   _praatstoel = in: hij/zij zit op zijn/haar praatstoel. - E ta sinta papia ku gana.

   _praatziek = in: hij/zij is praatziek - Bó papia e ta papia!

   _pracht = splendor; met pracht en praal - ku hopi buya.

   _prachtig = flamante; briyante. hij zingt prachtig. - E ta kanta fantástiko. 'n prachtig boek/huis etc. - un buki/kas mashá bunita.

   _pragmatiek = pragmatismo

   _pragmatisch = pragmátiko

   _pragmatisme = pragmatismo

   _prak = sobrá di kominda. in de prak - dañá; kibrá.

   _prakken = hasi kuminda moli; meskla kuminda

   _prakkezeren = pensa; zich suf prakkezeren - kibra kabes

   _praktijk = práktika. in praktijk brengen - praktiká

   _praktisch = práktiko

   _praktizeren = praktiká

   _pralen = lusi

   _prat = in: prat gaan op - ta orguyoso di

   _praten = [alg.] papia; [gesprek voeren] konbersá; [kletsen] tèkè- tèkè. Jij hebt makkelijk praten! - Pa bo n' ta nada! Er valt met hem (niet) te praten - E (no) sa skucha. - Nos por diskutí tokante di dje. Praat me er niet van! No bisá mi nada!

   _preadvies = proposishon

   _precair = prekario; delikado

   _precedent = presedente

   _precies = [bnw] eksakto. [bw] eksaktamente; presisamente; yùis. precies op tijd - en punto [S.]. precies om acht uur - Och' or' en punto. Hij is precies dezelfde gebleven - E no a kambia nada.

   _precieus = presioso

   _preciseren = splika mas detayadamente; spesifiká

   _predestinatie = predestinashon

   _predestineren = predestiná

   _predicaat = predikado; título

   _predikant = domi

   _prediken = prediká

   _preek = predikashi

   _preekstoel = prekstul

   _preferent = preferenshal

   _prefereren = preferrá

   _prehistorie = [A.] prehistoria; [C.] pre-istoria

   _preken = prediká, prek

   _prelaat = prelado

   _preliminair = preliminario

   _prematuur = prematuro

   _premie = [verzekerings-] prima; [prijs] premio

   _premier = promé ministro, ministro presidente

   _première = estreno

   _prent = dibuho; pintura; retrato

   _prenten = graba den memoria

   _prentje = prenchi

   _preparaat = preparashon

   _prepareren = prepará

   _prerogatief = prerogatibo

   _present = [bnw/bw] presente

   _presentatie = presentashon

   _presentator = presentadó

   _presenteerblad = teblachi

   _presentiegeld = plaka di presensia

   _presentielijst = lista di presensia

   _presenteren = presentá. [ook: zich - ]

   _president = presidente

   _presidentiëel = presidensial

   _presidentschap = presidensia

   _presideren = presidí

   _pressen = preshoná; pusha; empuhá

   _pressie = preshon. pressie uitoefenen op - pone preshon riba

   _prestatie = logro; prestashon

   _presteren = logra; presta

   _prestige = prestigio

   _prestigieus = prestigioso

   _pret = prèt; goso; legría. 't Is uit met de pret! - Kos a kaba!

   _pretendent = pretendiente

   _pretenderen = pretendé

   _pretentie = pretenshon

   _pretentieloos = sin pretenshon

   _pretentieus = pretenshoso

   _pretje = kò'i prèt. 't Was geen pretje. - No tábata nada agradabel.

   _prettig = agradabel, ameno, dushi, plasentero. prettig vinden - gusta.

   _preuts = prùts; mèfè-mèfè

   _prueutsheid = aktitut prùts

   _prevaleren = PREBALES&EACUTE;, prevalesé

   _prevelen = murmurá

   _preventie = prevenshon

   _preventief = preventibo

   _prieel = kasita rekreatibo mas tanto trahá di mata den un hardin grandi

   _priem = picher {stomme e}.

   _priester = saserdote

   _priesterkoor = [rkk] presbiterio

   _priesterlijk = saserdotal

   _priesterschap = saserdosio

   _priesterwijding = ordenashon saserdotal

   _prietpraat = bla-bla

   _prijken = aparesé

   _prijs = preis; [loterij] premio; op prijs stellen - apresiá. tegen elke prijs - kòsta loke kòsta; cueste lo que cueste [S.] voor geen prijs! - Ni por nada!

   _prijsgeven = [opgeven] bandoná; [geheim] revelá

   _prijsopgave = dunamento di preis

   _prijsuitreiking = partimento di prijs/premio

   _prijsvraag = kompetensia, kompetishon; sertámen

   _prijzen = [in winkel] pone preis; [loven] alabá, gaba, elogiá; zich gelukkig prijzen - gosa ku; konsiderá su mes afortuná.

   _prijzenswaard(ig) = elogiabel

   _prijzig = karo; kostoso

   _prik = pik; [injectie] hangúa; [met ander voorwerp] staká, hinká.

   _prikactie = welga kòrtiko selektibo

   _prikbord = bòrchi pa kolga notisianan

   _prikje = in: voor een prikje - (kasi) por nada.

   _prikkel = stímulo; insentibo

   _prikkelbaar = krebchi; nervioso; iritabel; ta rabia lihé

   _prikkeldraad = way'i sumpiña

   _prikkelen = stimulá; eksitá; [ergeren] iritá

   _prikkeling = [stimulering] stímulo; stimulashon; insentibo; [ergernis] iritashon; provokashon

   _prikken = pik; staka; hinka; [injectie] pasa hangúa.

   _prikpil = hangúa kontraseptibo

   _pril = resien. van zijn prilste jeugd af - di tempo ku e tábata mucha chikito ainda.

   _prima = ekselente

   _primaat = primado [S.]

   _primair = primario. van primair belang - di suma importansia.

   _primeur = primisia

   _primitief = primitibo

   _principe = prinsipio. uit principe - komo prinsipio

   _principiëel = di prinsipio; segun prinsipio; fumdamental(mente). een principiële beslissing - un desishon di prinsipio. 'n principiëel verschil - un diferensia fundamental. om principiële redenen - pa motibonan di prinsipio. 'n principiële vraag - un pregunta fundamental.

   _prins = prens; prínsipe. hij wist van de prins geen kwaad. - e no tabatin e mas mínimo idea.

   _prinsdom = prinsipalidat

   _prinselijk = real

   _prinses = prensesa

   _prins-gemaal = kasá di lareina

   _prior = id.

   _priores = prioresa

   _prioriteit = prioridat

   _privaat = [bnw] privá. [znw] baño; wc.

   _privaatbezit = propiedat privá.

   _privaatrecht = derecho sivil.

   _privé = privá. privé uitgaven = gastonan personal.

   _privilege = prvilegio

   _pro = id.; na fabor

   _probaat = probá; 'n probaat middel - un manera sigur.

   _probeersel = preba; eksperimento

   _proberen = purba; laat mij 'ns proberen. - lagá mi purba un biaha.

   _probleem = problema

   _problematiek = problemátiko

   _problematisch = problemátiko

   _procédé = proseso

   _procederen = entamá un kaso (hudisial)

   _procedure = prosedimento, prosedura

   _procent = por ciento [s.]

   _proces = [alg.] proseso; [jur.] kaso. iemand 'n proces aandoen - hiba un hende dilanti wes / dilanti di mesa bèrde.

   _processie = proseshon

   _proces-verbaal = id.

   _proclamatie = proklamashon

   _proclammeren = proklamá

   _procuratie = poder.

   _procureur = prokuradó

   _procureur-generaal = prokuradó general

   _producent = produktor

   _produceren = produsí

   _product = produkto

   _productie = produkshon

   _productief = produktibo

   _productiviteit = produktibidat

   _proef = prueba, ensayo. een proef nemen - hasi un prueba. de proef doorstaan - pasa e prueba. - hasi e prueba./Saka bo sòm. proeven nemen - eksperimentá. op proef - komo prueba. op de proef stellen - hasi un eksperimento./tèst. proeve van bekwaamheid - ensayo di kompetensia.

   _proefdruk = id.

   _proefneming = prueba; eksperimento

   _proefnummer = kopia di prueba

   _proefondervindelijk = [bnw] eksperimental, empíriko. [bw] eksperimentalmente, impírikamente

   _proefschrift = disertashon

   _proeftijd = temporada di prueba

   _proesten = nister. proesten van het lachen - hari pa muri.

   _proeven = purba (smak). Proef maar eens. - Purb'é. Proef je 't - B'a haña su smak? Ik proef er niets van. - Mi no ta haña ningun smak.

   _pro = id. pro's en contra's - pro i contranan

   _prof = [sport] profeshonal

   _profaan = profano

   _profeet = profeta

   _professie = profeshon

   _professionalisme = profeshonalismo

   _professioneel = profeshonal(mente)

   _professor = profesor

   _profeteren = profetisá

   _profetie = profesía

   _profetisch = profétiko

   _proficiat = pabien

   _profiel = id.; perfil [S.]

   _profijt = probecho

   _profijtelijk = probechoso

   _profileren = profilá

   _profiteren = probechá

   _profiteur = probechadó

   _pro forma = id.

   _prognose = pronóstiko

   _programma = programa

   _programmeren = programá

   _programmering = programashon

   _programmeur = programadó

   _progressie = progreso

   _progressief = progresibo

   _project = proyekto

   _projecteren = proyektá

   _projectie = proyekshon

   _projectiel = proyektil

   _projectiescherm = pantaya

   _projectontwikkelaar = desaroyadó

   _projector = proyektor

   _proleet = proletario

   _proletariër = proletario

   _proletarisch = proletario

   _proliferatie = proliferashon

   _prolongatie = prolongashon; kontinuashon; renobashon

   _prolongeren = prolongá; kontinuá; renobá

   _proloog = prólogo

   _promenade = promenada

   _prominent = prominente

   _promiscu = promiskuo

   _promiscuïteit = promiskuidat

   _promotie = promoshon

   _promotor = promotor

   _promoveren = promové

   _prompt = [znw] [computer] id. [bnw] pronto; puntual. [bw] puntualmente. prompt betalen - paga mesora. prompt om zeven uur - shet' or' en punto.

   _pronk = pronk. - kana pronk

   _pronken = pronkia

   _pronkerig = (ku) ta gusta kana pronk

   _pronkjuweel = hoya [ook fig.]

   _pronkstuk = id.

   _prooi = id. ten prooi vallen aan - kai víktima na

   _proost! = salú!

   _prop = pròp op de proppen komen met - sali afó ku.

   _propaganda = propaganda

   _propagandist = propagandista

   _propagandistisch = propagandista

   _propageren = propagá

   _propeller = id.

   _proper = nèchi, limpi

   _properheid = limpiesa

   _proportie = proporshon. buiten alle proporties - fuera di tur proporshon

   _proportioneel = proporshonal(mente)

   _proppen = hinka

   _propvol = yen-yen

   _prospectus = id.

   _prostituée = prostituta

   _prostitutie = prostitushon

   _protectie = protekshon

   _protest = protesta; protest aantekenen tegen - protestá kontra.

   _protestant = protestante

   _protesteren = protestá

   _prothese = protésis

   _protserig = bromadó; eksagerá

   _proviand = provishonnan

   _provianderen = perkurá pa provishonnan

   _provinciaal = [znw+bnw] provinsial

   _provincialisme = provinsialismo

   _provincie = provinsia

   _provisie = provishon

   _provisiekast = kashi pa provishonnan

   _provisioneel = provishonal(mente)

   _provisorisch = provisóriko

   _provocateur = provokadó

   _provocatie = provokashon

   _provoceren = provoká

   _provocerend = provokatibo

   _proza = prosa

   _pruik = peluka

   _pruilen = shegarná

   _pruilerig = shegarná

   _pruim = prùim

   _pruimen = chupa (tabako)

   _prul = koroto; kò'i tira afó; kos mankaron; porkería

   _prullenmand = bak'i sushi

   _prut = [alg.] sushi; [koffie] drap; [modder] lodo; [viezigheid] porkería

   _prutsen = tofer {stomme e}; mòsh, mòrs

   _prutswerk = mòshmento

   _pruttelen = [op vuur] tota; [sputteren] keha

   _psalm = salmo

   _pseudo- = id.

   _pseudoniem = pseudónimo

   _psychedelisch = psikedéliko

   _psychiater = sikiatra

   _psychiatrie = sikiatría

   _psychiatrisch = sikiátriko

   _psychisch = síkiko

   _psychologie = sikología

   _psychologisch = sikológiko

   _psycholoog = sikólogo

   _puber = adolesente

   _puberteit = adolesensia

   _publiceren = publiká

   _publiciteit = publisidat

   _publiek = [znw] públiko; [bnw] públiko; publieke vrouw = prostituta. [bw] publikamente

   _publikatie = publikashon

   _puffen = choka; hoga.

   _pui = gével; fasada

   _puik = ekselente

   _puilen = sali afó

   _puin = ruina; desperdisio

   _puinhoop = ruina

   _puist = peishi

   _pukkel = peishi

   _pul = mòk; poti

   _pulken = koba; piki. in de neus pulken - koba hole.

   _pulp = pùlp

   _pummel = chabelito. boeren pummel - buriko bestia

   _punaise = id.

   _punctualiteit = puntualidat

   _punctueel = puntual

   _pungel = bònchi

   _punt = [top] pui; [plaats, waarderings-] punto; [stip] punta. dubbele punt - dos punto. punt komma/komma punt - punto i kòma.

   _puntgaaf = den kondishon perfekto

   _puntig = skèrpi

   _puntje = puntito. Daar kun je een puntje aan zuigen. - Bo por purba igual'é. Alles was tot in de puntjes geregeld. - Tur kos tábata perfektamente reglá. Als puntje bij paaltje komt, - Ora tur kos ta klòp,

   _pupil = [leerling] alumno; [oog] pòpch'i wowo

   _puree = batata machiká. in de puree zitten - tin problema grandi.

   _purgering = purgashi

   _purgeermiddel = purgante

   _purper = biña korá

   _purperen = di biña korá

   _put = pos. als het kalf verdronken is, dempt men de put. - ora baka a hoga kaba, nan ta dèmpel e pos. een bodemloze put - un pos sin bòm. in de put zitten - ta tristu

   _putten = saka awa; pòmp awa. putten uit - basa su mes riba

   _puur = puru

   _puzzel = id.

   _puzzelen = pùzel {stomme e}

   _pygmee = pigmeo [S.]

   _pyjama = piyama

   _pyromaan = piromano

   _qua = kua. qua aantal - pa loke ta e kantidat.

   _quarantaine = karantena

   _quasi = [C.] pretendé; [A.] pretendí.

   _querulant = pleitista, streidó

   _queue = rei; fila; [biljart] id.

   _quitte = empatá

   _qui-vive = alerta; alertá

   _quorum = kuoro

   _quota = id.; parti

   _quotiënt = kuoshente

   _raad = konseho. raad inwinnen - buska konseho. raad geven - duna konseho. Hij wist zich geen raad. - E no tábata sa kiko pa hasi mas. te rade gaan bij - konsultá.

   _raadgeven = konsehá, duna konseho

   _raadgever = konsehero

   _raadgeving = konseho

   _raadhuis = statùis; ofisina di gobierno; bestuurskantoor

   _raadplegen = konsultá

   _raadpleging = konsulta

   _raadsel[tje] = charada; enigma. 't Is mij 'n raadsel, ... - Ta inkomprendibel pa mi, ...

   _raadselachtig = misterioso; enigmátiko

   _raadslid = miembro di konseho (insular)

   _raadsman = konsehero; abogado

   _raadszetel = asiento den konseho (insular)

   _raadszitting = reunion di konseho (insular)

   _raadzaam = akonsehabel; iets raadzaam achten - konsiderá un asunto apropiá.

   _raak = in: het schot was raak. - E tiro a alkansá. rake klappen uitdelen - dal nan bon gedal. duna nan un bvon sota. 'n rake opmerking - un remarka bon al caso. maar raak praten. - papia sin pía ni kabes. Vraag maar raak. - Pregunta tur loke bo ke.

   _raaklijn = liña di kontakto

   _raakpunt = punto di kontakto

   _raakvlak = plano di kontakto

   _raam = bentana; [lijst] kuadro; leishi uit het raam kijken = wak pafó.

   _raamwerk = kuadro; leishi

   _raap = in - sin skonde nada; sin hasi kosnan mas bunita ku nan ta.

   _raar = rar; straña; kurioso. 't Is 'n rare snijboon. - E ta un gai straño. Ik voel me raar. - Mi ta sinti un rar.

   _raaskallen = papia kò'i kèns; papia pa loko

   _rabat = deskuento

   _rabbi = rabino

   _race = kareda (di outo, di bais, di motosaik)

   _racen = [A.] kòre un kareda; [C.] kuri un kareda

   _racisme = rasismo

   _racist = rasista

   _racistisch = rasista

   _rad = [znw] wil; iemand 'n rad voor ogen draaien - tira santo den wowo di un hende. [bnw/bw] lihé; [spraak] bon-bon; Hij is rad van tong. - E sá papia!

   _radbraken = [taal e.d.] habraká; [fig. lijfelijk] kibra kurpa. Ik voel me geradbraakt. - Mi kurpa ta kibrá.

   _raddraaier = agitadó; kukuyadó; líder di banda

   _radeloos = desesperá; sin sa kiko pa hasi mas.

   _radeloosheid = desesperashon

   _raden = [raadgeven] konsehá; [gissen] rei

   _radiateur = radiator

   _radikaal = radikal(mente)

   _radikalisme = radikalismo .

   _radio = id.; naar de radio luisteren - skucha radio. op de radio - na radio. de radio staat aan - radio ta toka

   _radioactief = radioaktibo

   _radioactiviteit = radioaktividat

   _radiografisch = radiográfiko

   _radiologie = radiología.

   _radio-omroep = emisora

   _radio-omroeper = radio-lokutor

   _radiostation = emisora (di radio)

   _radiotelescoop = radioteleskópio

   _radiotoestel = radio

   _radiozender = transmitor di radio

   _radium = id.

   _rafel = rafaña

   _rafelen = rafañá; hila

   _rafelig = rafañá

   _raffinaderij = refinerdía

   _raffineren = refiná

   _rag = spenderag

   _rage = lokura (di moda)

   _ragebol = basora pa stofia plafon

   _ragfijn = fini-fini

   _raid = asalto

   _rail = ril; liña

   _rakelings = tòchi-no-tòchi; di chiripa; Dat was rakelings! - B'a hera!

   _raken = [treffen] alkansá; dal; [aanraken] tòch(i); mishi; dal; [fig.] afektá. aan de praat raken - kuminsá papia. in moeilijkheden raken - haña su mes den problema. aan de drank raken - keda bisiá na bibida. in de war raken - keda bruhá. verbitterd raken - keda (a)margá. verslaafd raken aan - kedabisiá na. verstrikt raken in - keda enredá den. te water raken - kai den awa. dat raakt mij niet. - No ta afektá mi./ Mi no tin kunes. Dat raakt jou meer dan mij. - Ta mas (importante) pa bo ku pa mi. elkaar raken tòchi ku otro; ta relashoná ku otro. in moeilijkheden raken - haña su mes den problema.

   _raket = kohete

   _rakker = chabelito; mucha fastioso; mucha mala-mucha

   _ram = chubato

   _ramen = baluá

   _raming = baluashon

   _rammei = palu (of balki) pa kibra habri

   _rammeien = kibra habri ku palu of balki

   _rammel = zonido di kos kibrá; een pak rammel - un bon sota

   _rammelaar = maraka

   _rammelen = [schudden] sakudí; [aan deur e.d.] sakudí; [geluid maken] hasi boroto; [afranselen] suta; duna un sota; [geld] zona; iemand door elkaar rammelen - duna un hende un bon sakudí. Ik rammel van de honger - Mi stoma ta gruña. het voorstel rammelt aan alle kanten. - E proposishon ta yen-yen di error.

   _rammeling = sota

   _rammen = dal (ku fòrsa); stot

   _ramp = desastre, kalamidat, katástrofe

   _rampspoed = kalamidat; adversidat

   _rampzalig = desastroso, katastrófiko

   _rancune = renkor. sans rancune - sin renkor

   _rancuneus = renkoroso

   _rand = rant

   _randgebied = region marginal, área marginal

   _randverschijnsel = asunto marginal

   _rang = rango; grado; posishon; puesto

   _ranglijst = lista di prioridatnan

   _rangnummer = number

   _rangorde = órden

   _rangschikken = ordená; klasifiká

   _rangschikking = clasifikashon

   _rangtelwoord = numeral ordinal

   _rank = [znw] ranka . [bnw] delegá; fini

   _ransel = [rugzak] mochila; [slaag] sota

   _ranselen = suta

   _rantsoen = ransun; rashon

   _rantsoeneren = ransuná; tashoná

   _rantsoenering = ransunamento; rashonamento

   _ranzig = rans , hastru

   _rap = lih

   _rapen = piki

   _rapheid = liheresa

   _rappél = rekordatorio

   _rapport = raport

   _rapporteren = raportá

   _rariteit = kuriosidat

   _rariteitenkabinet = kolekshon di kuriosidatnan

   _ras = rasa

   _rasecht = di rasa puro

   _rasp = raspa

   _raspen = raspa

   _rassen- = di rasa; rasial

   _raster = leishi

   _rat = djaka

   _rataplan = in: de hele rataplan - tur e korotonan. henter e bombòshi.

   _ratel = [v. hout] id.; [v. slang] kaskabel

   _ratelen = [alg.] zona; [snel praten] papia muchu lihé

   _ratelslang = kaskabel

   _ratificatie = ratifikashon

   _ratificeren = ratifiká

   _rationalisme = rashonalismo

   _rationalist = rashonalista

   _rationalistisch = rashonalista

   _rationeel = rashonal(mente)

   _ratjetoe = tutu

   _rats = in: in de rats zitten - ta hopi preokupá.

   _rattengif = beneno pa mata djaka

   _rattenkruid = arséniko

   _rauw = [niet gaar] kurú; [geluid] skèrpi, duru

   _rauwkost = kuminda kurú; berdura kurú

   _ravage = ruina, desastre; 'n ravage aanrichten - kousa un desastre.

   _ravijn = abismo

   _ravotten = ravotiá

   _rayon = área

   _razen = razu; het verkeer raast voorbij - tráfiko ta pasa na gran velosidat.

   _razend = razo, razu, furioso. razend worden - bira razo; pèrdè sintí. 't is om razend van te worden! - ta hasí bo bira loko di remata.

   _razernij = furia; tot razernij brengen - pone un hende pèrdè sintí.

   _razzia = id.

   _reactie = reakshon

   _reactionair = [znw+bnw] reakshonario

   _reactiveren = reaktibá

   _reactivering = reaktibashon

   _reageerbuis = tubo di prueba

   _reageren = reakshoná; ergens niet op reageren - no hasi kaso.

   _realisatie = realisashon

   _realiseerbaar = realisabel

   _realiseren = realisá

   _realisering = realisashon

   _realisme = realismo

   _realist = realista

   _realistisch = realista; realístiko

   _realiteit = realidat

   _reanimatie = reanimashon

   _reanimeren = reanimá

   _rebel = rebèlde

   _rebelleren = rebèldiá

   _rebellie = rebèldía

   _rebels = rebèlde

   _recalcitrant = rekalsitrante

   _recapituleren = rekapitulá; resumí

   _recensent = resensor

   _recenseren = resensiá

   _recensie = resensia

   _recent = resiente

   _recentelijk = resiente(mente)

   _recept = [kook-] reseta. [med.] resèpt; preskripshon.

   _receptie = resepshon

   _receptionist = resepshonista

   _reces = vakansi (parlementario)

   _recessie = reseshon

   _recette = entrada

   _recherche = reshèrsh

   _rechercheur = reshèrsh

   _recht = [znw] [A.] derecho; [C.] derechi; hustisia. recht van beroep - derecho/derechi di apelashon. de rechten van de mens - derechonan humano. recht geven/hebben op - duna/tin derecho di. met recht - hustamente. [bnw] stret; rekto. recht maken/trekken/zetten - stret.

   _rechtbank = korte di hustisia

   _rechtbuigen = stret

   _rechten = stret; rèk

   _rechtenloos = [A.] sin derecho, [C.] sin derechi

   _rechten = [ww] stret, rèk. [znw] [A.] derecho; [C.] derechi

   _rechtens = segun derecho/derechi; segun lei.

   _rechter = [znw] wes. eigen rechter spelen - tuma lei den su (mes) man. iemand voor de rechter slepen - trese un hende dilanti di mesa bèrde. [bnw] drechi; banda drechi; na man drechi.

   _rechterlijk = hudisial. de rechterlijke macht - poder hudisial

   _rechtervleugel = [pol.] (h)ala derechista

   _rechthebbende = esun ku tin [A.] derecho [C.] derechi p'e.

   _rechthoek = rektángulo

   _rechthoekig = rektangular

   _rechtmatig = legítimo

   _rechtmatigheid = legitimidat

   _rechtop = [staand] pará (stret); [zittend] sintá;

   _rechtopstaand = pará stret na haltu; vertikal(mente)

   _rechts = drechi; banda drechi; na man drechi; rechts van de weg - banda drechi di kaminda. rechts houden - keda na banda drechi. [politiek] derechista

   _rechts- = legal

   _rechtsaf = (na) banda drechi, (na) bo man drechi

   _rechtsbevoegd = kompetente

   _rechtsbijstand = asistensia legal

   _rechtschapen = honesto; rekto

   _rechtschapenheid = honestidat; rektitut

   _rechtsgeding = kaso hudisial

   _rechtsgeldig = legal(mente)

   _rechtsgeldigheid = legalidat

   _rechtsgeleerdheid = hurisprudensia

   _rechtsgelijkheid = igualdat legal

   _rechtsgevoel = sentido di hustisia

   _rechtsgrond = base legal

   _rechtsherstel = rehabilitashon legal

   _rechtskracht = vigor legal

   _rechtskundig = legal

   _rechtskundige = hurista; abogado

   _rechtsomkeer = in: rechtsomkeer maken - bira bèk

   _rechtsorde = rden legal

   _rechtspersoon = personaría hurídiko

   _rechtspersoonlijkheid = personaría hurídiko

   _rechtspleging = administrashon hudisial

   _rechtspositie = posishon legal; posishon hurídiko

   _rechtspraak = hurisdikshon; administrashon hurídiko

   _rechtsstaat = estado di derecho

   _rechtstandig = perpendikular

   _rechtstreeks = [bnw] direkto; [bw] direktamente

   _rechtswege = in: van rechtswege - legalmente; hurídikamente

   _rechtszaak = kaso (hudisial)

   _rechtszaal = sala di korte

   _rechtszekerheid = siguridat legal

   _rechtszitting = seshon di korte (di hustisia)

   _rechttrekken = stret

   _rechtuit = stret (padilanti)

   _rechtvaardig = [bnw] husto; [bw] hustamente

   _rechtvaardigen = hustifiká; gerechtvaardigde bezwaren - obyekshonnan hustifiká

   _rechtvaardigheid = hustisia

   _rechtvaardiging = hustifikashon

   _rechtzetten = [letterl.] pone stret, pone para; [corrigeren] rektifiká; [fig.] stret

   _rechtzetting = rektifikashon

   _rechtzinnig = ortodokso

   _recidivist = residivista

   _reciteren = resitá

   _reclame = propaganda; [klacht] keho;

   _reclameren = reklamá; keha; apelá

   _reclassering = id.; rehabilitashon

   _reconstructie = rekonstrukshon

   _reconstrueren = rekonstruí

   _record = record [e.]

   _recreatie = rekreashon

   _recreatiegelegenheid = fasilidat(nan) pa recreashon

   _recreëren = rekreá

   _rectaal = rektal

   _rectificatie = rektifikashon

   _rectificeren = rektifiká

   _rector = id.

   _rectoraat = rectorado

   _reçu = resibo

   _recuperatie = rekuperashon

   _recupereren = rkuperá

   _recycleren = resiklá

   _recyclering = resiklahe

   _redacteur = redaktor

   _redactie = redakshon

   _redactioneel = redakshonal

   _reddeloos = irekuperabel; ireskatabel; reddeloos verloren - perdí pa semper.

   _redden = [alg.] salba; [van ondergang] reskatá; salbaguardiá; zich redden - salba su kurpa. zich weten te redden - yuda su kurpa. iemand uit moeilijkheden redden - saka un hende for di problema. z'n figuur redden - saka kara. hij zal zich wel redden. - L'e saka su kurpa. ze kunnen zich goed redden. - Nan ta bon pará.

   _redder = salbadó; reskatadó;

   _redderen = mòsh

   _redding = salbamento; salbashon; [van ondergang] reskate

   _redding- _reddings- = di reskate

   _reddingboot = salbabida

   _rede = [voor schepen] waf; [verstand] rasonamento; sintí; [toespraak] diskurso; charla; iemand in de rede vallen - interumpí un hende

   _redelijk = [met rede begaafd] rashonal; [billijk] rasonabel; rashonal(mente); [tamelijk] basta; bastante; 't Is redelijk goed gegaan. - El a bai basta bon.

   _redelijkerwijs = rasonabelmente

   _redeloos = irashonal

   _redeloosheid = irashonalidat

   _reden = [beweeg-] rason; motibo; [grond-] base; kousa. Ik heb geen reden tot klagen. - Mi no tin motibo pa keha. Reden te meer om ... - Mas motibo ainda pa ...

   _redenaar = oradó, orador

   _redenatie = rasonamento; argumentashon

   _redeneren = rasoná; argumentá. Er valt met haar niet te redeneren. - Bo no por argumentá kuné.

   _redenering = rasonamento; argumentashon

   _reder = doño di barko

   _rederij = kompañía di navegashon

   _redetwist = disputa

   _redetwisten = disputá

   _redevoering = diskurso; charla.

   _redigeren = redaktá

   _redmiddel = rekurso

   _redresseren = kòregí

   _reduceren = redusí

   _reductie = redukshon

   _redzaam = handy [E.]

   _ree = biná

   _reebok = biná-chubato

   _reeds = kaba, ya kaba, ya [...] kaba

   _reëel = berdadero; rasonabel

   _reegeit = biná

   _reeks = seri; rei; kareda

   _reep = [touw] pida; [stof] sinta; [leer] faha; [chocola] pida

   _reet = kul, kulo, sanka [vulg.]

   _referendum = referendo

   _referentie = referensia

   _refereren = referí

   _referte = referensia

   _reflecteren = reflehá

   _reflectie = refleho

   _reflector = reflektor

   _reflex = refleho

   _reformatie = refòrmashon

   _reformeren = reformá

   _refrein = refrein

   _regeerder = gobernante

   _regel = regla; [lijn] liña; in de regel - pa regla. tussen de regels - mei-mei di e liñanan. regel voor regel - liña pa liña.

   _regelaar = ahustadó

   _regelbaar = ahustabel

   _regelen = regla; ahustá

   _regeling = regulashon; ahustamento; - bini na un akuerdo.

   _regelmaat = regularidat

   _regelmatig = regular(mente)

   _regelmatigheid = regularidat

   _regelrecht = stret, stret padilanti

   _regen = [alg.] awa; aw'i shelu; [bui] awaseru; yobida. we krijgen regen - nos ta bai haña awa. van de regen in de drup/drop - fò'i planchi den kandela. 'n regen van kogels - un awaseru di bala.

   _regenachtig = in: het is regenachtig - tempo ta na awa. 'n regenachtige dag - un día di awa(seru)

   _regenbak = renbak

   _regenboog = renbó, renbog; arco iris [S.]

   _regenboogvlies = iris

   _regenbui = awaseru

   _regenen = yobe. 't regent. - awa ta yobe. 't regent hard. awa ta basha. 't dreigt te gaan regenen. - Tempo ta na awa. 't Regent dat 't giet. - Awa ta basha duru-duru.

   _regeneratie = regenerashon

   _regenereren = regenerá

   _regenjas = id.

   _regenkapje = id.

   _regenloop = roi

   _regent = id.; dirigente

   _regentijd = tempo(rada) di awa

   _regenton = barí di awa

   _regenval = yobida

   _regenwater = awa di shelu, awa di yobida

   _regenwaterreservoir = dam

   _regenweer = tempo di awa.

   _regenwolk = bentabal; nubia di awa

   _regeren = [alg.] reina; [ministers] goberná

   _regering = gobierno; gobernashon

   _regerings- = gubernamental; di gobierno

   _regeringsverklaring = deklarashon di maneho gubernamental

   _regie = direkshon

   _regime = régimen

   _regiment = id.

   _regio = region; regionen - regionnan

   _regionaal = regional(mente)

   _regisseren = dirigí

   _regisseur = direktor

   _register = registro

   _registratie = registrashon

   _registreren = registrá

   _reglement = reglamento; huishoudelijk reglement - reglamento doméstiko.

   _reglementair = reglamentario

   _reglementeren = reglamentá

   _reglementering = reglamentashon

   _regularisatie = regularisashon

   _regulariseren = regularisá

   _regulateur = reguladó

   _reguleren = regla, regulá, ahustá

   _regulering = reglamento, regulashon, ahuste

   _regulier = regulario; no religioso

   _rehabilitatie = rehabilitashon; rebalidashon

   _rehabiliteren = rehabilitá; rebalidá

   _reiger = [vogel] garsa; garabet

   _reiken = alkansá; ekstendé; iemand de hand reiken - saka man pa un hende.

   _reikhalzen [naar] = anhelá [pa]

   _reikhalzend = in: reikhalzend uitzien naar - anhelá pa; spera ansiosamente pa

   _reikwijdte = alkanse; distansia

   _rein = puro; in 't reine brengen - stret

   _reïncarnatie = reinkarnashon

   _reinheid = puresa; [kuis] kastidat

   _reinigen = limpia, hasi limpi; purifiká

   _reiniging = limpiesa; purifikashon

   _reinigings- = di limpiesa

   _reis = biaha, biahe. op reis zijn - ta di biaha. op reis gaan - bai biaha

   _reisbiljet = pasashi; ticket [E.]

   _reisbureau = agensia di biahe

   _reisdoel = destinashon

   _reisgezelschap = grupo di biaha

   _reisvaardig = kla pa biaha

   _reiswekker = id.; alarma di biaha

   _reizen = biaha (naar = pa)

   _reiziger = biahante

   _reïncarnatie = reenkarnashon

   _rek = [alg.] rèki; [in winkel] tranchet; [uitrekbaarheid] elastisidat; de rek is eruit [fig.] - No tin mas posibilidat.

   _rekbaar = elástiko; [fig.] reimu. 'n rekbaar begrip - un konsepto reimu.

   _rekbaarheid = elastisidat

   _rekel = [hond, vos] kachó-chubato, zoro-chubato; [vlegel] chabelito

   _rekenen = [ww] kalkulá, rek, konta. [ - por konta ku un hende. Reken maar! - Bo por konta ku mi. Hij rekende het tot zijn plicht. - El a konsider'é su deber. te veel rekenen - kobra dimas. znw] kalkulashon, kálkulo, kontamento

   _ rekening = kuenta; rekening houden met - tuma na kuenta. rekening en verantwoording afleggen - duna kuenta. in rekening brengen - kobra. Hij nam de kosten voor zijn rekening. - El a paga e gastonan.

   _rekening-courant = kuenta corriente

   _rekeninghouder = doño di kuenta.

   _rekenkamer = kontrolaría general

   _rekenkunde = siensia di kálkulo

   _rekenkundig = segun siensia di kálkulo

   _rekenliniaal = id.; slide-rule [E.]

   _rekenmachine = kalkuladó, kalkulador

   _rekenschap = kuenta . rekenschap afleggen - duna kuenta. iemand rekenschap vragen - pidi un hende pa duna kuenta. zich rekenschap geven van - realisá su mes

   _rekken = rèk; prolongá; ekstendé; [fig. : treuzelen] lele, telelele. [C.] tete-tete

   _rekruteren = rekrutá

   _rekrutering = rekrutamento

   _rekruut = esun rekrutá

   _rekverband = bèngs; 'n rekverband aanleggen - bèngs

   _rekwest = petishon

   _rekwisieten = rekisito(nan)

   _rel = disturbio; pelea; borchincha

   _relaas = relato; kuenta

   _relateren = relashoná

   _relatie = relashon

   _relatief = relatibo

   _relativeren = relatibá; suavisá

   _relativiteit = relatividat

   _relevant = relevante

   _releveren = yama atenshon spesial na

   _reliëf = relieve [S.]

   _reliek = relíkia

   _religie = religion

   _religieus = religioso

   _relikwie = relikia

   _reling = ril

   _rem = brek

   _remedie = remedia

   _remise = [overboeking] transferensia; [schaken] id.; draw [E.]; [stalling] garashi di tram of bùs

   _remmen = brek, frena

   _remming = inhibishon

   _rempedaal = brek het rempedaal indrukken - primi brek.

   _remplaçant = substituto; reemplasante

   _remraket = retro-kohete

   _remschoen = break-shoe [E.]

   _remspoor = marka(nan) di brek

   _ren = [kippen-] kái galiña; [snelheids-] kareda. in volle ren - na kareda

   _renaissance = renasimento

   _rendabel = id.

   _rendement = rendimento; ganansia

   _renderen = rende

   _rendez-vous = enkuentro

   _rendier = biná

   _rennen = [A.] kòre; [C.] kuri

   _renner = [A.] kòredó; [C.] kuridó

   _renovatie = renovashon

   _renoveren = renová

   _renpaard = kabai di kareda

   _rentabiliteit = rentabilidat

   _rente = interes

   _renteloos = sin interes

   _rentenier = persona ku ta biba di su kapital

   _rentenieren = biba di su kapital

   _rentevoet = tasa di interes

   _rentmeester = administradó di un plantashon

   _rentree = binimento bèk; bolbemento; reentrada

   _reorganisatie = reorganisashon

   _reorganiseren = reorganisá

   _rep = in: in rep en roer zijn - ta arib' abou

   _reparateur = mekániko

   _reparatie = reparashon, drechamento

   _repareren = drecha, repará

   _repasseren = repasá

   _repatriëren = repatriá

   _repatriëring = repatriashon

   _repercussie = reperkushon

   _repertoire = repertorio

   _repeteren = [toneel] ensayá; [studie] repasá; [herhalen] ripití

   _repetitie = [toneel] ensayo; [studie] repaso; [herhaling] ripitishon

   _repliceren = kontestá

   _repliek = kontesta

   _reportage = reportahe

   _reporter = reportero

   _reppen = in: zich reppen - hasi purá; hasi lihé. reppen van - menshoná; menta

   _represaille = represaya

   _representant = representante

   _representatie = representashon

   _representatief = representatibo

   _representeren = representá

   _repressie = represhon

   _repressief = represibo

   _reprimande = reprimenda [S.]

   _reproduceren = reprodusí

   _reproductie = reprodukshon

   _reptiel = reptil

   _republiek = repúblika

   _republikein = republikano

   _republikeins = republikano

   _reputatie = reputashon, fama, renomber. 'n goede reputatie hebben - tin bon nomber.

   _research = investigashon sientífiko

   _reservaat = sanktuario; reserva natural [S.]

   _reserve = reserva. in reserve houden wanta den reserva.

   _reserveband = spèrtaira

   _reserveren = reservá

   _reservering = reservashon

   _reservewiel = spèr taira

   _reservoir = tanki

   _resident = residente

   _residentie = residensia

   _resideren = residensiá

   _residu = sobrá; residuo [S.]

   _resolutie = resolushon

   _resoluut = resoluto

   _resonant = resonante

   _resonantie = resonansia

   _resonneren = resoná

   _respect = rèspèt

   _respectabel = respetabel

   _respecteren = respetá

   _respectievelijk = respektivamente

   _respijt = mas tempo

   _ressort = hurisdikshon

   _ressorteren = in: dat ressorteert niet onder hem - no ta bou di su hurisdikshon.

   _rest = sobrá, resto. voor de rest ... - pa loke ta keda ...

   _restant = sobrá, resto; loke a sobra

   _restaurant = restorant

   _restauratie = restorashon

   _restaureren = restorá

   _resten = resta, sobra. er rest hem niets anders dan... - no ta ked'é nada otro ku...

   _resteren = sobra, resta. het resterende - loke ta sobra

   _restitueren = restituí

   _restitutie = restitushon

   _restrictie = restrikshon

   _restrectief = restriktibo

   _resultaat = resultado

   _resulteren = resultá

   _resumé = resúmen

   _resumeren = resumí

   _retoriek = retórika

   _retorisch = retóriko

   _retoucheren = ?

   _retour = [reis] ida y vuelta [S.]; bai i bin. op z'n retour zijn - no ta mas loke e tábata.

   _retourneren = debolbé

   _retraite = retiro

   _reu = kachó-chubato, kachó-homber, kachó macho

   _reuk = [zintuig] olfato [s.]; [geur] holó; [aangename geur] fragansia

   _reukloos = sin holó

   _reumatiek = reuma

   _reumatisch = reumátiko

   _reünie = reunion

   _reus = gigante

   _reusachtig = gigante; gigantesko

   _reuze = sumamente

   _reuzel = res

   _revalidatie = revalidashon, rehabilitashon

   _revalideren = revalidá, rehabilitá

   _revaluatie = rebalidashon

   _revalideren = rebalidá

   _revanche = revancha

   _revancheren = in: zich revancheren - tuma revancha.

   _reveil = rebibamento

   _reven = baha bela

   _revers = kragi

   _reviseren = revisá

   _revisie = revishon

   _revolutie = revolushon

   _revolutionair = [znw+bnw] revolushonario

   _revue = revista [ook tijdschrift]

   _riant = sublime; grandioso; [salaris] envidiabel; [voorsprong] amplio

   _rib = rebchi. je kunt zijn ribben tellen - e ta kuero ku weso. 't Was 'n rib uit mijn lijf. - Tábata un dineral ku mi mester a gasta.

   _ribbel = rant of strepi fini mas haltu

   _ribbenkast = tronko; kurpa; pecho

   _ribfluweel = fùlp

   _richel = rant smal

   _richten = dirigí; punta

   _richting = [alg.] direkshon; [koers] rumbo (naar - pa)

   _richtingaanwijzer = sign-light [E.]; fiki-fòkò

   _richtlijn = indikashon

   _richtprijs = preis sugerí

   _richtsnoer = liña di akshon; liña di konducta

   _ridder = hidalgo [s.]; kabayero

   _ridderlijk = komo kabayero

   _ridderorde = kondekorashon (real)

   _ridiculiseren = ridikulisá

   _ridicuul = ridíkulo

   _rieken = hole

   _riem = faha; [drijf-] fanbèlt. [roei-] remo ; Men moet roeien met de riemen die men heeft. - Galiña ta baña k'e awa k'e tyin. iemand een hart onder de riem steken - duna un hende mas konfiansa.

   _riet = kabana

   _rieten = di kabana

   _rietsuiker = suku di kaña

   _rif = ref

   _rij = rei; kareda; fila; in de rij staan/lopen - para/kana den fila. Hij heeft ze niet allemaal op een rij. - E ta basta bruhá.

   _rijbaan = pista

   _rijbewijs = id.

   _rijden = [A.] kòre, [C.] kuri. door het rode licht rijden - pasa dor di lus korá. tegen een lichtmast rijden - dal kontra un pal'i lus.

   _rijder = [A.] kòredó; [C.] kuridó

   _rijdier = kabai

   _rijexamen = eksá men pa rijbewijs.

   _rijgen = reigi

   _rijk = [bvn] riko. [znw] reino; estado; Ze hadden het rijk alleen - nan por a hasi loke nan tábata ke.

   _rijkaard = hende riko

   _rijkdom = rikesa

   _rijkelijk = bastante, ampliamente

   _rijkelui = hende riko

   _rijks- = di reino; di estado; gubernamental; nashonal

   _rijksdaalder = fuèrtè

   _rijm = rima

   _rijmelaar = rimadó

   _rijmelarij = rimamento

   _rijmen = rima; Dat rijmt niet met wat je me hebt gezegd. - No ta kuadra ku loke b'a bisá mi. Hoe rijm je dat met ... - Kon bo ta rekonsiliá esei ku ...

   _Rijn = Rin, río Rin

   _rijnaak = barko di río Rin.

   _rij-op-rij-af = roll-on -roll-off [E.]

   _rijp = [znw] serena kongelá riba palo i daknan; [bnw] maduro; hecho; - despues di hopi diskushon. rijp worden - madurá.

   _rijpen = madurá

   _rijpheid = madures

   _rijproef = tèst pa rijbewijs.

   _rijst = aros

   _rijstrook = pista

   _rijten = sker

   _rijtuig = karosa

   _rijvaardigheid = habilidat di kòre.

   _rijverbod = prohibishon di kòre

   _rijverkeer = tráfiko

   _rijweg = kaminda grandi

   _rijwiel = bais, bisikleta

   _rijzen = subi; [v. haren] spina

   _rijzig = haltu

   _rillen = rel

   _rilling = rel. koude rillingen - kalofríu

   _rimboe = mondi; bush-bush

   _rimpel = [in gezicht e/d/] lachi; [water] ola suave

   _rimpelen = [gezicht] haña lachi; [water] move suavemente

   _rimpelig = yen di lachi

   _rimpeling = ola suave

   _ring = renchi

   _ringband = id.

   _ringeloren = tèr; pèster; intimidá

   _rinkelen = ring

   _riolering = [A.] riol; [C.] kloaka

   _riool = [A.] riol; [C.] kloaka

   _riooljournalistiek = periodismo sushi

   _risee = kò'i hari; persona ridíkulo

   _risico = riesgo, risiko. risico lopen - kòre riesgo

   _riskant = riskante

   _riskeren = riska

   _rist = seri; tròshi

   _rit = korí

   _ritme = ritmo

   _ritmisch = rítmiko

   _rits = ziper {stomme e}

   _ritselen = ?

   _ritsig = ruín

   _ritssluiting = ziper {stomme e}

   _ritueel = [znw+bnw] ritual

   _ritus = rito

   _rivaal = rival

   _rivaliteit = rivalidat

   _rivier = río

   _robbedoes = mucha ku ta gusta hunga bruto

   _robijn = rubí

   _robot = id.

   _robuust = robusto

   _rochelen = rònka (dor di pèrdè rosea); HALA ( = e zonido di un hende sofokando den su mes baba)

   _roddel = redo; redashi; batimento di bleki

   _roddelaar

   _roddelaarster = hasidó di redo; lengon

   _roddelen = hasi redo; hasi redashi; bati bleki

   _roddeltje = bleki

   _roede = [om te slaan] kòí suta; [penis] dòlò

   _roei = richi

   _roeiboot = boto di rema

   _roeien = rema. Men moet roeien met de riemen die men heeft. - Galiña ta baña k'e awa k'e tin.

   _roeier = remadó

   _roeiriem

   _roeispaan = ?

   _roekeloos = imprudente; sin miedo; sin tene kuenta ku nada

   _roekeloosheid = imprudensia; indiferensia

   _roem = fama

   _roemen = gaba; elogiá

   _roemloos = di mala fama; sin ningun rekonosimento

   _roemloosheid = mala fama

   _roemrijk = glorioso

   _roemruchtig = famoso

   _roep = yamada. in 'n kwade roep staan - tin mala fama

   _roepen = [alg.] yama; [uitroepen] sklama; [hard] grita. Hij roept er erg over. - E ta mashá entusiasmá. Ik kan er niet over roepen. - Mi no ta hañ'é muchu bon. Hij heeft me laten roepen. - El a pidi pa mi. Ik voel mij niet geroepen om ... - Mi no ta sinti mi mes yamá pa ... Je komt als geroepen. - B'a bin nèt na ora!

   _roeping = vokashon

   _roepnaam = nomber di kariño

   _roer = timon; 't roer omgooien [fig.] - kambia rumbo

   _roereie = scrambled egg [E.]

   _roeren = [met lepel] drei; [fig.] konmové; z'n mond roeren - bati boka

   _roerend = konmovedor

   _roerganger = timonero

   _roerig = turbulento

   _roerloos = sin move

   _roes = wayabá; zijn roes uitslapen = kita su wayaba.

   _roest = frustu

   _roesten = frustu, frustia

   _roestig = frustiá

   _roet = ? roet in het eten gooioen - daña e fiesta.

   _roffel = batimento

   _roffelen = bati

   _rog = chuchu [vis]

   _rogge = id., centeno []S.]

   _rok = saya. Hij kan geen rok zien. - E no por mira saya (ni labá na liñ'i paña)

   _rokbroek = saya-karson

   _rokcostuum = flus fòrmal

   _roken = huma

   _roker = humadó

   _rokerig = yen di humamento

   _rokkenjager = muherero

   _rokkostuum = flus fòrmal

   _rol = ròl; [toneel e.d.] papel. De rollen zijn omgekeerd. - Kos a kambia.

   _rolgordijn = id.

   _rollade = id.

   _rollen = lora. de zaak aan het rollen brengen - pone e kos lora.

   _rolletje = in: alles loopt op rolletjes - tur kos ta bai manera mester ta.

   _rolstoel = rolstul

   _roltrap = id.; escalator [E.]

   _romaans = romano

   _roman = novela

   _romanbtiek = [znw] romantisismo

   _romantisch = romántiko

   _Rome = Roma

   _romein = romano

   _romeins = romano

   _rommel = korotonan; potoshi; porkería. Wat 'n rommel! - Ki pòrkería!

   _rommelen = skòmber. rommelend zoeken - skòmber. [v. onweer] zona. het rommelt in de verte. - Tin strena leu-leu. [A.] Tin bos leu-leu. [C.]

   _rommelig = desordená

   _rommelmarkt = merkado di purga.

   _romp = tronko

   _rompslomp = gedum

   _rond = [BNW]BW] rondó. DE ZAAK IS ROND - KOS TA KLA. RONDE TAFEL CONFERENTIE - KONFERENSIA DI MESA RONDó. [VZ] rònt di; rond de tafel - rònt di mesa. rond tien uur. - Banda di dies or'. [znw] sírkulo

   _rondbazuinen = brokèst

   _rondborstig = franko, sinsero

   _rondborstigheid = frankesa, sinseridat

   _rondbrengen = parti

   _ronddelen = parti

   _ronddolen = dual

   _ronddraaien = drei, bira rònt

   _ronddwalen = dwal

   _ronde = [rondgang] buèlta; [vergadering e.d.] danda; de ronde doen - [inspectie] dal un buèlta; [geruchten] kòre rònt.

   _ronden = bai ront

   _rondgaan = pasa rònt; sirkulá.

   _ronding = kurba; birada

   _rondje = turno

   _rondkomen = [v. geld] biba di

   _rondleiden = munstra hende un lugá

   _rondleiding = ekskurshon dirigí

   _rondneuzen = skòmber

   _rondom = ront di

   _rondreis = gira

   _rondrijden = kòre rònt

   _rondrit = gira

   _rondtasten = fula rònt

   _rondtrekken = wandru

   _ronduit = franko, sinsero, sin miedo

   _rondvaart = gira den boto

   _rondvertellen = brokèst

   _rondvraag = turno líber

   _rondzwalken = wandru rònt

   _rondzwerven = wandru rònt

   _ronken = ronka

   _ronselen = rekrutá

   _Röntgen = id.

   _röntgenfoto = radiografía; x-ray [E.]

   _rood = korá; roestig rood - korá kimá. rode hond - sarampi aleman. in de rode cijfers zitten - ta den korá. Zo rood als 'n pioen - korá manera un kref.

   _roodgloeiend = kayente-kayente

   _roodharig = kabei korá

   _roodhuid = indjan

   _roodvonk = rotohòn {ng}

   _roof = robo

   _roofbouw = in: roofbouw plegen op [fig.] - eksigí muchu dimas di.

   _roofdier = animal feròs; bestia feròs

   _roofmoord = asesinato pa robo

   _roofoverval = atrako

   _roofovervaller = atrakadó

   _rooien = 1. koba. 2. [fig.] in: ze kunnen 't maar net rooien - Apenas nan por biba.

   _rook = huma. in rook opgaan - disparsé. waar rook is is vuur. - unda tin huma tin kandela.

   _rookgordijn = kortina di huma

   _rookvlees = id.; karni humá

   _room = krema

   _roomboter = manteka

   _rooms = katóliko [romano]

   _roos = [bloem] rosa; [op hoofd] kaska.

   _rooskleurig = [fig.] prometedó, prometedor

   _rooster = reha; [brood-] kò'i tòsta panb; toaster [E.]; [werk-] rooster [N.]

   _roosteren = tòsta; geroosterd brood - pan tòstá.

   _ros = kabai

   _rosbief = id.; roast beef [E.]

   _rossig = korá kla

   _rot = [znw] in: 'n ouwe rot - bakiyano; bakiano. [bnw] putrí ; [fig.] fastioso; doe niet zo rot!! - No hasi fastioso asina! 'n rotte appel - Un aplu putrí. 'n rotte tand - un djente malu.

   _rotje = klapchi. zich 'n rotje schrikken - spanta muri. zich 'n rotje lachen - hari te lor' abou.

   _rotjong = mucha fastioso

   _rotonde = id.

   _rots = baranka

   _rotsachtig = manera baranka

   _rotsblok = pida baranka

   _rotsvast = firme manera un baranka

   _rotten = putri

   _rottig = fastioso

   _rotzak = desgrasiado

   _rotzooi = porkería, potoshi

   _rotzooien = hasi potoshi; [fig.] pompa [plat], hode [vulg.]

   _roulatie = sirkulashon

   _rouleren = sirkulá; tuma turno

   _route = rumbo,;ruta

   _routine = rutina

   _rouw = luto. in de rouw zijn - ta na luto

   _rouwbeklag = kondolensia. Geen rouwbeklag aan huis. - No ta risibí kondolensia na kas.

   _rouwen = ta na luto (om = pa)

   _rouwig = in: er niet rouwig om zijn - no tin duele di

   _rouwkrans = krans

   _rouwrand = rant pretu (pa luto)

   _rouwstoet = cortejo fúnebre [S.]

   _roven = roba; hòrta; [kidnappen] sekuestrá

   _rover = ladron; [zee-] pirata; [struik-] atrakadó

   _royaal = generoso; 'n royaal vertrek - un piesa amplio. 'n royale meerderheid - un mayoría konfortabel.

   _royement = rayamento; ekspulshon

   _royeren = raya; ekspulsá. geroyeerd worden - keda rayá.

   _roze = rosa

   _rozengeur = fragansia di rosa. 't is niet alles rozengeur en maneschijn - No tur kos ku ta lombra ta oro.

   _rozenkrans = rosario; de rozenkrans bidden - resa rosario.

   _rozijn = rasenchi

   _rubber = ròber

   _rubriceren = klasifiká

   _rubriek = título; kategoría; krónika

   _ruchtbaar = konosí; públiko

   _ruchtbaarheid = publisidat. ruchtbaarheid aan iets geven - duna publisidat na un kos

   _rudiment = rudimento

   _rudimentair = rudimentario

   _rug = lomba; achter de rug - tra'i lomba. met de handen op de rug - man tra'i lomba. het geld groeit me niet op de rug. - Mi no tin pal'i plaka.

   _ruggegraat = wes'i lomba [ook fig.]

   _ruggelings = lomba promé

   _ruggemerg = mantek'i lomba, tut'i lomba

   _ruggespraak = konsultashon. ruggespraak met iemand houden - konsultá un hende

   _ruggesteun = respaldo

   _ruggesteunen = respaldá

   _rugleuning = [stoel e.d.] lomba

   _rugsteun = zie: ruggesteun

   _rugzak = muchila

   _rui = in: in de rui zijn - pèrdè pluma; pèrdè kabei

   _ruien = pèrdè pluma; pèrdè kabei

   _ruif = baki pa bestianan kome

   _ruig = rudo; bruto; krudo; gròf; mahos

   _ruiken = hole. Hoe kon ik dat ruiken? - Kon mi por a sa? Hij ruikt naar sterke drank. - E ta hole bebida stèrki.

   _ruiker = bukèt

   _ruil = interkambio; kambio; trokamento. in ruil voor - A kammbio di.

   _ruilen = troka

   _ruim = [znw] hold [E.]. [bnw] amplio; reimu; mas ku. 't is ruim voldoende. - Ta mas ku sufisiente. 'n ruim salaris - un salario amplio.

   _ruimen = kita; hasi bashí; [wind] bira

   _ruimschoots = ampliamente, abundantemente. ze waren ruimschoots op tijd - nan tábata bon na ora.

   _ruimte = espasio. geklets in de ruimte - batimento di boka (por nada).

   _ruimtekostuum = trahe spasial

   _ruimtelijk = spasial; di espasio .

   _ruimteschip = nave spasial

   _ruimtevaarder = astronouta; [Russisch] kosmonouta

   _ruimtevaart = astronóutika

   _ruimteveer = shuttle [E.]

   _ruimtevrees = kloustrofobia

   _ruïne = ruina

   _ruïneren = ruiná

   _ruis = vrun-vrun; zonido suave

   _ruisen = vrun-vrun; zona suavemente

   _ruit = bentana; glas di bentana. [figuur] kuadrá; triángulo;

   _ruiten = [kaartspel] diamonds [e.]

   _ruiter = kabayista; kòredó di kabai; jinete [s.]

   _ruiterij = kavalería

   _ruiterlijk = [bnw] franko. [bw] frankamente

   _ruitenwisser = (windscreen) wiper [e.]

   _ruk = ranká.

   _rukken = ranka. iets uit zijn verband rukken - saka un kos for di konteksto.

   _rukwind = ráfaga

   _rul = lòs

   _rum = ròm

   _rumoer = babel; beheit; boroto

   _rumoerig = (ku) hopi babel; hopi beheit; hopi boroto

   _rund = baka, baka-toro, buei. [fig.] bobo. bloeden als een rund - sangra manera pòrko.

   _rundvlees = karn'i baka; stobá

   _rups = BICHI

   _rus = rusiano

   _Rusland = Rusia

   _russisch = [bnw+znw] rusiano

   _Russin = rusiano

   _rust = trankilidat ; deskanso; sosiego. even rust nemen - sosegá un rato. zij heeft rust noch duur. - E no por deskansá ni un rato. de eeuwige rust - sosiego eterno. de rust herstellen - restorá trankilidat. laat hem met rust. - Lag'é na pas. in diepe rust zijn - ta slapdot. zich ter ruste begeven - kòi kama. tot rust brengen - trankilisá.

   _rust- = di sosiego; di deskanso

   _rusteloos = sin deskanso; sin sosiego

   _rusten = deskansá; sosegá; Dat hij ruste in vrede. Ku e sosegá na pas. iets laten rusten - laga un kos sin mishi. Wel te rusten - Bon nochi.

   _rustgevend = trankil(o); ketu

   _rustiek = rústiko; [landelijk] rural

   _rustig = [bnw] ketu; trankil(o); kalmo. [bw] trankilamente; kalmamente zich rustig houden - keda ketu. je kunt 't rustig doen. - bo por wèl 'i hasíé.

   _ruw = bruto; rudo; gròf; krudo

   _ruwweg = komo; mas of menos; aproksimadamente.

   _ruzie = pleito; pleitamento; ruzie maken - pleita; kòi pleito; strei. ruzie krijgen - kòi pleito. ruzie zoeken - buska pleito

   _ruzieën = pleita, kòi pleito, strei

   _ruziemaker = pleitista; streidó

   _saai = laf; ferfelu. 'n saaie boel. - kos ta laf.

   _saamhorigheid = solidaridat

   _sabbat = sabat

   _sabbelen = chupa

   _sabel = espada [S.]

   _sabotage = id.; sabotahe

   _saboteren = sabotá

   _saboteur = sabotadó

   _sacherijn = mal beis

   _sacraal = sagrado

   _sacrament = sakramento; de sacramenten der zieken - sant' olio

   _sacristie = sakristí

   _sadisme = sadismo

   _sadist = sadista

   _sadistisch = sadista

   _saffier = safir

   _saffieren = di safir

   _safraan = safran; azafrán [S.]

   _sage = leyenda; saga; mito; kuento mitológiko

   _sajet = lana

   _sakkerloot = kónchole; Mi mama dushi! koño! [vulg.]

   _salade = salada

   _salamander = lagadishi (di awa)

   _salariëren = salariá

   _salariëring = salario; pago

   _salaris = salario

   _saldo = id.

   _salon = sala

   _salonheld = héroe ku boka

   _salpeter = salpéter

   _salto = id. salto mortale - id.

   _salueren = dal un saludo militar [?]

   _saluut = saludo militar

   _salvo = id.

   _samen = huntu. Goeie morgen, samen! - Bon día, shonnan! Samen uit, samen thuis. - Sali huntu, bolbe huntu.

   _samenbinden = mara huntu [ook fig.]

   _samendrommen = bòsha

   _samendrukken = primi huntu

   _samengaan = bai huntu [ook fig.]

   _samengesteld = kompuesto

   _samenhang = koherensia

   _samenhangend = koherente

   _samenknijpen = primi sera

   _samenkomen = bini huntu; reuní

   _samenkomst = reunion, enkuentro

   _samenleving = sosiedat

   _samenloop = in: samenloop van omstandigheden - koinsidensia

   _samenpakken = kòi huntu; [drommen] bòsha

   _samenraapsel = tutu

   _samenscholing = bòshamento

   _samensmelten = fundi

   _samensmelting = fushon

   _samenspannen = konspirá

   _samenspanning = konspirashon

   _samenspel = akshon kombiná

   _samenspraak = diálogo

   _samenstel = struktura; sistema; konstelashon

   _samenstellen = areglá, kompositá, kompilá

   _samenstelling = komposishon; struktura; kompilashon

   _samentrekken = kontraé ; konsentrá

   _samentrekking = kontrakshon; konsentrashon

   _samenvallen = pasa huntu; sosodé huntu; koinsidí; sinkronisá

   _samenvatten = kòi huntu; resumí; rkapitulá

   _samenvatting = resúmen

   _samenvloeien = meskla; unifiká

   _samenvoegen = djòin, kombiná, uni, unifiká

   _samenvoeging = kombinashon

   _samenwerken = koperá (huntu); kombiná. gaan samenwerken - bai traha huntu; djòin otro.

   _samenwerking = koperashon (huntu)

   _samenwonen = biba huntu

   _samenzijn = [znw] runion; enkuentro

   _samenzweerder = konspiradó

   _samenzweren = konspirá

   _samenzwering = konspirashon

   _sam-sam = mitar-mitar; fifty-fifty [E.]

   _sanatorium = sanatorio

   _sanctie = sankshon

   _sanctioneren = sankshoná

   _sandaal = sandalia; pargati

   _saneren = sania; desaroyá di nobo; rekonstgruí; reorganisá

   _sanering = saniamento;reorganisashon; rekonstrukshon; refòrmashon; renobashon

   _sanitair = [bnw] sanitario; [znw] artíkulonan sanitario; artíkulonan di baño.

   _santé! = salú!

   _santenkraam = potoshi; korotonan

   _Saoedi Arabië = Saúdi Arabia

   _sap = juice [e.]; jugo [S.]

   _sappig = juicy [E.]

   _sarcasme = sarkasmo

   _sarcastisch = sarkástiko

   _sardine = sardina

   _sarren = tèr; tenta; teimu

   _sas = in: in z'n sas zijn - ta mashá kontento mes

   _satan = satanas

   _satanisch = satániko

   _sateliet = satélite

   _satijn = satin

   _satire = satira

   _satirisch = satíriko

   _saucijs = soseishi

   _saus = sous

   _sauveren = salvaguardiá

   _savanne = sabana

   _savoureren = saboriá

   _sawa = kunuku di aros (bou awa)

   _scala = skala

   _scalpering = peyeu

   _scandaleus = skandal

   _scanderen = grita; kanta

   _Scandinavië = Skandinavia

   _scenario = senario

   _scène = esena; [ruzie] borchincha; pleitamento

   _scepter = id. de scepter zwaaien - manda

   _scepticisme = skeptisismo

   _scepticus = sképtiko

   _sceptisch = sképtiko

   _schaaf = skaf

   _schaafijs = raspou

   _schaafsel = krelchi; krùlchi

   _schaak = ajedrez [S.] {j = ch}; 'n partij schaak - un wega di ajedrez.

   _schaakmat = id.; check-mate [E.]; jaque-mate [S.]{j = ch}

   _schaakpartij = wega di ajedrez (zie:

   _schaak)

   _schaakstuk = piesa di ajedrez [S.]{j = ch}

   _schaal = [schotel, collecte-] skalchi; [v. ei] kaska; [maatstaf] skala; op grote schaal - na skala tgrandi. op de schaal van Richter - riba skala di R.

   _schaaldier = marisko

   _schaamdelen = genitalnan; partinan genital

   _schaamhaar = [vrouwelijk] pendeu [vulg.]

   _schaamrood = Hij/zij kreeg het schaamrood op de kaken. - su kara a bira korá di bergüensa.

   _schaamte = bergüensa

   _schaamtegevoel = bergüensa

   _schaamteloos = sin bergüensa

   _schaap = karné. 'n onnozel schaap [fig.] - un mucha bobo. het arme schaap [fig.] - e pober mucha. - Semper tin lugá pa hende ku pasenshi. Als er één schaap over de dam is, volgen er meer. - Bini un, bini tur.

   _schaapachtig = tímido, bergonsoso

   _schaapskooi = kurá di karné

   _schaapsstal = kurá di karné

   _schaar = skèr

   _schaars = skars. schars gekleed - bisti sunú.

   _schaarste = skarsedat

   _schaats = patin. 'n scheve schaats rijden - hasi un kos kontra lei of kontra moralidat.

   _schaatsen = patiná.

   _schaatser = patinadó

   _schacht = tùnel.

   _schade = daño; schade toebrengen aan - hasi daño na. schade berokkenen aan - kousa daño na. door schade en schande wijs worden - siña for di su foutnan.

   _schadelijk = dañino

   _schadeloos = in: iemand schadeloos stellen - indemnbifiká un hende; komnpensá e daño

   _schadeloosstelling = daño di perjuicio [S.]{j = ch}. indemnifikashon; kompensashon pa daño

   _schaden = daña

   _schadepost = pèrdida

   _schaderegeling = areglo pa kompensá daño

   _schadevergoeding = kompensashon (pa daño)

   _schaduw = sombra

   _schaduwbeeld = silueta

   _schaduwen = [door politie] vigilá den sekreto

   _schaduwzijde = e otro banda di e medaya

   _schaften = kome durante trabou; Daar heb ik niets mee te schaften. - No ta mi asunto.

   _schaftlokaal = kantina

   _schafttijd = ora pa kome (durante trabou)

   _schakel = wowo

   _schakelaar = suichi

   _schakelbord = switch-board [E.]

   _sckhakelen = [aaneen] gancha; [electr.] konektá; [versnelling] kambia spit

   _schakeling = konekshon; [electr.] sirkuito.

   _schakelkast = kash'i suichi;

   _schaken = [bordspel] hunga ajedrez [S.]{j = ch}. [ontvoeren] sekuestrá; kidnap [E.]

   _schakering = variashon; nuance [N/E]

   _schaking = sekuestro; kidnapping [E.]

   _schalk = mala-mucha

   _schalks = mala-mucha; kò'i mala-mucha

   _schallen = zona (duru); resoná

   _schamel = pober

   _schamen [zich] = tin bergüensa. schaam je! - ki bergüensa! ik schaamde me dood. - mi por a muri di bergüensa. je moet je schamen! - bo n' tin bergüensa? Schaamt hij zich niet om te ... - Ku ki kara e ta ... Hij schaamde zich de ogen uit zijn hoofd. - El a hera muri di bergüensa.

   _schampen = skeiru; hera dal

   _schamper = sarkástiko

   _schampschot = tiro ku ta raska un hende

   _schandaal = skandal

   _schandaalpers = prensa sensashonalista

   _schandalig = skandaloso; bergonsoso; sin geful; skandal.

   _schande = bergüensa. te schande maken - skandalisá. iemand te schande zetten, - brongosá un hende. pone un hende su kara na bergüensa; tot mijn schande moet ik erkennen, ... - Mi tin bergüensa ku mi tin ku rekonosé, ...

   _schandelijk = bergonsoso, repudiante. zich schandelijk gedragen - komporta su mes di un modo skandaloso.

   _schandpaal = palo di bergüensa iemand aan de schandpaal nagelen - eksponé/ brongosá un hende públlikamente.

   _schandvlek = bergüensa

   _schapenbout = pí'i karné

   _schapenscheerder = peladó

   _schapenvlees = karn' i karné

   _schappelijk = rasonabel(mente)

   _schare = multitut

   _scharen = in: zich aan iemands zijde scharen - Uni (su mes) ku un hende; tuma parti pa un hende

   _scharlakenrood = korá kla

   _scharminkel = hende kuero ku weso

   _scharnier = skarnir

   _scharrelaar = hende ku ta hasi negoshi barata; [vrouwenjager] ròldó; hende muherero

   _scharrelei = webo di galiña ku ta kana liber.

   _scharrelen = hasi negoshi barata; [flirten] ròl

   _scharrelkip = galiña ku ta kana liber.

   _scharrelpartijtje = ròlmento

   _schat = tesoro ; [persoon] dushi, tuku, amor

   _schateren = hari barika yen; hari te lor' abou

   _schaterlach = harí duru

   _schatgraver = bvuskadó di tesoro

   _schatje = dushi, tuku, amor

   _schatkist = kaha di gobierno

   _schatrijk = putrí di plaka, rikísimo

   _schattebout = dushi

   _schatten = balorá, baluá, estimá. hoe oud schat je hem? - ki edat bo ta dun'é?

   _schattig = tutu, tuki, cute [e.]

   _schatting = balorashon, b aluashon, estimashon

   _schaven = skaf

   _schavot = stelashi pa kastigo públiko

   _schavuit = desgrasiado

   _schede = kobertura; [vagina] vágina

   _schedel = kráneo

   _scheef = skeins. 'n scheef gezicht zetten/trekken - traha kara mahos. 'n scheve verhouding - un relashon difísil. Dat loopt scheef. - e kos ta bai robes. Je das zit scheef. - Bo dashi ta skeins. dat ligt/staat scheef. - E no ta stret.

   _scheel = skel. schele hoofdpijn - migraine. scheel zien van honger - ta hambrá. scheel zien van afgunst - wak un hende yen di envidia.

   _scheen = palo di pía, pal' i pía. iemand tegen de schenen schoppen [fig.] - ofendé un hende.

   _scheenbeen = zie scheen

   _scheep = in: scheep gaan - embarká.

   _scheepje = barko chikito

   _scheeps- = di barko; di navegashon (marítimo); marítimo

   _scheepsramp = desastre marítimo

   _scheepsschroef = chapaleta, propeler {stomme e}

   _scheepswerf = id.; fábrika di barko; astillero [S.]

   _scheepvaart = navegashon

   _scheepvaartmaatschappij = kompañía marítimo

   _scheerapparaat = APARATO PA FEITA; kò'i feita (eléktriko)

   _scheergerei = kò'i feita

   _scheerkwast = kuashi pa feita

   _scheerlijn = liña di guía

   _SCHEERMES = BLED PA FEITA

   _scheet = puya; 'n scheet laten - puya

   _scheidbaar = separabel

   _scheiden = [alg.] separá; [huwelijk] divorsiá; [uiteengaan] parti; [lippen e.d.] parti; Hier scheiden onze wegen. - Nos kamindanan ta parti/ta separá aki.

   _scheiding = [alg.] separashon; [huwelijk] divorsio; [in het haar e.d.] partishon

   _scheidingslijn = liña di divishon; partishon

   _scheidsgerecht = korte di arbitrahe

   _scheidslijn = liña di divishon

   _scheidsrechter = árbitro

   _scheikunde = kímika

   _scheikundig = kímiko

   _schel = [bnw/bw] [v. stem] haltu i duru; [licht] (ku) ta siegá bo. [znw] bèl.

   _schelden = zundra; schelden als 'n viswijf - grita manera shishi (den hanch'i Punda).

   _scheldnaam = nomber di abuzo

   _scheldpartij = zundramento

   _scheldwoord = palabra ofensiva; palabra di abuzo

   _schelen = hasi un diferensia; dat scheelt niet veel met ... f- esei no ta hasi muchu diferensia ku .... Dat scheelt veel! - Ta hasi un gran diferensia. dat kan niet schelen. - lebomai (numa). het kan me niet schelen! - [interesseren] mi n' debe ni un! Mi n' tin kunes! [geen bezwaar] mi n' tin nada kontra. wat kan mij dat schelen! - ki mi tin kunes? dat scheelde niet veel! - b'a / el a / nan a hera! 't Scheelde niet veel of hij was gevallen. - Pa pòko el a kai. El a hera kai. wat scheelt eraan? - kiko a pasa? ki pasá bo?

   _schelm = ladron; malechor; kriminal

   _schelmenstreek = trabou di ladron; trabou di un kriminal

   _schelp = kokolishi

   _schema = [tekening] diagrama; [tijd-] orario; [reis-] itinerario

   _schematisch = na manera di diagrama

   _schemer = skuridat di atardi, di maínta, ora solo ta bahando, saliendo.

   _schemerdonker = skuridat di atardi (promé ku solo a baha)

   _schemeren = kuminsá bira skur

   _schemerdonker = ora skuridat ta kuminsá kai

   _SCHEMERING = ZIE: SCHEMER

   _schemerlamp = lampi pará riba kashi; [staande -] lampi pará riba flur.

   _schenden = violá; daña. Wie zijn neus schendt, schendt zijn aangezicht. - Esun ku kòrta su nanishi, ta daña su kara. iemands vertrouwen schenden - abusá di konfiansa di un hende.

   _schending = violashon; dañamento. schending van vertrouwen - abuzo di konfiansa.

   _schenken = [vloeistof] basha; [geschenk] regalá, obsekiá. de rest schenk ik je. - E sobrá ta ñapa pa bo.

   _schenking = obsekio; donashon; regalo

   _schennis = violashon

   _schep = skòp; kuchara. 'n schep geld - Kantidat di plaka; un monton di plaka.

   _schepeling = marinero; miembro di tripulashon di un barko. de schepelingen - e tripulashon di un barko.

   _schepen = [Belgisch] diputado (di un munisipio).

   _scheppen = [de wereld; kunst] krea; [met schop of lepel] saka.

   _schepper = kreadó

   _schepping = kreashon

   _scheppingsdrang = kreatibidat

   _scheppingskracht = poder kreatibo

   _schepsel = kriatura

   _scheren = feita (ook: zich scheren); [schapen] pela[laag over de grond, het water] skeiru.

   _scherf = splender; pida. aan scherven vallen - kai na wèrki.

   _schering = in: dat is schering en inslag - Ta loke ta pasa tur ora.

   _scherm = [tv/film] pantaya; [hor] screen [E.];[zonne-] parasol; achter de schermen - tra'i kortina.

   _schermutseling = pleitamento; disturbio

   _scherp = [bnw] skèrpi; [sterk gekruid] pika. scherpe concurrentie - kompetensia pisá. hij heeft een scherp verstand. - E ta bon bei. in scherp gestelde bewoordingen - ku palabranan hopi pisá. [znw] banda skèrpi; met scherp schieten - tira ku bala kayente.

   _scherpen = sleip; hasi skèrpi.

   _scherpschutter = tiradó eksperto; franko tiradó.

   _scherpslijper = hende ku puntonan di bista ekstremo; ekstremista

   _scherpte = kondishon sk&eagrave;rpi

   _scherpzinnig = sabí; [sluw] astuto

   _scherts = chansa

   _schertsen = hasi chansa

   _schertsfiguur = lolo; payaso; chanbon

   _schertsvertoning = farce [N.] farsa [S.]; desastre; frakaso

   _schets = dibuho (di prueba)

   _schetsen = dibuhá; [met woorden] duna un splikashon general.

   _schetteren = zona skèrpi

   _scheur = sker

   _scheurbuik = bèrè-bèrè.

   _scheuren = sker

   _scheuring = kiebra; ruptura; [pkerk.] skesma

   _scheurkalender = id.

   _scheut = [plant] sprùit, spreit; konòpi; [sterke drank] shòt

   _scheutig = generoso

   _scheutigheid = generosidat

   _schicht = senteo

   _schichtig = shimaron; miedoso

   _schielijk = pronto; lihé-lihé; di ripiente

   _schier = praktikamente; kasi

   _schiereiland = península

   _schieten = tira; [snel bewegen] bula; iemand of iets laten schieten [fig.] - laga un persona of kos kai.

   _schietpartij = tiramento, tiroteo

   _schietschijf = blanko

   _schiften = sorteá; separá; Hij is geschift. [fig.] - Su kabes n' ta bon.

   _schifting = sorteamento; eliminashon

   _schijf = [alg.] disko; [kaas e.d.] snechi; pida; [dammen] piesa; [schiet-] blanko; harde shijf [computer] - hard disk [E.]. dat loopt over veel schijven - ta un prosedura hopi kompliká.

   _schijn = [licht] lus; klaridat; [uiterlijk] aparensia; schijn bedriegt - aparensia ta gaña. Hij heeft de schijn tegen zich. - aparensia ta kontra dje. geen schijn van kans - ni e mas mínimo chèns. het heeft er alle schijn van dat... - tur kos ta indiká ku.... de schijn wekken dat.. - duna e impreshon ku... Het heeft er de schijn van, dat ... - Ta parse ku, .... Zijn boosheid is maar schijn. - Pretendé, e ta pretendé ku e ta rabiá.

   _schijn- = - fiktisio

   _schijnbaar = aparente(mente)

   _schijnen = [licht] bría; [lijken] parse; naar het schijnt, - segun aparensianan,

   _schijngestalte = aparensia

   _schijnheilig = hipókrita, hipokrítiko

   _schijnheilige = hipókrita

   _schijnheiligheid = hipokrisía

   _schijnhuwelijk = kasamento fiktisio

   _schijnsel = klaridat; lus hopi suak

   _schijntje = in: 't kost maar een schijntje. - No ta kosta kasi nada.

   _schijnvertoning = spetaklu bashí

   _schijt = kaka . daar heb ik schijt aan! - kaka pa bo! [vulg.]; aan de schijt zijn - tin kakaría. [plat]/ ta chanchan na man. [fam.] / ta sanka na man [vulg.].

   _schijten = kaka.

   _schijthuis = bèstru; [fig.] koyon

   _schijtlaars = koyon

   _schijtlijster = koyon

   _schik = (a)legría. ze hadden veel schik. - Nan tábata hopi kontento. in z'n schik zijn met - ta kontento ku

   _schikken = [ordenen] areglá. [gelegen komen] konbiní. als 't je schikt. - ora ta konbiní bo. [bijleggen] drecha; solushoná; in der minne schikken - regla amikalmente / ku kariño. zich in zijn lot schikken. aseptá su situashon. zich zo goed mogelijk in iets schikken. - wanta i hari. Zich in het onvermijdelijke schikken. - aseptá / wanta loke bo no por kambia. Zich naar iemands wensen schikken. - kumpli ku un hende su deseo(nan).

   _schikking = areglo; akuerdo; konbenio. een schikking treffen / tot een schikking komen - sera un akuerdo, un areglo. / yega na un areglo, un komprendemento.

   _schil = kaska

   _schild = [wapen-] eskudo. iets in zijn schild voeren -

   _schilder = fèrfdó; [kunst-] pintor

   _schilderachtig = pitoresko

   _schilderen = [alg.] fèrf; [kunst] pinta

   _schilderij = pintura

   _schildering = pintamento

   _schilderkunst = pintura

   _schilderstuk = pintura

   _schilderwerk = fèrfmento

   _schildklier = id.; tiroides [S.]

   _schildpad = [land-] morkòi; [zee-] tortuga

   _schildwacht = warda

   _schilfer = kaska [ook op hoofd]

   _schilferen = kaska

   _schillen = kaska

   _schim = sombra; sueño. ik heb 'n schim van hem gezien. - m'a mira su sueño.

   _schimmel = beskem; [paard] kabai blanko

   _schimmelen = beskem

   _schimp = mofa; zundrá, zundramento

   _schimpen = zundra; hasi mofa (op = di)

   _schimpscheut = mofa

   _schip = barko; [v. kerk] nave [S.]; schoon schip maken - kuminsá ful di nobo

   _schipbreuk = noufragio. schipbreuk lijden - noufragá

   _schipbreukeling = nóufrago

   _schipper = kapitan (di barko)

   _schipperen = duna i tuma

   _schisma = id.; kiebra

   _schitteren = bría, lombra, lusi. schitteren door afwezigheid - bría pa (su) ousensia

   _schitterend = flamante, briyante

   _schittering = splendor

   _schlager = hit

   _schmink = makiyahe

   _schminken = pone makiyahe; make-up [E.]

   _schobbejak = desgrasiado

   _schoeisel = kò'i bisti na pía

   _schoelje = bagas, kakada [vulg]

   _schoen = sapato. de stoute schoenen aantrekken - haña kurashi. wie de schoen past, trekke hem aan. - makaku sa kua palu e ta subi. stevig in z'n schoenen staan - para den su sapato. zijn hart zonk hem in de schoenen - el a pèrdè tur speransa / kurashi.

   _schoenlapper = sapaté

   _schoenmaker = sapaté. Schoenmaker, blijf bij je leest! - Sapaté na bo sapato!

   _schoenpoetser = limpiadó di sapato; limpiabotas [S.]

   _schoensmeer = kò'i limpia sapato

   _schoenveter = feter {stomme e}

   _schoenwinkel = sapatería

   _schoep = chapaleta

   _schoffel = id.; chapi

   _schoffelen = chapi

   _schoft = desgrasiado

   _schofterig = kò'i bestia

   _schok = sakudí; dalmento; sla; impakto; [fig.]shock [e.]

   _schokbreker = shock-absorber [E.]

   _schokken = sakudí

   _schokkend = spantoso

   _scholen (zich) = eduká (su mes)

   _scholier = mucha di skol; alumno; estudiante

   _scholing = edukashon

   _schommel = skòmel {stomme e}; kò'i zoya

   _schommelen = zoya; fluktua

   _schommeling = fluktuashon

   _schommelstoel = stul di zoya

   _schonkig = forsin

   _schoof = bogi

   _schooien = pidi limosna

   _schooier = hende ku ta pidi limosna; limosnero; [fig.] sjouru. er bijlopen als 'n schooier - bisti manera shouru

   _school = skol, kolegio; [vissen] mancha. op school - na skol. lagere / basisschool skol básiko. middelbare school - skol / kolegio sekundario. uit de school klappen - bati boka.

   _schoolbord = bòrchi

   _schoolhoofd = kabesante (di skol)

   _schooljaar = aña skolar

   _schooljuffrouw = yùfrou di skol

   _schoolmeester = mener di skol

   _schoolplein = kurá di skol; speelplaats

   _schools = na manera di skol

   _schooltijd = orario di skol

   _schoolverzuim = ousensia di skol

   _schoolvoorbeeld = ehempel klásiko

   _schoon = [niet vuil] limpi; [mooi] bunita; ik heb er schoon genoeg van. - Mi ta hartá di dje.

   _schoondochter = suegra

   _schoonfamilie = famía di (mi, bo, su) kasá

   _schoonheid = beyesa; een schoonheid - una beyesa

   _schoonheidsfoutje = fayo chikito

   _schoonheidswedstrijd = sertámen di beyesa

   _schoonhouden = tene limpi

   _schoonmaak = limpiesa

   _schoonmaakster = kria

   _schoonmaken = hasi limpi, limpia

   _schoonmoeder = suegra

   _schoonouders = suegronan

   _schoonvader = suegro

   _schoonzoon = suegro

   _schoonzuster = kuñá

   _schoor = sosten

   _schoorsteen = chiminea

   _schoorvoetend = basilante; kontra su gana

   _schoot = skochi; barika; [fig.]seno. op moeders schoot - riba skochi di su mama.

   _schop = skòp

   _schoppen = [ww] skòp; herrie schoppen - kousa borchincha. [znw] [kaartspel] spades [e.]

   _schopstoel = in: op de schopstoel zitten - por wòrdu saká afó.

   _schor = rònk

   _schorpioen = skòrpion

   _schorremorrie = bagas; kakada

   _schors = kaska

   _schorsen = skòrs, suspendé

   _schorsing = skòrsmento, suspenshon

   _schort = lantera

   _schorten = in: wat schort eraan? - ki faltá bo?

   _schot = tiro. [tussenschot] partishon.[pers. uit Schotland] eskoses; er zit weer schot in. - nos ta bai padilanti trobe. buiten schot blijven [fig.] keda pfó di peliguer.

   _schotel = skòter {stomme e}; [maaltijd] plato. kop en schotel - kòpi ku skòter {stomme e}

   _Schotland = Eskosia

   _schots = eskoses; schots en scheef - ariba abou

   _schotschrift = papelucha ; [anoniem] paskin

   _schotwond = herida di bala

   _schouder = skouder. alles komt op mijn schouders neer. - tur kos ta riba mi lomba. de schouders ophalen. - hisa su skouder.

   _schouw = fogon

   _schouwburg = teatro

   _schouwen = inspekshoná

   _schouwspel = spetaklu; presentashon

   _schraag = kabai

   _schraal = [alg.] pober; [mager] flaku; [geld] skars; [maaltijd] pober; [huid] iritá; [weer] fríu i seko. 'n schrale troost! - Bunita konsuelo!

   _schraalhans = miskiña; schraalhans is daar keukenmeester - Bo no ta haña nada drechi aya./ Nan ta lagá bo muri di hamber aya.

   _schragen = sostené

   _schram = raská; [met nagels] huñá

   _schrammen = raska; [met nagels] huña

   _schrander = sabí; inteligente; spierta.

   _schransen = kome pa loko; fret

   _schrap = 1. raská; 2. in: zich schrap xetten - pone pí' abou.

   _schrapen = raspa, raska.

   _schraperig = miskiña

   _schrappen = skrap.

   _schrede = paso; de eerste schrede doen - pone e promé paso.

   _schreef = in: over de schreef gaan - bai muchu leu. / pasa e límite

   _schreeuw = grito. een schreeuw geven - dal un grito.

   _schreeuwen = grita.

   _schreeuwerig = shishi

   _schreeuwlelijk = maluku; hende ku ta grita muchu

   _schreien = yora

   _schrift = [alg.] skritura; [handschrift] man; [notitieboek] skref. de Heilige Schrift - Skritura Sagrado. op schrift stellen - pone pretu riba blanko.

   _schriftelijk = por escrito [s.]. schriftelijke kursus - kurso pa korespondensia. zowel mondeling als schriftelijk - tanto oralmente komo por escrito.

   _schriftgeleerde = doktor di lei

   _schrijden = kana (ku pasonan largo)

   _schrijf- = di skirbi

   _schrijfbehoeften = material pa skirbi

   _schrijfbureau = lèsna

   _schrijfgerei = material pa skirbi

   _schrijfmachine = mashin di taip

   _schrijfster = escritor, outor (femenino)

   _schrijftaal = idioma skirbí

   _schrijfwijze = ortografía

   _schrijlings = ku pía na kada banda

   _schrijn = sanktuario

   _schrijnen = mòrde. schrijnend leed - sufrimento doloroso

   _schrijnwerker = karpinté fini

   _schrijven = [ww] skirbi. Dat is niet om over naar huis te schrijven. - No ta kò'i kanta makamba. [znw] karta; escrito

   _schrijver = skirbidó , eskritor, outor

   _schrik = spanto, susto. iemand schrik aanjagen - spanta un hende. met de schrik vrijkomen. - sali spantá so. iemand de schrik op het lijf jagen - spanta un hende bon spantá.

   _schrikaanjagend = spantoso

   _schrikachtig = ku ta spanta lihé

   _schrikbarend = spantoso

   _schrikbewind = régimen di teror

   _schrikkeljaar = id.

   _schrikken = spanta. wakker schrikken - lanta spantá. zich doodschrikken - spanta muri.

   _schrikwekkend = spantoso

   _schril = (stem) skèrpi; [contrast] fuerte

   _schrobben = mòp

   _schrobbering = skual

   _schroef = skruf; [v. schip] chapaleta; alles staat op losse schroeven - nada no ta fiho. / tur kos ta pendiente.

   _schroeien = kima;

   _schroeven = skruf

   _schroevendraaier = dreiskruf

   _schrokken = guli kuminda

   _schrokop = gulidó di kuminda

   _schromelijk = grandemente, na grandi. schromelijk overdreven - grandemente eksagerá.

   _schromen = teme; tin miedo; basilá

   _schrompelen = krem; bira chikito

   _schroom = timides; basilashon

   _schroot = hero bieu

   _schub = skama

   _schubben = skama

   _schuchter = tímido

   _schudden = sakudí

   _schuier = skeiru

   _schuieren = skeiru

   _schuifdeur = sliding door [E.]

   _schuifelen = lastra pía

   _schuil = in: zich schuil houden - skonde

   _schuilen = skonde; buska refugio; refugiá. daar schuilt meer achter - ei bou tin glas.

   _schuilgaan = skonde

   _schuilhoek = lugá di skonde

   _schuilhouden = in: zich schuilhouden - skonde

   _schuilnaam = seudónimo

   _schuilplaats = lugá di skonde; refugio

   _schuim = skuma; [fig.] bagas

   _schuimbekken = ta furioso (ku su boka ta skuma)

   _schuimblusser = kòí paga kandela (ku skuma)

   _schuimen = skuma

   _schuimspaan = kucharon (ku burako pa kita skuma)

   _schuin = skeins; [fig.] obseno, sushi; schuin staan, houden of hangen - len

   _schuit = barko, boto

   _schuiven = hala; muf. hij schuift de schuld op anderen. - E ta kulpa otro hende. Laat hem maar schuiven! E por wak p'e mes mashá bon.

   _schuld = [v. geld] debe; [verantwoordelijkheid] kulpa; kulpabilidat. schuld bekennen - admití kulpa(bilidat). 't is jouw schuld! - ta bo fout! 't is zijn eigen schuld. - Ta su mes fout. door zijn schuld - pa su vía. Ze gaf iedereen de schuld behalve zichzelf. - E tábata kulpa tur hende, menos su mes. zich in de schuld steken - hinka su mes den debe.

   _schuld- = di debe; di kulpa(bilidat)

   _schuldbekentenis = [geld.] rekonosimento di debe. [onrechtmatigheid] rekonosemento di kulpa.

   _schuldbewust = konsiente di su kulpa

   _schuldeiser = kreditor

   _schuldeloos = sin debe; sin kulpa

   _schuldenaar = debedó

   _schuldig = kulpabel. schuldig zijn - [v. geld] debe; [verantwoordelijk] ta kulpabel. Het antwoord schuldig blijven. - no kontestá. zich schuldig maken aan - ta kulpabel di.

   _schuldige = esun kulpabel

   _schuldigheid = kulpa, kulpabilidat

   _schulp = kokolishi. in zijn schulp kruipen - skonde spantá.

   _schunnig = obseno; indesente; sushi. schunnige taal - boka sushi

   _schunnigheid = obsenidat; kò'i sushi

   _schuren = skür; feilu

   _schurft = sarna. De schurft aan iemand hebben - No por wanta un hende ni pintá.

   _schurftig = ku (tin) sarna

   _schurk = desgrasiado; kriminal; malechor

   _schurkenstreek = krímen; kò'i bestia

   _schut = wentskùt; voor schut loopen/staan - hasi su mes ridíkulo. iemand voor schut zetten - brongosá un hende. pone un hende su kara na bergüensa.

   _schutkleur = [biol.] koló di protekshon

   _schutsengel = ángel guardian

   _schutspatroon = santo (patrono)

   _schutten = [scheepv.] pasa dor di slùis

   _schutter = [schutterijlid] sketer, skùter; [iem. die schiet] tiradó

   _schutteren = komportá su mes insigur i bobo

   _schutterig = insigur i bobo

   _schutting = trankera

   _schuttingtaal = lenguahe obseno

   _schuur = mangasina

   _schuurpapier = papel di glas; skürpapir

   _schuw = skiu; tímido; shimaron

   _schuwen = skiu

   _score = konteo

   _scoren = dal; saka (punto); logra

   _scriptie = id.

   _scrupule = escrúpulo [S.]

   _scrupuleus = skrupuloso

   _sculptuur = skulptura

   _seconde = sekonde [n.]

   _secretaresse = sekretaria

   _secretariaat = sekretariado

   _secretarie = sekretariado di gobierno (munisipal)

   _secretaris = sekretario

   _sectariër = sektario

   _sectarisch = sektario

   _sectie = sekshon;[op lijk] outopsia

   _sekreet = sakrana [plat]; lasayona

   _sektor = sector

   _secularisatie = sekularisashon

   _seculariseren = sekularisá

   _seculier = seculario

   _secundair = sekundario

   _secuur = [bnw] eksakto, presis. [bw] fielmente, eksaktamente, presisamente

   _sedert = for di, desde. sedert twee jaar - pa dos aña. sedert enige tijd - pa algun tempo kaba.

   _segment = segmento

   _segmenteren = segmentá

   _segregatie = segregashon

   _sein = señal. een sein geven - manda un señal

   _seinen = manda un señal; manda señalnan; telegrafiá

   _seintje = señal; iemand 'n seintje geven - duna un hende un señal (di advertensia)

   _seizoen = temporada di aña

   _seizoenarbeid = trabou temporario

   _seizoenarbeider = trahadó temporario

   _sekreet = [fig.] lasayona

   _seks = sèks

   _sekse = sekso

   _seksleven = bida seksual

   _seksualiteit = seksualidat

   _seksueel = seksual

   _sektarisch = sektario

   _sekte = sekta

   _selecteren = selektá

   _selectie = selekshon

   _selectief = selektibo

   _semantisch = semántiko

   _semester = semestre

   _semiet = semita

   _seminarie = seminario

   _seminarist = seminarista

   _semitisch = semita

   _senaat = senado

   _senator = senadó, senador

   _seniel = senilo

   _seniliteit = senilidat

   _senior = id. sr.

   _sensatie = sensashon

   _sensatiepers = prensa sensashonalista

   _sensationalisme = sensashonalismo

   _sensationalistisch = sensashonalista

   _sensationeel = sensashonal(mente)

   _sensualisme = sensualismo

   _sensualistisch = sensualista

   _sensualiteit = sensualidat

   _sensueel = sensual(mente)

   _sentimentaliteit = sentimentalidat

   _sentimenteel = sentimental(mente)

   _separaat = separá

   _seponeren = seponé

   _september = id.

   _septisch = séptiko

   _sereen = sereno

   _serenade = serenada

   _sergeant = id.; sargento [S.]

   _serie = seri

   _serieus = serio

   _sérieux = in: au sérieux nemen - tuma na serio

   _serpent = kolebra, serpiente [S.]; [fig. voor vrouw] lasayona

   _serum = id.

   _serveren = sirbi

   _servet = [v. stof] lenso; [papieren] napkin [e.]

   _Servië = Servia

   _serviër = servio

   _servies = [eetservies] servis di kome; sèt di tayó; [thee/koffie servies] servis di desayuno; sèt di kòpi ku skòter; [drinkservies] sèt di glas

   _serviesgoed = servis pa kome i bebe.

   _servisch = servio

   _sfeer = ambiente; sfera, atmósfera. 'n gezellige sfeer - un ambiente ameno.

   _shag = id.

   _showen = pronk, pronkia

   _sidderen = tembla

   _siepelen = sipel

   _sier = in: goeie sier maken - djòdjò

   _sierraad = prenda

   _sieren = dòrna; dekorá; embeyesé. het siert hem, ... - E ta meresé elogio,... ...

   _sierlijk = elegante

   _sierlijkheid = elegansia

   _siësta = siesta

   _sifon = id.

   _sigaar = sigá. Je bent de sigaar! - Bá kòi awa!

   _sigaret = sigaría

   _signaal = señal

   _signalement = deskripshon

   _signaleren = señalá

   _signatuur = signatura

   _sijpelen = sipel

   _sik = barba di kabrito

   _sikkeneurig = in: sikkeneurig zijn - tin mal beis; ta pleitista; buska pleito.

   _sikkeneurigheid = mal beis

   _sikkepit = in: geen sikkepit - ni un tiki.

   _silhouet = silueta

   _simpel = [eenvoudig] símpel(mente); [onnozel] bobo

   _simpelheid = simplisidat; bobedat

   _simplistisch = simplístiko

   _simnulant = simulante

   _simulatie = simulashon

   _simulator = simuladó

   _simuleren = simulá

   _simultaan = simultáneo

   _sinaasappel = apelsina, apusina

   _sinaasappelsap = orange-juice [E.]

   _sinds = zie: sedert

   _sindsdien = for di e tempo ei; desde e tempo ei

   _singel = [gordel] faha; [gracht] kanal; [wandelplaats] promenada

   _sinister = sinistro

   _sint = santo, santu. de sint - san nikolas

   _sintel = karbon mitar kimá

   _sinterklaas = san nikolas

   _sint-juttemis = in: met sint-juttemis - ora galiña haña djente. tot sint-juttemis - te ku galiña haña djente.

   _Sint Maarten = San Martin

   _sip = tristu. sip kijken - wak manerra un kachó ku b'a munstra palu.

   _sirene = sirena

   _siroop = stropi

   _sisal = pita, kukuisa

   _sisklank = sibilante

   _sissen = [ook v. slang] supla

   _sisser = in: met een sisser aflopen - pasa sin konsekuensia. pasa sin a kousa problema.

   _situatie = situashon

   _situeren = situá

   _sjaal = id.

   _sjacheraar = un hende ku ta hasi negoshi sushi

   _sjacheren = hasi negoshi sushi

   _sjalot = siboyo chikito

   _sjees = karito

   _sjerp = faha dekoratibo

   _sjezen = drùip

   _sjoege = in: geen sjoege geven - no reakshoná; laga di reakshoná; keda sin reakshoná.

   _sjoemelen = shumel {stomme e}; bruha tera; falsifiká datonan.

   _sjofel = pober; [v. kleding] kon ku ta

   _sjofeltjes = kon ku ta; manera shouru.

   _sjokken = lastra pía.

   _sjorren = [binden] mara; [slepen] lastra

   _sjouwen = karga; lastra; traha duru; pulawé.

   _sjouwer = shouru

   _skelet = skelèta

   _ski = id.

   _skiën = ski

   _sla = salada; [plant] lechuga

   _slaaf = katibo

   _slaafs = manera katibo

   _slaag = sota; 'n pak slaag - un sota.

   _slaags = in: slaags raken - haña su mes enbolbí den un bringamento

   _slaan = bati, dal; golpia; [ranselen] suta; [klok/hart] bati; het heeft tien uur geslagen - dies or' a bati kaba. de bliksem is in de toren geslagen - lamper a dal riba e toren. met de deur slaan - bati pòrta. iemand tegen de muur slaan - pak un hende den muraya. iemand tegen de grond slaan - dal un hende abou. iets kapot slaan - dal un kos kibra. met de vuist op tafel slaan - dal un mokete riba mesa. de armen om iemand heen slaan - brasa un hende. Dat slaat niet op mij. - no tin di hasi ku mi. de armen / benen over elkaar slaan - krusa dsu brasa / pía. de vlammen sloegen uit het dak - e flamnan tábata sali fò'i dak. Hij weet overal geld uit te slaan. - E sa saka plaka for di tur kos. slaande ruzie hebben - tin un pleito fòrmal.

   _slaap = soño. in slaap - na soño. in slaap vallen - pega soño. iemand uit de slaap halen - lanta un hende fò'i soño. de slaap niet kunnen vatten - ta slabeis. in slaap vallen - pega soño. ik val om van de slaap. - mi wowo ta kai. vast in slaap - morto na soño.

   _slaap- = pa drumi

   _slaapkamer = kamber {stomme e}

   _slaapkop = soñero; drumidario [schertsend]

   _slaapverwekkend = ku ta pone hende pega soño

   _slaapwandelaar = hende ku ta kana na soño.

   _slaapwandelen = kana na soño.

   _slaapwekkend = ku ta pone hende pega soño.

   _slaapzaal = dormitorio

   _slaatje = salada. ergens een slaatje uit slaan - saka probecho for di un kos

   _slabakken = ta floho; neglishá su trabou.

   _slabbetje = zie: slabbertje

   _slabbertje = babadó

   _slacht = matamento di bestia

   _slachten = mata bestia

   _slachterij = abattoir

   _slachthuis = abattoir

   _slachting = masakre; matamento

   _slachtoffer = víktima

   _slachtpartij = masakre

   _slag = [1. klase; sòrto; tipo; mensen van allerlei slag. - tur sòrto di hende. van hetzelfde slag - di e mesun tipo. 2. alg.] sla; golpi; [met vuist] mokete; [met hand]kant'i man; [v. pols, hart, klok] batimento; [veldslag] bataya. slag leveren - batayá; [tegenslag] sla; aan de slag! - man na obra! -alinstante. Het is op slag van zevenen. - Shet' or' ta bai bati. zonder slag of stoot - sin (muchu) problema. de slag bij ... - e bataya di ... Hij hield een slag om de arm - E no kier a komprometé su mes. 'n slag in de lucht - un esfuerso bashí. zijn slag slaan - tin éksito. hij heeft er de slag vante pakken - El a siña hasi'é.

   _slagader = arteria [S.]

   _slagaderlijk = di un arteria

   _slagboomn = barera

   _slagen = logra ; [voor examen] slag

   _slager = karnisero

   _slagerij = karnisería

   _slagorde = òrden di bataya

   _slagregen = awaseru torensial

   _slagroom = krema

   _slagschaduw = sombra repentino

   _slagschip = barko di bataya.

   _slagtand = kolmiyo

   _slagvaardig = alerta; lihé pa aktua

   _slagveld = kampo di bataya

   _slagwerk = perkushon

   _slagzij = in: slagzij maken - lenb na un banda

   _slagzin = lema

   _slak = [met huisje] soldachi; op alle slakken zout leggen - piki pieu.

   _slaken = dal

   _slakkengang = manera pieu riba breu

   _slampamper = chambon

   _slang = [dier] kolebra; [om te spuiten] hos; [fig.] serpiente.

   _slank = delegá; bunita kurpa; aan de slanke lijn doen = baha peso

   _slaolie = (a)zeta dushi

   _slap = [slok] slèk; [spieren] débil; [drank] sin smak; [afgemat] kolèps; manera sòpi sin salu; [touw e.d.] floho; slèk; [karakter] lèrdu; [persoon fysiek]mèlè-mèlè; [sfeer] laf; [luchtband] bashí; [in zaken] slo zich slap lachen - hari te lor' abou.

   _slapeloos = slabeis

   _slapeloosheid = insomnia [S.]

   _slapen = drumi; gaan slapen - kòi kama. slapen als een os - drumi manera baka. Slaap wel! - Bon nòchi. lekker slapen - drumi bon.

   _slaperig = soñero

   _slapjanus = lèrdu; hende sin wes' i lomba.

   _slaplant = lechuga

   _slappeling = lèrdu; hende sin wes'i lomba

   _slapte = situashon slo

   _slasaus = dressing [E.]

   _slaven- = di katibo

   _slavendrijver = bomba

   _slavernij = sklavitut

   _slavin = katibo-muhé

   _slecht = malu; [kwaadaardig] malisioso; 'n slecht mens - mal hende; Hij eet slecfht - E no ta kome bon. niet al te slecht - no muchu malu.

   _slechten = basha abou

   _slechter = pio; mas malu

   _slechtheid = maldat

   _slechthorend = pòko surdo

   _slechthorendheid = oído defisiente; oído limitá

   _slechts = so, solamente; slechts één uur. - un ora so. slechts een wonder kan hemn redden - un milaguer so por yud'é.

   _slechtst = pio; (di) mas malu

   _slechtziend = ku bista limitá

   _slechtziende = hende ku bista limitá

   _slechtziendheid = bista limitá

   _slee = [fig.] outo luhoso

   _sleep = [scheepv.] tou; op sleep - na tou. [v. trouwjurk e.d.] kola.

   _sleepboot = toubot

   _sleepdienst = servisio di tou

   _sleeptouw = in: op sleeptouw hebben/nemen - tin/tuma den tou.

   _sleets = gastá

   _slemiel = chambon

   _slenteren = kana pòko-pòko

   _slepen = [met sleepboot of wagen] tou; [over de grondtrekken] lastra; slepende ziekte - malesa króniko.

   _slet = yewa; shishi di kaya; muhé sushi

   _sleuf = ifi; apertura; [gegraven] kanal; 'n sleuf graven - koba(fundeshi).

   _sleur = rutina (fastioso); mal rutina. de oude sleur - e mesun rutina di semper.

   _sleuren = lastra

   _sleutel = yabi. [fig.] klave

   _sleutelbeen = id.; clavícula [S.]

   _sleutelen = tofer; drecha, mòrs, mòsh,

   _sleutelhanger = yabero

   _sleutelpositie = posishon klave

   _slib = lodo

   _sliert = halá; hilo

   _slijk = lodo. iemand door 't slijk halen - lastra un hende; susha un hende su nomber

   _slijm = baba

   _slijmen = labia

   _slijmer = lembechi

   _slijpen = sleip, hasi skèrpi

   _slijtage = gastamento

   _slijten = gasta; [doorbrengen] pasa; [verkopen] bende.

   _slijter = bendedó (di bebida alkohóliko)

   _slijterij = tienda di bebida alkohólikko; kantina

   _slik = lodo

   _slikken = guli. [fig.] guli mand' abou; dat slik ik niet! - Mi no ta aseptá esei.

   _slim = spierto, sabí; [sluw] astuto;[erg] malu; zij was hem te slim af. - El a gan'é.

   _slinger = pversiering] guirlande; [van klok] pendulo; [om motor te starten] krènk; [als wapen] sleng.

   _slingerbeweging = osilashon; moveshon di bai i bin.

   _slingeren = osilá; bai i bin;[ bengelen] zuai (p'akí p'aya); [dronkenmansgang] zeilu; [schip e.d.] lora; zwai; balia; [gooien] tira; [kronkelen] kòrkobiá; hij laat z'n spullen overal slingeren. - E ta laga su korotonan unda k'e ta.

   _slinken = slenk; mendra; baha; disminuí

   _slinks = [bnw] bou man; astuto; skondí. [bw] bou man; astutamente; skondí.

   _slip = [v. kledingstuk] kola; [damesbroekje] karson chikito, panty [E.]; [herenonderbroek] djòki. [uitglijding] slep; in 'n slip raken - slep

   _slipje = panty; karson chikito

   _slippen = slep

   _slippendrager = kargadó di kola; iemands slippendrager zijn - karga un hende su kola [ook fig.]

   _slippertje = in: 'n slippertje maken - kòrta horea

   _slissen = sles

   _slobberig = slòns; kon ku ta

   _sloddervos = hende slons; hende desordená

   _sloeber _sloeberd = pober

   _sloep = salbabida

   _sloerie = lasayona; yewa; muhé sushi

   _slof = slòf; [sigaretten] karton; uit z'n slof schieten - rabia.

   _sloffen = lastra pía; kana sin hisa pía;

   _slok = trago [S.]; dat scheelt 'n slok op 'n borrel. - ta hasi un diferensia grandi.

   _slokken = guli

   _slokop = haragan; hende golos

   _slons = slòns

   _slonzig = slòns

   _sloof = hende (muhé) ku ta traha manera katibo

   _sloom = floho; pòko-pòko; sin djeit; slome duikkelaar - hende chambon.

   _sloop = [voor kussens] slopi; [afbraak] demolishon; bashamento abou.

   _sloot = roi. hij loopt niet in zeven sloten tegelijk. - E ta wak bon promé ku e ta aktua. van de wal in de sloot raken - kai fò'i panchi den kandela. 't met de hakken over de sloot halen. - logra di chiripa. Hera faya.

   _slop = kaya sin salida; in het slop raken - kaba na nada.

   _slopen = demolí, desmantelá; basha abou

   _slopend = (ku) ta kaba ku un hende

   _sloper = kontratista di demolishon

   _slordig = slons; kon ku ta; [werk] malu; [haar e.d.] bruhá

   _slordigheid = aktitut slons

   _slot = slòt ; [hang-] kandal; [einde] final; konklushon; [kasteel] palasio; op slot - na lòk; na kandal. achter slot en grendel - bon na lòk. per slot van rekening - a la fin, a la fan. op slot doen - sera na lòk. ten slotte - por fin [S.]. tot slot - pa kaba.

   _slotopmerking = remarka final

   _slotsom = resultado; konklushon.

   _sluier = bela

   _sluik = liso

   _sluikhaar = kabei lizo; kabei bon

   _sluikhandel = kontrabanda; negoshi ilegal

   _sluimer = madoha

   _sluimeren = drumi spierta

   _SLUIPEN = drenta / sali skondí

   _sluipschutter = frankotiradó

   _sluipweg = kaminda sekreto

   _sluis = id.; esclusa [S.]

   _sluiten = sera; [slot ook] lòk; [insluiten] enserá;

   _sluitend = in: een sluitende begroting - un presupuesto balansá.

   _sluiting = [aan tas e.d.] kò'i sera. [vergadering e.d.] klousura

   _slungel = (mucha-)homber largo i flaku

   _slungelig = largo i flaku

   _slurf = ?

   _slurpen = chupa

   _sluw = astuto

   _smaad = difamashon; kalumnia

   _smaak = smak; sabor [ook fig.]; de smaak van goeie koffie - e sabor di un bon kòfi. 'n goeie smaak hebben - gusta kos bunita. Hij heeft de smaak te pakken - El a kuminsá gust'é. Hij is in de smaak gevallen - El a haña un bon akogida. over smaak valt niet te twisten - Di gusto no tin disputa.

   _smaakloos = sin smak; sin sabor

   _smachten = anhelá (naar = pa)

   _smadelijk = humiliante; insultante; bergonsoso; devastador

   _smak = kaída; een smak maken - kai duru. 'n smak geld. - un monton di plaka.

   _smakelijk = dushi, delisioso, apetitoso. smakelijk eten! - Bon apetit! smakelijk lachen - hari barika yen.

   _smakeloos = sin sabor; sin smak. [fig.] indesente, sushi

   _smaken = smak. goed smaken - tin bon smak. heeft het gesmaakt? - kuminda a baha bon? het heeft goed gesmaakt. - el a baha bon. 't Smaakt naar meer! - Ta mas n' tin! het genoegen smaken om te... - tin e gusto/plaser di... Het smaakt mij niet. - Mi n' ta gust'é.

   _smakken = benta; iets of iemand tegen de grond smakken - benta un kos of hende abou.

   _smal = smal

   _smaldeel = skuadron

   _smalen = hasi mofa di; ridikulisá

   _smalend = ofensibo

   _smaragd = esmeralda [S.]

   _smart = pena, doló, sufrimento; [diepe] angustia; met smart op iemand wachten - warda (riba) un hende ansiosamente. Gedeelde smart is halve smart. - Doló kompartí ta doló redusí.

   _smartegeld _smartengeld = daño de perjuicio [S.]

   _smartelijk = doloroso, penoso

   _smartlap = kanshon sentimental

   _smeden = [lassen] wèldu; [fig.] traha; desaroyá. Men moet het ijzer smeden als het heet is. - Ora hero ta kayente, laga strika.

   _smederij = [lasserij] welding shop [S.]

   _smeekbede = súplika

   _smeer = gris; grasa; [vlek] mancha. Om der wille van de smeer likt de kat de kandeleer. - hende ta labia pa saka probecho.

   _smeerbaar = ku bo por hunta.

   _smeerboel = porkería

   _smeergeld = soborno

   _smeerkaas = keshi pa hunta

   _smeerkees = homber sushi

   _smeerlap = desgrasiado

   _smeerlapperij = kò'i bestia; bagamundería

   _smeermiddel = lubrikante

   _smeerolie = (a)zeta lubricante

   _smeerpoes = pòrko-ber [fig.]

   _smeersel = kò'i hunta

   _smeervet = grasa

   _smeken = roga, supliká

   _smelten = dirti; disolbé; bira moli

   _smeltkroes = id.; melting pot [E.]

   _smeren = [met boter, zalf e.d.] hunta; [met vet] gris; lubriká. 'm smeren - baha na awa. Smeer 'm! - Dirti! het loopt/gaat als gesmeerd. - ta traha/bai bon-bon.

   _smerig = sushi, fis; [laaghartig] baho

   _smeris = kachó di gobierno [plat]

   _smet = mancha

   _smetteloos = sin mancha [ook fig.]

   _smeuïg = sabroso

   _smeulen = kima pòko-pòko

   _smid = smet; herero

   _smiespelen = chuku-chuku

   _smiezen = in: Ik heb je in de smiezen - Ba reda bo mes.

   _smijten = benta; tira; [met geld] derochá

   _smikkelen = kome ku smak

   _smoel = smul

   _smoes _smoesje = preteksto; gañamento; ekskusa fofo; dat zijn allemaal smoesjes! - Gañamento!

   _smoezelig = manchá; sushi; no limpi

   _smoezen = chuku-chuku; murmurá

   _smokkel = kontrabanda

   _smokkelaar = kontrabandista

   _smokkelarij = kontrabanda

   _smokkelen = hasi kontrabanda; iemand of iets naar binnen smokkelen - pasa un hende of kos paden sin ku nan ta ripará.

   _smokkelwaar = kontrabanda

   _smoor = in: de smoor in hebben - tin mashá mal beis. smoor verliefd zijn - ta lokamente namorá

   _smoorheet = in: 't is smoorheet - kalor ta matá bo.

   _smoren = [koken] stoba; [fig.] silensiá

   _smullen = kome ku smak, kome ku gusto

   _smulpaap = goloso; goloson; haragan.

   _smurrie = sushi; lodo

   _snaak = gai; 'n vrolijke snaak - un gai bibo [fig.]

   _snaar = kuèrdè; 'n gevoelige snaar raken [fig.] - tòchi un punto penoso.

   _snabbel = side-job [E.]

   _snakken (naar) = anhelá (pa). naar adem snakken - pèrdè rosea. snakken naar (een kop koffie) - muri pa (un kòpi kòfi)

   _snappen = [te pakken krijgen] kòi, atrapá, dal man riba; [begrijpen] kapta , komprondé. snap je? - b'a komprondé? ik snap 't niet. - mi n' ta komprond'é. hij heeft 't gesnapt. - el a kapt'é. Dat snap ik niet. - Mi n' ta komprond'é.

   _snars = in: ik snap er geen snars van. - mi n' ta komprondé ni un pataká. "t gaat je geen snars aan! - ta fò'i bo asunto! 't kan me geen snars schelen. - mi n' tin kunes. mi n' debe ni un.

   _snater = smul. hou je snater. - sera bo smul.

   _snateren = [v. dieren] grita

   _snauw = hou

   _snauwen = hou; kome hende.

   _snavel = pik

   _snede _snee = [snijwond] kortá; [brood e.d.] snechi

   _snedig = skèrpi; 'n snedig antwoord - un kontesta skèrpi.

   _sneetje = snechi

   _sneeuw = sneu. Zo wit als sneeuw - blanko-blanko; blanko manera sneu.

   _sneeuwen = sneu ta kai

   _sneeuwwit = blanko-blanko

   _snel = lihé, rápido

   _snelheid = velosidat , spid, liheresa

   _snelkoker

   _snelkookpan = wéi stim

   _snellen = hasi purá; kòre

   _snelweg = autopista [S.]

   _snerpend = (ku) ta hasi doló na bo horea

   _snert = sòpi di bonchi-èrt

   _snertvent = gai ku no ta sirbi pa nada.

   _sneu = piká; desapuntante; Dat is sneu! - Ai ta piká!

   _sneuvelen = pèrdè su bida (den akshon militar); [record e.d.] kibra

   _snibbig = krebchi

   _snijboon = sneibonchi. 't Is 'n rare snijboon! - Ta un gai / tersio mashá straña.

   _snijden = korta; [lijnen] intersektá;krusa

   _snijtand = djente insisibo

   _snijlijn = intersekshon

   _snijvlak = intersekshon

   _snik = yoramento; hij is nietgoed snik. - su kabes n" ta bon./su kabes a tòka. - te na su último rosea.

   _snikheet = in: 't is snikheet. - kalor ta matá bo.

   _snikken = yora

   _snipper = pida, garnachi, wiri-wiri

   _snipperdag = día liber.

   _snipperen = kòrta na pida-pida

   _snit = moda.

   _snoeien = snui

   _snoek = pikuda, barakuda, [C.] snuk

   _snoep = mangel

   _snoepen = kome mangel

   _snoeper = muherero

   _snoepreisje = id.

   _snoer = hilo; waya di koriente

   _snoes = tuku, tuki, dushi

   _snoeshaan = gai straño; 'n rare snoeshaan - un tipo straña.

   _snoet(je) = kara

   _snoeven = broma

   _snoever = bromadó

   _snoezig = dushi, tuki, bunita

   _snol = puta; yewa [fig.]

   _snood = baho, vil

   _snoodaard = malechor

   _snor = bigote; Dat zit wel snor. - no ta problema.

   _snorkel = id.

   _snorkelen = snòrkel {stomme e}

   _snorken = rònka

   _snorren = [v. kat] grung; [machine] zona

   _snot = ferkout

   _snotaap _snotneus = mala mucha; chabelito

   _snotteren = hala nanishi

   _snuffelen = [v. hond] hole; [fig.] skòmber

   _snufje = in: 't nieuwste snufje e kos di mas nobo.

   _snugger = sabí

   _snuif = sneif

   _snuifje = tiki

   _snuisterij = kò'i prònk; pronkstuk [N.]

   _snuit = kara

   _snuiten = supla nanishi

   _snuiter = tipo, gai, tersio

   _snuiven = hala nanishi; hole

   _snurken = ronka

   _sober = simpel {stomme e}; humilde; sin luho

   _sociaal = sosial, soshal Psociaal-democraat = demókrata soshal

   _socialisatie = sosialisashon

   _socialiseren = sosialisá

   _socialisme = sosialismo

   _socialist = sosialista

   _socialistisch = sosialista

   _sociëteit = sírkulo

   _sociologie = sosiología

   _sociologisch = sosiólogo

   _socioloog = sosiólogo

   _soda = id.

   _sodemieter = in: sodemieter op! - Bai flit! Dirti! Somentá! Bai flit! Bai muri leu! op z'n sodemieter krijgen - haña un bon zundrá. Haña su zalheit. Haña su dabrot. iemand op zijn sodemieter geven - sasiná un hende.

   _soebatten = supliká; argumentá; purba konbensé

   _soep = sòpi; in de soep rijden - kòre dal kibra. Dat is niet veel soeps. - No ta kò'i kanta makamba. De soep wordt nooit zo heet gegeten als hij wordt opgediend. - Kos semper sa sali menos problemátiko ku nan ta pint'é.

   _soepballetjes = id.

   _soepel = fleksibel {stomme e}

   _soepelheid = fleksibilidat

   _soepjurk = shimis di tres burako

   _soes = id.

   _soesa = wòri

   _soeverein = soberano

   _soevereiniteit = soberanía

   _soezen = bai den un madoha

   _sofa = banki

   _soiree = fiesta di anochi

   _soja = soya

   _sok = mea; 'n held op sokken - koyon, kobarde. iemand van de sokken rijden - kòre dal un hende abou. er de sokken inzetten - pura; hasi purá.

   _sokkel = pedestal

   _soldaat = soldá; 'n fles wijn soldaat maken - bebe un bòter di biña.

   _soldeerbout = kò'i solder; soldadó

   _solderen = solder, solda

   _soldij = pago, sueldo (militar)

   _solidair = solidario

   _solidariteit = solidaridat

   _solid = sólido

   _soliditeit = solides

   _solist = solista

   _sollen = hasi wega; hij laat niet met zich sollen - E no ta aseptá kò'i loko.

   _sollicitant = solisitante

   _sollicitatie = solisitashon

   _solliciteren = solisitá

   _solo = id.

   _solutie = solushonb

   _solvabiliteit = solvabilidat

   _som = sòm

   _somber = triste; [stemming] melankóliko; [bedrukt] abatí; [weer, toekomst e.d.] skur

   _somberheid = tristesa; melankolía; abatimento

   _sommeren = yama; duna òrden; ordená

   _sommige = algun. sommigen = algun hende; sommigen denken dat ... - tin di nan ku ta kere ku ...

   _soms = tinbiaha; [misschien] talbes, kisas.

   _somtijds = tin biaha

   _sonate = sonata

   _sonde = preba

   _soort = sòrto; klasa, klase; [aard] tipo; índole; [biol.] especie [S.]; van 't ergste soort - di marka mayor. ons soort mensen - hende manera nos.

   _soortelijk = spesífiko

   _soortgelijk = similar, semehante

   _soortnaam = nomber spesífiko

   _soos = sírkulo

   _sop = [schuim] spuma; [zeep] habon; het ruime sop - laman haltu. het sop is de kool niet waard. - E kos no ta bal tantu bululú. iemand in zijn eigen sop laten gaarkoken - Laga un hende pa su kuenta numa.

   _soppen = muha

   _sopraan = soprano

   _sores = wòrrinan; problemanan; preokupashonnan

   _sorgum = maíshi; maíshi rabo.

   _sorteerder = sortadó

   _sorteren = sorta

   _sortering = lote

   _souffleren = id.?

   _soufleur = id.?

   _souper = sena

   _souperen = sena

   _souteneur = kabron [vulg.]

   _souterrain = parti di un kas mitar bou tera

   _souvenir = rekuerdo

   _spa _spade = skòp

   _spaak = rayo [S.]; 't loopt spaak - ta bai ta un frakaso.

   _spaan _spaander = splender {stomme e} (di palo); ergens geen spaanb van heel laten - kibra un kos na wèrki [ook fig.]

   _spaans = spañó. spaanssprekend - di abla spañó.

   _spaarbank = banko di spar; banko di ahorro

   _spaarbekken = dam

   _spaarbrander(vlam) = spiritu

   _spaarcenten = plaka di spar

   _spaarder = spardó

   _spaarpot = id.

   _spaarzaam = (ku) ta spar hopi; ekonómiko. spaarzaam verlicht - ku pòko lus.

   _spalk = id.

   _spalken = spalk

   _span = ekipo

   _spandoek = pankarta

   _spanjaard = spañó

   _Spanje = Spaña

   _spanne = in: 'n spanne tijds - un tempo kòrtiko.

   _spannen = span ; tait; rèk.

   _spannend = emoshonante; eksitante

   _spanning = tenshon. in angstige spanning - ansioso. in spanning zitten - warda ansioso. hij liet ons lang in spanning - El a laga nos hopi tempo den insiguridat.

   _spanningzoeker = dreiskruf pa test koriente

   _spant = spant

   _spanwijdte = hanchura (di hala habrí)

   _sparen = spar [ook fig.]. tijd noch moeite sparen - no pèrde tempo ni esfuerso. Spaar me je commentaar. - Keda ku bo komentario pa bo mes.

   _spartelen = bati ku man i pía

   _spat = mancha

   _spatbord = wardalodo

   _spatie = espasio

   _spatten = spart

   _spe = in in spe - futuro

   _specerij = id.; seasoning [E.]

   _speciaal = [bnw] spesial; speshal; [bw] -mente.

   _specialiseren = spesialisá

   _specialisme = spesialismo

   _specialist = spesialista

   _specialistisch = spesialístiko

   _specialiteit = spesialidat

   _specie = material

   _specificatie = spesifikashon

   _specificeren = spesifiká

   _specifiek = spesífiko

   _spectaculair = spektakular(mente)

   _spectrum = id.; spektro

   _speculant = spikuladó

   _speculatie = spikulashon

   _speculatief = spikulatibo

   _speculeren = spikulá

   _speech = id.; spichi; charla

   _speeksel = baba; skupi

   _speelbal = in: de speelbal van de golven zijn - ta na amen di olanan.

   _speeldoos = kaha di músika

   _speelgoed = kò'i hunga

   _speelkwartier = pousa

   _speelmakker = kambrada

   _speelplaats = id.

   _speelruimte = [fig.] márgen

   _speels = (ku) ta gusta hunga

   _speeltuin = id.; parke infantil

   _speelveld = fèlt

   _speen = tete; chupon; tetero

   _speenvarken = pòrko ku ta bebe lechi di su mama ainda.

   _speer = lansa

   _spek = spèki. Er voor spek en bonen bijzitten - t'ei sin nada pa hasi.

   _spekglad = glad-glad

   _spekken = yena (e kaha, SU SAKU)

   _spektakel = spetaklu

   _spel = [alg.] wega; [muziek] tokamento; [toneel] hungamento; aktuashon; [kaart-] wega; vrij spel hebben - por aktua na su antoho. Het spel is verloren! - Kos a kaba! - Klaro ku tin un mucha-muhé enbolbí. Er staat veel op het spel. - Tin hopi kos ku ta kòre peliguer. z'n leven op het spel zetten. - Riska su bida. gelijk spel - empate. gelukkig zijn in het spel - tin suèrtè den weg'i plaka.

   _speld = [kop-] feneta; [veiligheids-] prèkè. Je kon nog geen speld horen vallen. - Bo ni por a tende un feneta kai. Er is geen speld tussen te krijgen. E argumentashon ta perfekto.

   _spelden = fenetá

   _speldenprik = hinká di feneta.

   _spelen = [alg.] hunga; [rommelen] mòrs, mòsh; [muziek] tòka; [fingeren] ple. Ik speel niet meer met jou! - Mi n' ta mòsh ku bo mas! [kindertaal]

   _spelenderwijs = manera nada

   _speler = hungadó; [muziek]tokadó; de spelers [bij toneel] - e elenko.

   _spelfout = eror ortográfiko

   _speling = espasio; toleransia; Er zit speling in - e ta move; e no ta fiho; e no ta bon mará.

   _spellen = [ww] spèl; [znw] spèlmento

   _spelletje = wega chikito; 'n leuk spelletje - un wega hopi prèt.

   _spelling = ortografía

   _spelonk = kueba

   _spelregel = [spelling] regla ortográfiko. [spel] regla di wega

   _spenderen = gasta

   _spenen = kita fò'i pecho; gespeend zijn van - falta; Hij is gespeend van alle gevoel voor humor. - Tur sentido di humor ta falt'é.

   _sperma = id.

   _spertijd = toque de queda {tòke de keda} [S.]

   _spervuur = konsentrashon di tiramento

   _sperzieboon = bonchi largo; bonchi franses

   _spetten _spetteren = spart

   _speurder = reshèrsh

   _speuren = trasa; investigá;buska e pista di

   _speurhond = kachó di polis

   _speurtocht = búskeda

   _speurwerk = trabou di reshèrsh

   _spichtig = flaku; delegá

   _spie = wèki

   _spieden = spioná

   _spiegel = spil; blinken als 'n spiegel - lombra manera spil.

   _spiegelbeeld = imágen, reflekshon inverso

   _spiegelei = webo wow'i baka

   _spiegelen = lombra; reflektá; zich spiegelen aan iets of iemand - tuma un kos of hende komo ehempel.

   _spiegelglad = glad-glad;

   _spiegeling = reflekshon

   _spieken = [afkijken] kopia; [controleren] chèk

   _spier = múskulo, kabuya

   _spier- = muskular

   _spierkracht = fòrsa muskular

   _spierkramp = bombamento di kabuya

   _spiernaakt = bibo sunú, blo sunú; manera su mama a paríé

   _spierverrekking = forsamento di un múskulo

   _spierwit = blanko-blanko

   _spies _spiets = lansa

   _spietsen = hinka ku lansa

   _spijbelaar _spijbelaarster = mucha ku ta keda sin bai skol

   _spijbelen = keda sin bai skol

   _spijker = klabo. de spijker op z'n kop slaan - dal riba e kabes di klabo. spijkers met koppen slaan. - konkluí e negosiashonnan. spijkers op laag water zoeken, - piki pieu

   _spijkeren = klaba

   _spijkerschrift = eskritura cuneiforme

   _spijl = speilu, bara

   _spijs = kuminda. verandering van spijs doet eten = Kambio di kuminda ta lanta apetit.

   _spijskaart = menú

   _spijsvertering = digestion. slechte spijsvertering - indigestion

   _spijt = duele. Tot mijn spijt kan ik niet komen - Ta duel mi ku mi no por bin. hij heeft er spijt van. - ta duel e. U hoeft daar geen spijt van te hebben. - no tin nodi pa bo tin duele di dje. Alle goeie dingen ten spijt, ... - A pesar di tur kos bon,

   _spijten = duel. Het spijt me. - Ta duel mi.

   _spijtig = piká

   _spijzigen = duna di kome

   _spijziging = dunamento di kome

   _spikkel = mancha (chikito)

   _spiksplinternieuw = nobis-nobis

   _spil = nùkleo, punto sentral; as

   _spilziek = drispididó; stravegante

   _spin = haraña

   _spinazie = spinazi

   _spinnen = ttraha hilo; [kat] grung. garen spinnen bij - saka probecho di

   _spinneweb _spinnenweb = kái haraña

   _spinnijdig = rabiá-rabiá

   _spinrag = spenderag

   _spion = spion

   _spionage = spionahe

   _spioneren = spioná

   _spiraal = spiral

   _spiritisme = montamento; spiritismo

   _spiritistisch = spiritístiko

   _spiritualiën = bebidanan alkohóliko

   _spiritueel = spiritual(mente)

   _spiritus = brandstof

   _spit = 1. [braadp-] hasadó; 2. [rug-] lumbago

   _spits = [bnw] puntá; skèrpi; [ kaba den un punto. znw] pui; [berg] piko; [verkeer] ora di mas tráfiko; . de spits afbijten - dal e promé paso. iets op de spits drijven - hiba e asunto muchu leu.

   _spitsboef = malechor; ladron

   _spitsen = hasi skèrpi; gespitst zijn op iets - tin hopi atenshon pa un kos.

   _spitsroeden = in: spitsroeden lopen - guli hopi humiliashon.

   _spitsuur = ora mas drùk; ora di mas tráfiko

   _spitsvondig = sútil; ingenioso

   _spitten = chapi

   _spleet = apertura

   _spleetogen _spleetoog = wowo kosí.

   _splijtbaar = ku por spleit.

   _splijten = spleit; sklof

   _splijting = kiebra

   _splijtstof = material ku nan por spleit pa energía atómiko

   _splijtzwam = [fig.] kousa di diskordia

   _splinter = splender

   _splinteren = splender

   _splinternieuw = nobo-nobo

   _split = id.

   _splitsen = parti, dividí; spleit

   _splitsing = partishon; divishon; spleitmento

   _spoed = purá, urgensia. Haastige spoed is zelden goed. - sòpi purá ta sali salu. met spoed - urgentemente.

   _spoedeisend = urgente

   _spoeden (zich) = hasi lihé; purá

   _spoedig = pronto; lihé. zo spoedig mogelijk - mas lihé posibel.

   _spoel = ròl, ril

   _spoelen = [met water] spula; hawa. [oprollen] lora.

   _spoken = tin spoki / spirito

   _spons = id.

   _sponsor = patronisadó

   _sponsoren = patronisá

   _spontaan = spontáneo

   _spontaneïteit = spontaneidat

   _spook = spirito, spoki

   _spookachtig = spantoso

   _spookbeeld = imágen spantoso

   _spoor = [aan rijlaars] spor; [afwijking in hiel] spor; [voet- wagenspoor] pista; [trein] pista. er is geen spoor van te vinden. - No tin ni un indikashon. Ik heb geen spoor van hem gezien. - Mi no a mira ni su sombra. geen sporen nalaten - no laga ningun pista. Hij is het spoor bijster. - El a pèrdè kaminda. op het verkeerde spoor zitten - sigui e pista robes.

   _spoorlijn = liña di trein

   _spoorloos = sin pista

   _spoorslags = ful spid

   _spoorweg = liña di trein.

   _sporadisch = sporádiko

   _sporen = [in overeenstemming zijn] ta konforme

   _sport = [v. trap e.d.] stèp; [wedstrijd] deporte

   _sportbeoefenaar = deportista

   _sportbroek = karson pa deporte

   _sporthemd = kamisa

   _sportief = deportibo

   _sportiviteit = deportibidat; aktitut deportibo

   _sportman = deportista

   _sportterrein = kancha (deportibo)

   _sportuitrusting = ekipo deportibo

   _sportveld = kancha (deportibo)

   _sportvlieger = piloto privá

   _sportvliegtuig = avioneta (privá)

   _sportvrouw = deportista (muhé)

   _sportwedstrijd = enkuentro deportibo

   _sportwereld = mundo di deportista; mundo deportibo

   _spot = mofa; [C.] ook: chèrchi; de spot drijven met - hasi mofa di.

   _spotgoedkoop = baratísimo

   _spotkoopje = ganga

   _spotprent = karikatura

   _spotprijs = preis di ganga

   _spotschrift = paskin

   _spotten = chuèrcha; hasi mofa. 't Is niet om mee te spotten. - No ta kò'i hari. Hij laat niet met zich spotten. - E no ta laga nan hunga wega kuné.

   _spotter _spotster = 1. hende ku ta hasi mofa; 2. hende ku ta vigilá oroplano etc. .

   _spotternij = mofa

   _spouw = apertura mei-mei di dos muraya

   _spouwmuur = muraya ku aperrtura mei-mei.

   _spraak = lenguahe; papiamento

   _spraakgebrek = fayo di papia

   _spraakkunst = gramátika

   _spraakkunstig = gramatikal

   _spraakmakend = ku ta lanta hopi stòf (di papia)

   _spraakvermogen = poder di papia

   _spraakverwarring = konfushon di papiamento; Babylonische spraakverwarring - bruhamento di lenganan babilóniko.

   _spraakwater = hij/zij heeft veel spraakwater - e sá papia!

   _spraakzaam = (ku) ta gusta papia

   _sprake = in: er is sprake van dat... - nan ta papiando ku.... datgene waar sprake van is... - loke nan ta diskutí... geen sprake van! - absolutamente ku no! Het is ter sprake gekomen. - Nan a diskuti'é. We zullen de zaak ter sprake brengen. - Nos lo pone e asunto na diskushon.

   _sprakeloos = babuká; perpleho. sprakeloos zijn, staan - preba.

   _sprankelen = torna; [schitteren] briya; lombra

   _sprankje = krenchi; geen sprankje hoop - ni un krenchi di speransa

   _spreekbeurt = [op school] id.; [toespraak] charla.

   _spreekbuis = [fig.] bosero, portavoz [s.]

   _spreekgestoelte = kateder

   _spreekkamer = konsultorio

   _spreektaal = lenga papiá

   _spreekuur = orario di konsulta

   _spreekvaardigheid = habilidat di papia

   _spreekwoord = proverbio

   _spreekwoordelijk = proverbial

   _sprei = id.

   _spreiden = plama; diversifiká

   _spreiding = plamamento; diversifikashon

   _spreken = papia. Hij is niet te spreken. - E no ta risibí hende. Zij is niet over hem te spreken. - E no ta nada kontento kuné. Om maar niet te spreken van ... - Pa no bisa nada di ... Ik moet je even spreken. - Mi tin ku papia ku bo un rato. dat spreekt vanzelf! - kon por laga! esei ta papia pa su mes. Met wie spreek ik? - Ta ken ta papia? / Ku ken mi tin e honor? Daar spreekt U mee. - Papiando. over ... gesproken, - papiando di ... Spreken is zilver; zwijgen is goud. - Tur kuminda ta di kome, ma no tur palabra ta di bisa/papia.

   _sprekend = in: hij is sprekend zijn vader. - e ta pinto su tata. 'n sprekend voorbeeld - un ehempel bon kla. spaanssprekend - di abla spañó

   _spreker = orador

   _sprenkelen = sprènkel {stomme e}

   _spreuk = lema, dicho

   _spriet = pida yerba; [insect] antena.

   _springen = bula [ook van zekering]; salta; [uiteen-] baster {stomme e}; bula; eksplotá; Ze kunnen hoog of laag springen, ... - Nan por bul' ariba, kai abou, ... Die zaak staat op springen. - E empresa ei ta na rant di bankrut. Ze zitten erom te springen. - Nan tin mester di dje urgentemente. Hij is over het hek gesprongen. - El a bula kurá. [ook fig.]

   _springer = buladó

   _springlading = eksplosibo

   _springlevend = bibo-bibo

   _springplank = trampolin [S.]

   _springstof = eksplosibo

   _springtij = marea haltu

   _springtouw = kabuy' i bula

   _springvloed = marea haltu

   _sprinkhaan = dalakochi, tirakochi

   _sprint = id.

   _sprinten = sprint

   _sprinter = id.

   _sproeien = sprui, sprenkel

   _sproeier = kabes pa sprui

   _sproet = purunchi

   _sproetig = yen di purunchi

   _sprokkelen = piki (palo seko)

   _sprong = bulá, salto; de sprong wagen - dal bai. 'n sprong in het duister - un salto den skuridat. de prijzen gaan met sprongen omhoog. - preisnan ta bula bai haltu.

   _sprongsgewijs = bulando; saltando

   _sprookje = kuento di fantasma

   _spruit = sprùit, spreit; Mijn spruiten - Mi yiunan.

   _spruiten = sprùit, spreit

   _spugen = skupi

   _spuien = pomp awa afó; [fig.] ventilá

   _spuigat = in: dat loopt de spuigaten uit. - esei ta kaba klas.

   _spuit = spùit, speit, pomp; [med.] hangúa. Spuit elf geeft ook modder! - Tende ken ta papia!

   _spuiten = spùit, speit; pomp; [med.] duna hangúa; [tegen insecten] flit; [met spuitwagens tegen ongedierte] fumigá

   _spuitgast = bombero

   _spuitje = [h]angúa

   _spuitslang = hos

   _spuitwater = awa di soda

   _spul = [goedje] kos; [boeltje] korotonan

   _spurten = sprint [E.]; kòre

   _sputteren = murmurá; protestá

   _spuug = skupi; baba

   _spuuglelijk = mahos-mahos

   _spuugzat = in: Ik ben 't spuugzat - Mi ta hartá di dje te den mi higra!

   _spuwen = skupi; [braken] saka. vuur en vlam spuwen - pèrdè sintí.

   _staaf = bara

   _staak = palo

   _staal = [monster] muestra; [metaal] stal, asero

   _staalborstel = waibròsh

   _staaltje = muestra

   _staan = para; er staat/staan - tin. gaan staan - lanta para. Ik sta erop dat je komt. - Mi ta para riba ku bo mester bin. er staat geschreven, - ta skirbí, er staat een halve meter water - tin mei meter di awa. nu weet ik wat me te doen staat. - Awó me sa loke mi tin ku hasi. Hoe staan de zaken? - Kon kos ta pará? Je staat er goed voor. - Bo ta bon pará. laat dat staan! - No mishi! Maak je geen zorgen, hij staat zijn mannetje. - No wòri, e sa kiko pa hasi. Je geeft 't nog niet aan je hond, laat staan aan je kinderen. - Bo no ta dun'é ni na bo kachó, kòrda na bo yiunan. Wat staat daar? - Kiko ta skirbí ei? Ga er maar aan staan, zeg! - Bai purb'é. Ik sta achter je. - Mi ta sostené bo. Daar sta ik buiten. - Mi no tin nada di hasi kun é. Hoe staat het met mijn geld? - Ki ubo di mi plaka? [lijken] keda. het staat je goed. - Ta kedá bo bon. dat komt je duur te staan. - ta bai sali bo karo.

   _staande = pará; Op staande voet - al instante. 'n staande receptie - un resepshon pará. staande uitdrukking - ekspreshon fiho. staande houden - para. zich staande houden - keda pará.

   _staar = katarata; groene staar - gloukoma.

   _staart = rabo. met de staart tussen de benen [fig.] - rabo doblá.

   _staartbeen = wes'i rabo

   _staat = [rijk/toestand] estado; [lijst] lista; de Verenigde Staten - Estadonan Uní. staat van beleg - estado di sitio. in staat zijn - ta kapas. in staat stellen - hasi posibel. hij was in alle staten. - E tábata tur bruhá, konfundí.

   _staat- = statal

   _staathuishoudkunde = ekonomía statal

   _staatkunde = politik, polítika

   _staatkundig = polítiko

   _staats- = statal

   _staatsbegroting = presupuesto di gobierno

   _staatsburger = siudadano

   _staatsburgerschap = siudadanía

   _staatseigendom = propiedat di gobierno

   _staatsgreep = golpi di estado

   _staatshoofd = hefe di estado

   _staatsie = seremonia; seremonial

   _staatsinrichting = konstelashon di estado

   _staatsman = estadista

   _staatsschuld = debe nashonal

   _staatsvijand = enemigo nashonal

   _staatswetenschappen = siensia polítiko

   _stabiel = stabil

   _stabilisatie = stabilisashon

   _stabiliseren = stabilisá

   _stabiliteit = stabilidat

   _stacaravan = trailer [E.]

   _stad = stat, siudat. in de stad - na playa. naar de stad gaan - bai playa

   _stadhuis = stateis

   _stadion = id.

   _stadium = estado; in dit stadium, - den e estado aktual,

   _stads = playero; urbano

   _stadsdame _stadsheer = shon di playa.

   _stadsgezicht = bista urbano

   _stadsguerrilla = gueriya urbano

   _stadsleven = bida urbano

   _staf = [leiding] id.; [waardigheidsstok] garoti (obispal)

   _stage = id.

   _stagiair _stagiaire = id.

   _stagnatie = stagnashon

   _stagneren = stagna

   _sta-in-de-weg = obstákulo

   _staken = welga; de betaling staken - para pago. de stemmen staakten - e Botonan a empatá.

   _staker = welguista

   _staking = welga; paro. in staking gaan - kanta welga. 'n algemene staking - un paro general.

   _stakker = pobrecito< [S.]

   _stal = kurá; stal

   _stalagmietc = stalagnita

   _stalen = [bnw] di asera. met 'n stalen gezicht - Sin kinipí un wowo.

   _stallen = pone su outo of bisikleta den un garashi of lugá sigur.

   _stam = [boom-] tronko ; [volks-] tribu; [afstamming] famía; desendensia; [gram.] raís

   _stamboek = registro di desendensia di animalnan

   _stamboom = id.; [v. mensen] registro genealógiko.

   _stamelen = papia (tur) bruhá

   _stamgast = bishitante regular

   _stamhouder = yiu-homber ku ta mantené e nomber di famía.

   _stammen = ta desendiente di; stammen uit de tijd dat, ... - data for di e tempo ku, ... uit Nederland stammen. - ta di orígen hulandes.

   _stampen = [met voeten] sapateá; [in plassen] plèchè-plèchè; [v. schip] balia; sakudí; [fijn-] mula; [aardappelen e.d.] machiká; iets uit de grond stampen - lanta un kos for di nada. in het hoofd stampen - siña dor di ripití.

   _stamppot = id.

   _stampvoeten = sapatiá

   _stampvol = yen-yen

   _stamvader = antesesor (original)

   _stand = [houding] aktitut; posishon; [sport] anotashon; [hoogte] haltura; [groep] gremio; [klasse] klasa, klase; [toestand] situashon; kondishon; posishon; >stand houden - mantené su posishon; wanta. boven zijn stand leven - bula ku hal'i manteka. de stand van zaken - e situashon. tot stand brengen - logra; alkansá. tot stand komen - sali bon. 'n heer van stand. - Un shon di Playa.

   _standaard = standarte

   _standardisatie = standardisashon

   _standardiseren = standardisá

   _standbeeld = statua

   _standje = skual; reprimanda

   _standplaats = puesto; [v. taxi] parada

   _standpunt = punto di bista; punto di salida. Hij stond op het standpunt dat ... - Su punto di salida tábata ku ...

   _standrechtelijk = sumario

   _standvastig = firme

   _standvastigheid = firmesa

   _stang = bara. iemand op stang jagen - pone un hende rabia.

   _stank = holó stinki. stank voor dank - pishi di yewa ta danki di mundu.

   _stansen = dal burakonan den metal

   _stap = paso. op stap gaan - sali keiru. stap voor stap - paso pa paso. de stap wagen - dal bai.

   _stapel = [znw] tèk; monton. op stapel staan - [fig.] ta den ful preparashon. op stapel zetten - inisiá. van stapel (laten) lopen - lansa un barko. te hard van stapel lopen - bai muchu lihé. [bnw] loko-loko; loko di remata. rechá.

   _stapelen = montoná; pone riba otro;

   _stapelgek = loko-loko; loko di remata; rechá.

   _stapelwolk = bentabal

   _stappen = pisa ; [uitgaan] sali keiru; danda, danderá; uit de auto stappen - baha fò'i outo. op de fiets stappen - subi bais.

   _stapvoets = in: stapvoets rijden - kòre pòko-pòko

   _star = rígido

   _staren = wak/mira fihamente

   _starheid = rigides

   _start = salida; kuminsamento; inisio

   _startbaan = pista

   _starten = [motor] start; [beginnen] sali; kuminsá; inisiá; de auto start niet - e outo no ta start.

   _startklaar = kla pa sali

   _statie = [rkk] stasi

   _statief = id.; tripod [E.]

   _statiegeld = id.

   _statig = distinguí; seremonial

   _station = stashon .

   _stationair = stashonario

   _stationeren = stashoná

   _statisch = státiko

   _statisticus = statístiko

   _statistiek = statistik; statístika

   _statistisch = statístiko

   _status = id.

   _statutair = konstitushonal

   _statuten _statuut = konstitushon

   _stavast = in: 'n man van stavast - un homber fuèrte.

   _staven = [bewijs leveren] komprobá; [mening] konfirmá

   _staving = [bewijs] komprobashon; [mening, theorie] konfirmashon

   _stedelijk = urbano; munisipal

   _stedeling = playero; habitante di un siudat

   _steeds = [bw] semper {stomme e}, semper bai, ketu bai, tur ora. nog steeds - te ainda. steeds weer - tur ora di nobo. het wordt steeds moeilijker - ta bira día pa día mas difísil. [bnw] urbano

   _steeg = hanchi

   _steek = [met mes e.d.] hinká; [van insekt] piká; [pijn en naaiwerk] stek; [hatelijkheid] puña; iemand in de steek laten - laga un hende na kaya; [er vandoor gaan] bai laga un hende. Dit woordenboek laat je nooit in de steek. - E dikshonario akí no ta lagá bo nunka na kaya. geen steek uitvoeren - no hasi ni un dondru. het werk in de steek laten - laga trabou na mitar. steken onder water geven - tira puña. 'n steek laten vallen [fig.] pega barko. Ik snap er geen steek van - [zie: snars]

   _steekhoudend = sólido; bálido

   _steekpartij = hinkamento

   _steekpenning = soborno

   _steekproef = prueba di chèns; tèst di chèns

   _steeksleutel = picklock [E.]

   _steekspel = turnamento

   _steekvlam = flandam

   _steel = [bezem e.d.] palo; [hamer, bijl e.d.] kabo; [koekepan e.d.] man; [v. planten] stelchi. weten hoe de vork aan de steel zit - sa kiko ta kiko.

   _steels = skondí.

   _steen = piedra. steen en been klagen - keha pa muri

   _steenbok = [dierenriem] kaprikornio.

   _steenbokskeerkring = trópiko di kaprikornio

   _steengoed = bon-bon

   _steenkool = karbon

   _steenkoud = fríu-fríu

   _steenpuist = stenpeishi

   _steentje = in: zijn steentje bijdragen - yuda unda ku por

   _steenworp = tirá di piedra. op een steenworp afstand masha serka

   _steevast = regularmente

   _steiger = [in bouw] stelashi; [aanlegplaats] platafòrma

   _steigeren = bula; djògògò.

   _steil = [omhoog] stret ariba; [omlaag] stret abou

   _steilte = presipisio

   _stek = [v. plant] stèki; [plaats] lugá favorito

   _stekel = sumpiña

   _stekelig = (ku) tin sumpiña; [fig.] sarkástiko

   _stekelvarken = pork'i spina

   _steken = [v. insect] pika; [met scherp voorwerp] hinka, staka; [ergens in doen] hinka; [pijn doen] mòrde; [vast blijven zitten] pega. blijven steken - keda pega. dat kun je in je zak steken [fig.] - puña pa bo. Daar steekt meer achter. - Ei bou tin glas. Het steekt hem dat ze niet komen. - E ta malkontento ku nan no ta bini. zijn hoofd uit het raam steken. - saka su kabes fò'i bentana.

   _stekken = stèk

   _stekker = plòk. een stekker in het stopcontact steken - plòk.

   _stel = sèt; tèk; [mensen] grupo; [paar] pareha; hij heeft 'n goed stel hersens - e tin bon kabes. op stel en sprong - al instante.

   _stelen = horta, roba. Het kan me gestolen worden. - Mi n' tin kunes.

   _stellage = stelashi

   _stellen = [plaatsen] pone; buta; [poneren] deklará; postulá; [bijstellen] ahustá; [veronderstellen] suponé. veel te stellen hebben met, - tin hopi problema ku, stel dat hij niet komt. - suponé k'e no bin. binnen de gestelde tijd - denter di e tempo konbiní. Hoe is 't met haar gesteld? - Kon ta pará kuné? Kon e ta sigui? hij is erg op geld gesteld - e ta kayente pa plaka. Hij kan het twee dagen zonder slaap stellen. - E por wanta dos día sin soño. We kunnen 't niet zonder geld stellen. - Nos no por biba sin plakas.

   _stellig = sigur. Hij komt stellig. - E ta bin sigur-sigur. ten stelligste - absolutamente.

   _stelligheid = siguridat

   _stelling = [bewering] ponensia;[logica] proposishon; [mil.] posishon; [stellage] stelashi

   _stellingname = posishon; aktitut

   _stelpen = stòp

   _stelregel = regla (fiho)

   _stelsel = sistema; konstelashon

   _stelselmatig = [bnw] sistemátiko. [bw] sistemátikamente

   _stelt = in: het huis stond op stelten - e kas tábata ariba-abou. de boel op stelten zetten. - hasi borchincha. overal de boel op stelten zetten - hasi borchincha tur kaminda.

   _stem = bòs, stem; [bij verkiezing] boto, voto. zijn stem verheffen - (h)alsa su bòs. de meeste stemmen gelden - mayoría di boto, voto ta konta. zijn stem uitbrengen - depositá su boto, voto. met algemene stemmen - unánimamente.

   _stembanden = kuèrdè vokal

   _stembiljet = papel di bota, vota

   _stembureau = ofisina elektoral

   _stembus = urna elektoral

   _stembusstrijd = lucha elektoral

   _stemdistrict = distrito elektoral

   _stemgerechtigd = (ku) tin [A.] derecho [C.] derechi di boto, voto

   _stemhokje = hòki pa bota, vota

   _stemmen = [bij verkiezingen] bota, vota; [muz.] afiná.

   _stemmer = botadó, votadó.

   _stemmig = nostálgiko; sereno; ketu

   _stemming = [sfeer] ambiente. [humeur] beis; [markt] tendensia; [bij verkiezingen] botashon, botamento, votashon, votamento. 'n feestelijke stemming - un ambiente festibo. de algemene stemming was er tegen - tabatin un sintimento general kontra dje. Hij was niet in de stemming om te luisteren - E no tabatin gana di skucha. Ik ben er niet voor in de stemming. - Mi no tin gana pa hasi'é.

   _stempel = stèmpel; [fig.] marka

   _stempelen = stèmpel

   _stemplicht = botashon obligatorio [ook: votashon]

   _stemrecht = [A.] derecho di boto [ook: voto, bota, vota]; [C.] Derechi di boto [ook: bota, voto, vota]

   _stemverheffing = (h)alsamento di bòs

   _stencil = id.

   _stencillen = stencil

   _stenen = di piedra

   _stenigen = piedra

   _steno = stenografía

   _stenograaf = stenógrafo

   _stenografie = stenografía

   _stenografisch = stenográfiko

   _stentorstem = kampan'i klòk

   _step = id.

   _ster = strea [ook fig.]

   _stereo = id.

   _stereofonie = stereofonía

   _stereofonisch = stereofóniko

   _stereometrie = stereometría

   _stereotiep = stereotípiko

   _sterfdag = día di (su) morto

   _sterfelijk = mortal

   _sterfelijkheid = mortalidat

   _sterfgeval = morto; gesloten wegens sterfgeval - será pa vía di morto.

   _sterfte = mortalidat

   _steriel = sterilo

   _sterilisatie = sterilisashon

   _steriliseren = sterilisá

   _steriliteit = sterilidat

   _sterk = fuerte; [v. smaak] stèrki. sterke drank - bebida stèrki. het sterke geslacht - e sekso fuerte. Ik maak me sterk dat hij komt. - Mi tin sigur ku l'e ta bin. wie niet sterk is moet slim zijn. - Esun ku no tin fòrsa, mester tin kabes.

   _sterken = duna fòrsa; reforsá

   _sterkte = fòrsa; poder; [mil. vesting] fòrti.

   _stern = bubi

   _sterrenbeeld = konstelashon; signo

   _sterrenhemel = firmamento; shelo di strea

   _sterrenkaart = mapa di shelu

   _sterrenkijker = teleskopio

   _sterrenkunde = astronomía

   _sterrenkundig = astronómiko

   _sterrenkundige = astrónomo

   _sterrenteken = signo

   _sterrenwacht = observatorio astronómiko

   _sterrenwichelaar = astrólogo

   _sterrenwichelarij = astrología

   _sterveling = mortal

   _sterven = fayesé; muri. sterven aan - muri di. op sterven liggen - ta pa muri. op sterven na dood - mitar morto kaba.

   _stervende = esun muriendo

   _stervormig = den fòrma di strea

   _stethoscoop = stetoskopio

   _steun = apoyo , sosten; [geldelijk] yudansa; [v. overheid] bijstand; onderstand. steun verlenen aan - sostené; duna sosten na. steun en toevcerlaat - amparo

   _steunen = apoyá, sostené, stens. [kermen] suspirá; yora.

   _steunpilaar = pilar

   _steuntje = in: iemand 'n steuntje in de rug geven - respaldá un hende; duna un hende su respaldo.

   _steunzool = id.

   _steven = kabes di boto. de steven wenden - kambia rumbo.

   _stevig = sólido. [flink] fòrmal; [maaltijd] pisá; stevig doorstappen - sigui kana sin para. stevig drinken - bebe muchu hopi. stevig vastbinden/maken - mara bon mará. stevig in zijn schonen staan - para bon duru den su sapato. 'n stevige uitbrander - un bon skual.

   _stevigheid = solides

   _steward _stewardess = id.

   _stichtelijk = devoshonal

   _stichten = [organisatie] funda; [bedrijf] lanta; brand stichten - pega kandela. vrede stichten - hasi pas. tweedracht stichten - kousa diskordia.

   _stichter = fundadó

   _stichting = fundashon

   _stiefmoeder = madrastra

   _stiefvader = padrastro

   _stiekem = bou man; skondí

   _stiekemerd = un hende ku ta gusta hasi kos skondí

   _stier = baka-toro

   _stierlijk = in: zich stierlijk vervelen. - haña bèrè-bèrè. iemand stierlijk vervelen - duna un hende bèrè-bèrè

   _stift = pèn.

   _stigma = id.

   _stigmatiseren = stigmatisá

   _stijf = steif. het been stijf houden - nenga di baha kabes.

   _stijfhoofdig = kabesura; terko; obstiná

   _stijfkop = (hende) kabesura; (hende) terko; (hende) obstiná.

   _stijfkoppig = kabesura, terko; obstiná

   _stijfsel = gum

   _stijgbeugel = stribo

   _stijgen = [alg.] subi; [vliegtuig] lanta; [toenemen] oumentá;

   _stijging = subida; lantamento; oumento

   _stijl = [raam, deur] banda di kosein; [houding,geschrift] estilo

   _stijlleer = stilístika

   _stijlloos = mahos; mahos skirbí.

   _stijlvol = elegante; bunita skirbí;

   _stijven = gum

   _stikdonker = propos

   _stikken = choka, sofoká. Stik! - Bai muri leu! 't is daar om te stikken. - e lugá ta un fiernal. iemand laten stikken. - laga un hende na kaya di mal manera.

   _stikstof = nitrogenio

   _stikvol = yen-yen;

   _stil = ketu; silensioso. Stil! - Keda ketu! stilhouden - keda ketu. stilleggen - para. stilliggen - ta pará. stil staan - para (ketu). stilzetten - para. stilzitten - sinta ketu. stilzwijgen - keda ketu

   _stillen = [pijn] aliviá; [honger] baha; [dorst] kita.

   _stilletjes = skondí; den sekreto

   _stilliggen = keda pará

   _stilstaan = para; para ketu; mijn horloge staat stil. - Mi oloshi a para.

   _stilstand = paro; stagnashon

   _stilte = silensio

   _stilzetten = para

   _stilzitten = keda sinta ketu

   _stilzwijgen = no bisa nada Het stilzwijgen behouden - keda sin bisa nada.

   _stilzwijgend = silensiosamente; sin reakshoná; stilzwijgend verlengen - renobá outomátikamente.

   _stimulans = stímulo; stimulante

   _stimuleren = stimulá

   _stimulering = stimulashon

   _stinkbom = bòm ku ta lansa un holó stinki.

   _stinken = hole stinki; het stinkt 'n uur onder de wind. - Bo ta hol'é di aleu. ze stinken in het geld. - nan ta putrí di plaka. Hij is er in gestonken - El a kai den e trampa.

   _stinkend = ku ta hole stinki. stinkend rijk - putrí di plaka.

   _stinker _stinkerd = hende ku ta hole stinki. 'n rijke stinkerd - un hende ku ta putrí di plaka. Hij hangt de rijke stinkerd uit. - E ta ple rotshil.

   _stip = punto

   _stippellijn = liña di puntonan

   _stipt = puntual(mente); pronto; strikto; stipt op tijd - eksaktamente na ora.

   _stiptheid = puntualidat; eksaktitut.

   _stiptheidsaktie = trahamento segun e reglanan eksakto

   _stipuleren = stipulá

   _stoeien = hunga bringa; hunga bruto

   _stoel = stul. de Heilige Stoel - Santa sede [S.]; neem een stoel. - Sintá bo. Hij stak het niet onder stoelen of banken. - E no a skonde nada.

   _stoelgang = baimento af

   _stoelleuning = lomba di stul

   _stoep = stupi

   _stoer = tòf. stoer doen - ple tòf.

   _stoet = proseshon; parada; [begrafenis] cortejo fúnebre [S.]

   _stoeterij = kurá di kabai; kunuku di kría kabai

   _stoethaspel = lolo;

   _stof = [1. het] stòf; pòlvo; stof afnemen - kita stòf. in het stof bijten mòrde pòlvo. onder het stof zitten - ta yen di stòf. 2. [de - voor kleren e.d.] tela; [onderwerp] kos; kò'i papia; [chemisch] substansia; [voor schrijver] material; Hij is altijd lang van stof. - E semper ta papia muchu largo.

   _stofblik = skòp

   _stofdoek = duki (pa kita stòf)

   _stoffeerder = upholsterer [E.]

   _stoffelijk = material. stoffelijke resten - restonan mortal. stoffelijke bijvoeglijke naamwoorden - adhetibonan material.

   _stoffen = stofia

   _stoffer = stòfer {stomme e}; stoffer en blik - skòp ku stòfer.

   _stofferen = dekorá

   _stoffig = tin hopi stòf

   _stofnaam = nomber di un material

   _stofwisseling = metabolismo

   _stofzuigen = stòfsùig

   _stofzuiger = id.

   _stoïcijns = stoiko

   _stok = palo; [wandel-, blinden-] garoti; op stok gaan - subi palo. het met iemand aan de stok hebben. - tin pleito ku un hende. Hij had het aan de stok met ... - El a pleita ku ...

   _stokdoof = sòrdo-sòrdo, surdo, surdo

   _stoken = kima. [alcohol] distilá. [opruien] instigá.

   _stoker = kimadó; [opruier] instigadó; [alcohol] distiladó.

   _stokje = palito. ergens een stokje voor steken - prevení un kos. van z'n stokje vallen - kai flou

   _stokken = stòp, para; kaba;

   _stokoud = bieu-bieu

   _stokpaardje = [fig.] suheto faborito;

   _stokslag = dalmento ku palu

   _stokstijf = in: hij bleef stokstijf staan - el a keda para manera un statua.

   _stokvis = [A.] bakalou; [C.] bakiyou

   _stola = id.

   _stollen = kuaha; het blooed stolde in zijn aderen - [letterl.] sanguer a kuaha den su venanan. [fig.] el a haña un kalofrío.

   _stolling = kuahamento

   _stolp = kobertura di glas

   _stom = mudo; [dom] bobo; sokete; [van verbazing] babuká. hij stond stom van verbazing - el a keda boka habrí. tot mijn stomme verbazing - pa mi sorpresa imenso. hij zei geen stom woord. - E no a bisa absolutamente nada.

   _stomdronken = pata-pata; den su paña.

   _sdtomen = stim

   _stomheid = mudes; met stomheid geslagen - boka habrí di sorpresa.

   _stommelen = kana dal p'aki, dal p'aya.

   _stommeling = buriko, chambon, sokete

   _stommiteit = stupides; kò'i sokete. Wat 'n stommiteit! - Es ta kò'i sokete!

   _stomp = [znw] mokete; boftá. [bnw] no skèrpi

   _stompen = dal un mokete; dal un boftá; moketeá; hambòks.

   _stompje = [sigaar e.d.] pida

   _stompzinnig = stúpido; sokete; chambon

   _stompzinnigheid = stupides; kò'i sokete

   _stomverbaasd = babuká; boka habrí.

   _stomvervelend = sin ni un tiki djeit. 'n stomvervelende vent - un hende insoportabel

   _stonde = tempo; rato; ora

   _stoof = kò'i keinta pía

   _stoofpeer = pera pa herbe

   _stookolie = gas-oil [e.], fuel oil [E.]

   _stoom = stim ; vapor

   _stoomboot = vapor

   _stoomcursus = kurso intensibo; kurso rápido

   _stoomgemaal = planta di pòmp awa ku mashin di stim

   _stoomketel = boiler [e.]

   _stoomstrijkijzer = hero di stim

   _stoomwals = stimwòl

   _stoornis = disturbia; strobamento; [gebrek] fayo

   _stoot = stot [ook biljart]; push; mokete; [claxon] pito

   _stootje = stot; push. tegen een stootje kunnen - por wanta basta tròbel

   _stop = [op fles] kòrki; [zekering] fius; de stop is doorgeslagen - fius a bula.

   _stopcontact = plòk

   _stoplicht = lus korá; lus di tráfiko; lusifó

   _stoppelbaard = barba di dos of tres día

   _stoppen = [gat] plòk; sera; [pijp] yena; [ergens indoen] hinka; [stilstaan] para; stòp; [staande houden] para; stòp; [ophouden] stòp; kaba; terminá.

   _stopplaats = parada

   _stopsein _stopteken = señal di para

   _stopverf = ?

   _stopwoord = ekspreshon uzá repentinamente

   _stopzetten = para; stòp

   _storen = stroba; [radio] interferí. geestelijk gestoord - mentalmente perturbá. Stoor je niet aan mij. - No hasi kaso di mi. hij stoort zich nergens aan. - E no ta hasi kaso di nada.

   _storend = ta stroba

   _storing = strobamento; [radio] interferensia; technische storing - problema tékniko.

   _storm = tormenta. 'n storm in 'n glas water. - Hoga den un glas di awa.

   _stormachtig = tumultuoso

   _stormen = tin tormenta; de mensen stormden naar voren. - e hendenan a bòsha padilanti.

   _stormloop = asalto; [fig.] bòshamento

   _stormlopen = asaltá; [fig.] basha, bòsha

   _stormvloed = marea haltu a kousa di tormenta

   _stormwind = biento ku fòrsa di tormenta

   _stortbad = dush

   _stortbui = awasero pisá; palo di awa

   _storten = [beton] basha; [fin.] depositá; [vuilnis e.d.] benta; tira; zich in ellende storten - hinka su mes den miseria.

   _storting = [fin.] depósito

   _stortregen = awasero pisá; pal'i awa

   _stortregenen = in: 't stortregent! - awa ta basha

   _stortvloed = diluvio

   _stoten = stot; pusha van de troon stoten - baha fòo'i trono.

   _stotend = ofensibo [fig.]

   _stotteraar = gago

   _stotteren = ta gago

   _stotterend = gago

   _stout = mala mucha; mal kria; het heeft mijn stoutste verwachtingen overtroffen. - el a surpasá tur mi ekspektashonnan.

   _stouterd = mala mucha

   _stoutmoedig = sin miedo; oudas; tribí

   _stoutmoedigheid = aktitut sin miedo; oudasia; tribilidat

   _stouwen = stiwa

   _stoven = stoba

   _straal = [znw] rayo; [water] spùitmento. [bw] straal bezopen - pata-pata; den su paña.

   _straaljager = id.; jet fighter [E.]

   _straaltje = in: 'n straaltje hoop - un rayo di speransa.

   _straalvliegtuig = jet [E.]

   _straat = kaya; op straat - riba kaya. [zeestraat] estrecho; De Straat van Gibraltar - Estrecho di Gibraltar. eerste straat rechts. - promé bokakaya na banda drechi [fig.] - saka un hende for di su kas.

   _straatarm = pober-pober; pobrísimo

   _straathoek = skina di kaya

   _straathond = kachó di kaya; kachó krioyo

   _straatjongen = mucha di kaya; chabelito

   _straatlantaarn = lus di kaya

   _straatmeid = shishi (di kaya)

   _straatveger = baridó di kaya

   _straatverlichting = lus di kaya

   _straf = [znw] kastigo; op straffe van - bou kastigo di. [bnw] severo; pisá; oustero; [wind, mars] duru.

   _strafbaar = kastigabel; punitibo

   _straffeloos = impuno; sin (wòrdo) kastigá

   _straffen = kastigá

   _strafgevangenis = prison

   _strafpleiter = abogado di krímen.

   _strafrecht = derecho penal

   _strafrechtelijk = penal(mente)

   _strafrechter = wes (penal)

   _strafregels = id.

   _strafschop = penalty [E.]

   _strafwerk = id.

   _strafwetboek = kódigo penal

   _strafzaak = kaso penal

   _strak = tait, pretá; [gezicht] será; [blik] fiho. strak trekken, binden, zetten - tait. 'n strakblauwe lucht - un shelu blou-blou

   _strakjes _straks = [toekomst] oró, aworó; pronto; tot straks! - te oró! kun je me straks even helpen? - Bo por yudá mi un djis? [verleden] un rato pasá.

   _stralen = bría. 'n stralende dag. - un día perfekto.

   _straling = radiashon

   _stram = steif

   _stramien = in: op hetzelfde stramien - segun e mesun patronchi

   _strand = bich, beach [e.]; playa. aan 't strand - kant'i laman; na bich

   _stranden = pega; keda pega

   _stranding = pegamento di barko

   _strandjutter = hende ku ta buska kos perdí di barkonan riba bich.

   _strateeg = stratego

   _strategie = strategia

   _strategisch = stratégiko

   _stratenmaker = trahadó di kaya

   _stratosfeer = strratosfera

   _streber = hende ambisioso; persona ku ta pusha padilanti pa mihorá su posishon.

   _streefdatum = fecha planiá

   _streek = [gebied] region; área; distrito; [met pen e.d.] halá; [kompas] punto; [foef] triki; van streek zijn - [mentaal] ta bruhá. van streek raken - pèrdè kabes. 'n rot streek - mal ehempel. rot streken - mala maña.

   _streek- = regional

   _streektaal = dialekto

   _streep = strepi; rayo. daar kun je wel een streep doorhalen - bo por wèl di lubidá esei. Dat is 'n streep door de rekening. - esei a bruha tur kos. laten we er maar een streep onder zetten. - Bam lag'é te akí.

   _streepje = strepi. een streepje voor hebben - tin preferensia

   _strekdam = pir

   _strekken = rèk. Zo lang de voorraad strekt. - Tantèn ku tin. zover strekt zijn macht niet. - E no tin poder riba esei. Dat strekt hem tot eer. - E meresé elogio p'esei.

   _strekking = [betekenis] nifikashon; idea(nan); [neiging] tendensia; de strekking van het betoog was, ... - e idea básiko di e disertashon tábata, ...

   _strelen = karisiá

   _streling = karisia

   _stremmen = obstruí, obstakulisá; [bloed] kuaha; [verkeer] stagna.

   _stremming = obstrukshon, stagnashon, obstakulisashon

   _streng = [bnw] severo ; strikto; rígido; stringente; [bw] severamente; rígidamente; striktamente; stringentemente. [znw] kordon

   _strengelen = trose; lora; bira; [in elkaar] flègt.

   _strengheid = severidat; rigides.

   _streven = [ww] aspirá. [znw] aspirashon; esfuerso.

   _striem = raská

   _striemen = raska;

   _strijd = lucha; pelea; bataya; kombate. strijd voeren tegen - hiba un lucha kontra. de strijd aanbinden met - entamá un lucha kontra. de strijd staken - para e lucha. in strijd zijn met - ta kontrario na; ta un violashon di.

   _strijdbaar = militante

   _strijdbaarheid = militansia

   _strijdbijl = hacha (di kombate); de strijdbijl begraven - dera e hachanan.

   _strijden = lucha; batayá; kombatí; bringa.

   _strijder = luchadó; militante. de strijders [fig.] militansia

   _strijdig = kontrario (na)

   _strijdkrachten = forsanan armá

   _strijdlust = ánimo pa lucha; ánimo kombatibo.

   _strijdlustig = kombatibo; luchadó; militante.

   _strijdmakker = kolega militar; kolega di kombate.

   _strijdperk = (lugá di lucha

   _strijdtoneel = área di kombate

   _strijdvaardig = militante; kla pa bringa

   _strijdvaardigheid = militansia

   _strijdvraag = punto kontroversial

   _strijk = in: strijk en zet - kada bes/biaha di nobo. Dat is strijk en zet met hem - Asina e ta hasi tur ora.

   _strijkbeurt = striká

   _strijkbout = hero (di strika)

   _strijken = [kleding] strika; [door haar] hala; [aaien] karisiá; [zeilen, vlag] baha; - buska elogio p'e mes.

   _strijkgoed = paña pa strika; [al gestreken] paña striká.

   _strijkijzer = hero (di strika)

   _strijkplank = kabai di strika

   _strijkstok = id.; arco [S.]; bow [E.];

   _strik = lùs

   _strikje = lùs chikito; [vlinder-] dash'i pushi

   _strikken = sera (ku lùs); mara; pone lùs. iemand ergens voor strikken. - logra haña yudansa di un hende.

   _strikt = [bnw] strikto. [bw] striktamente

   _strikvraag = pregunta di trampa

   _strip = strep; faha;

   _stro = paha

   _strobreed = in: iemand gteen strobreed in de weg leggen - no stroba un hende di ningun modo.

   _stroef = [oppervlak] no liso; [beweging] steif; duru; pisá; [fig.] steif; [apparaat] ku difikultat

   _strofe = kuplèt

   _strohalm = pida paha;

   _stroken (met) = kuadra ku; ta di akuerdo ku

   _stromen = kòre; basha; stromend water - awa di kranchi. de mensen stroomden toe - hende a basha.

   _stroming = koriente [ook fig.]

   _strompelen = krokochá

   _stronk = [A.] reis; [C.] raís

   _stront = mièrdè; pupu; stront voorop! - buriko padilanti!

   _strooibiljet = flier [E.]

   _strooien = [ww] stroi, tira. [bnw] di paha;

   _strook = faha; [papier e.d.] slep; resibo

   _stroom = koriente; [toevloed] fluho. de stroom is uitgevallen - koriente a bai. onder stroom staan - tin koriente riba dje. tegen de stroom ingaan [fig.] - bai kontra koriente.

   _stroomaf _stroomafwaarts = ku e fluho di koriente

   _stroomaggregaat = delko, generator [E.]

   _stroomdraad = waya di koriente

   _stroomlijn = fòrma aerodinámiko

   _stroomlijnen = duna fòrma aerodinámiko

   _stroomop _stroomopwaarts = kontra koriente

   _stroomversnelling = rápido [S.]. in 'n stroomversnelling raken [fig.] drenta den un koriente aselerá.

   _stroop = stropi. iemand stroop om de mond smeren. - lembe un hende.

   _strooplikken [fig.] = lembe

   _strooplikker [fig.] = lembechi

   _stroopsmeerder [fig.] = lembechi

   _stroopwafel = id.

   _strop = [aan galg] stròp; [verlies] pérdida; [pech] mala suèrtè

   _stropdas = dashi

   _stropen = 1. [van vel ontdoen] kita kuero; soya.2. kòi bestianan protehá (pa bende nan)

   _stroper = persona ku ta kòi bestianan protehá (pa bende nan)

   _stroperig = manera stropi

   _strot = garganta

   _strottenhoofd = laringe

   _strubbeling = tròbel {stomme e}

   _structureel = struktural(mente)

   _structureren = strukturá

   _structuur = struktura

   _struif = kontenido di un webo kurú

   _struik = mata (di mondi);

   _struikelblok = obstákulo

   _struikelen = trompiká

   _struikgewas = matanan di mondi

   _struikrover = ladron di kaminda

   _struis = robusto; fòrmal; grandi.

   _struisvogel = avestrus

   _studeerkamer = ofisina, kantor

   _student = studiante

   _studentenhaver = almendra ku rasenchinan

   _studentikoos = manera studiante; studiantil

   _studeren = studia

   _studie = estudio

   _studiebeurs = beka

   _studiekop = kapes pa studia

   _studio = studio

   _stug = steif; rígido

   _stugheid = rigides

   _stuifmeel = polen

   _stuip = djimbi. de stuipen krijgen - haña djimbi. Het jaagt je de stuipen op het lijf. - Ta duná bo rel.

   _stuiptrekking = djimbi; konvulshon

   _stuitbeen = wes'i rabo

   _stuiten = para; stòp. dat stuit mij tegen de borst - e kos ta hendru mi. op tegenstand stuiten - kontra resistensia

   _stuitend = repugnante; bergonsoso

   _stuitje = wes'i rabo

   _stuiven = supla stòf; de kamer uit stuiven - bula sali fò'i sala. naar binnen stuiven - bula drenta.

   _stuiver = dos plaka

   _stuk = [znw] pida; [muziek] piesa; [toneel-] komedia; [document] dokumento; [artikel] artíkulo; [dam- schaakspel] piesa; [schilder-] pintura; [meisje] galeins; ingezonden stuk - remetido. twee stuks - dos pida. 'n stuk of vijf - mas of menos sinko. er bleef geen stuk van hem heel. - nan a bah'é te na suela. aan één stuk - pa oranan largo. aan één stuk doorwerken - traha sin tuma un brek. - kai na wèrki. op geen stukken na - ni un momento so. op zijn stuk blijven staan - keda para firme. per stuk - kada un. van zijn stuk raken - pèrdè kabes. 't gaat stukken beter - ta bai basta mihó. [bnw] kibrá; dañá; mankaron.

   _stukadoor = stukadó

   _stukgaan = kibra, daña

   _stukgoed _stukgoederen = kargo general

   _stukje = pida chikito. bij stukjes en beetjes - pida pa pida.

   _stukloon = pago hustá.

   _stukscheuren = sker kibra

   _stukslaan = dal na wèrki; bati na wèrki.

   _stukwerk = trabou hustá

   _stumper _stumperd = pobrecito [S.]

   _stuntelen = hasi kò'i bobo; [stuntelig loopen] krokochá; [dronkenman] zwai.

   _stuntelig = débil; insigur;

   _sturen = [v.voertuig] stür; manehá. [zenden] manda

   _stut = stet; sostèn

   _stutten = stet

   _stuur = [fiets] stür; [auto] wil; [schip] timon; aan het stuur - na wil.

   _stuurbekrachtiging = power steering [E.]

   _stuurboord = id.; starboard [E.]

   _stuurhut = kabina di mando

   _stuurknuppel = palanka di mando

   _stuurloos = fò'i kontrol

   _stuurman = piloto

   _stuurs = krebchi; rèns

   _stuurwiel = wil

   _stuw _stuwdam = dam pa kontrolá awa

   _stuwadoor = stiwadó

   _stuwen = [stouwen] stiwa; [voortbewegen] pusha; empuhá; propulsá

   _stuwkracht = empuhe; propulshon; fòrsa di propulshon

   _subiet = mesora; imediatamente

   _subject = suheto

   _subjectief = subhetibo

   _subjectiviteit = subhetibidat

   _subliem = sublime

   _sublimeren = sublimá

   _subordinatie = subordinashon

   _subsidiair = subsidiario

   _subsidie = subsidio

   _subsidiëren = subsidiá

   _subsidiëring = subsidiamento

   _substantie = substansia

   _substantiëel = substansial

   _substantief = substantibo

   _substantiveren = substantibá

   _substitueren = substituí

   _substitutie = substitushon

   _substituut = substituto

   _subtiel = sútil

   _subtiliteit = sutilidat

   _subtropisch = subtrópiko

   _subversief = subversibo

   _succes = éksito; logro

   _successie = suseshon

   _successierecht = derecho di suseshon

   _successief = susesibo

   _successievelijk = susesivamente

   _succesvol = eksitoso

   _sudderen = herbe pòko-pòko

   _suf = kèns; soñero

   _suffen = kabishá; bai den un madoha

   _suffer _sufferd = hende bobo; chambon;lolo [vulg.]

   _suggereren = sugerí

   _suggestie = sugerensia

   _suggestief = sugestibo

   _suiker = suku

   _suikerklontje =

   _suikeroomn = omo riko; omo ku plaka.

   _suikerpatiënt = diabétiko

   _suikerriet = kaña

   _suikertante = tanta riko; tanta ku plaka.

   _suikerziekte = diabetes; malu di suku. hij heeft suikerziekte - e tin suku

   _suite = id.

   _suizen = [v. regen e.d.] murmurá; [wind, kogels e.d.] flùit; [oren] vrun-vrun

   _sujet = tipo

   _sukkel = chambon; lolo [vulg]

   _sukkelaar = hende mankaron [plat]

   _sukkelen = [traag zijn] telelele; [gezondheidsproblemen] tin tròbel; ta malu tur ora. hij sukkelt met zijn gezondheid. - e tin problema ku su salú.

   _sul = lolo

   _sullig = lolo

   _summier = breve

   _summum = punto mas haltu

   _superieur = superior

   _superioriteit = superioridat

   _superlatief = superlatibo

   _supermarkt = super-merkado

   _supersonisch _supersoon = supersóniko

   _supervisie = supervishon

   _supplement = suplemento

   _suppoost = wardadó; wachimèn

   _supporter = fanátiko

   _suprematie = supremasia

   _surinaams = surinameño

   _Suriname = Sur(i)nam

   _surinamer = surinameño

   _surplus = id.

   _surprise = sorpresa

   _surrogaat = substituto

   _surséance = suspenshon, postponemento

   _surveillance = patruya; [op school] id.; vigilansia

   _surveilleren = patruyá; vigilá

   _sussen = kalma; trankilisá

   _syphilis = id.

   _syllabe = sílaba

   _symbiose = symbiosis

   _symboliek = simbolismo

   _symbolisch = simbóliko

   _symboliseren = simbolisá

   _symbool = símbolo

   _symfonie = simfonía

   _symfonisch = simfóniko

   _symmetrie = simetría

   _symmetrisch = simétriko

   _sympathie = simpatía

   _sympathiek = simpátiko

   _sympatiseren = simpatisá

   _symptomatisch = simptomátiko

   _symptoom = síntoma

   _synagoge = snoa

   _synchroniseren = sinkronisá

   _synchroon = sinkróniko

   _syndicaat = sindikado

   _syndicalisme = sindikalismo

   _syndroom = síndroma

   _synode = sinoda

   _synoniem = [znw+bnw] sinónimo

   _syntactisch = sintáktiko

   _syntaxis = id.

   _synthese = síntesis

   _synthetisch = sintétiko

   _Syrië = Siria

   _systeem = sistema

   _systeembouw = konstrukshon prefabriká

   _systeemkaart = karchi

   _systeemloos = sin sistema

   _systematiek = sistematismo

   _systematisch = sistemátiko

   _systematiseren = sistematisá

   _t-shirt = flanel

   _taai = duru. hij is 'n ouwe taaie! - e bieu ta duru! hou je taai! - kuida bo kurpa!

   _taak = tarea

   _taakomschrijving = spesifikashon di tareanan

   _taal = idioma, lenga; lenguahe. taal noch teken geven - no duna ni un señal di bida. klare taal spreken - papia franko.

   _taalbeheersing = dominio di idioma.

   _taaleigen = ekspreshonnan típiko di un idioma.

   _taalfout = fout gramatikal

   _taalgeleerde = lingüista; filólogo

   _taalgevoel = sentido lingüístiko

   _taalkenner = linguüista; filólogo

   _taalkunde = filología; lingüístika

   _taalkundig = lingüístiko; filológiko

   _taalkundige = lingüista; filólogo

   _taalschat = bokabulario; gramátika; lenguahe

   _taalvaardigheid = uzo práktiko di idiomanan.

   _taart = bolo; tòrta; tèrt. ouwe taart - yewa bieu.

   _tabak = tabako. ergens tabak van hebben [fig.] - ta fadá di un kos. ik heb er tabak van. - e kos ta fadá mi.

   _tabaks- = di tabako

   _tabel = tabel

   _tablet = tableta; pildu; píldora

   _taboe = tabú

   _tachtig = ochenta.

   _tachtiger = in: in de tachtiger jaren - den e añanan ochenta

   _tachtigste = di ochenta

   _tact = takto

   _tactiek = táktiko

   _tactisch = táktiko

   _tactloos = sin takto

   _tafel = mesa; aan tafel - na mesa. aan tafel gaan - sinta na mesa. de tafel dekken - drecha mesa. de tafel afhalen/afruimen - kita mesa. van tafel opstaan - sali fò'i mesa. ter tafel brengen - pone riba mesa.

   _tafel- = di mesa

   _tafelkleed = pañ'i mesa

   _tafellaken = taflak

   _tafelrede = charla durante (of despues di) sena.

   _tafeltennis = id.; ping-pong

   _tafereel = imagen; ; sena; senario; bista

   _taille = sintura; taya

   _tak = [boom-] taki; [palm-] rama; [familie-e.d.] rama

   _takel = id.; kò'i hisa

   _takelen = hisa

   _takelwagen = id.

   _takje = taki (chikito)

   _takkenbos = boshi di taki

   _tal = kantidat. tal van vrienden - un gran kantidat di amigo.

   _talen = in: hij taalt er niet naar - e no tin kunes.

   _talenknobbel = don di idioma

   _talenpracticum = laboratorio di idioma

   _talent = talento.

   _talentvol = talentá

   _talig = di abla; Spaanstalig - di abla spañó.

   _talisman = kontra

   _talkpoeder = puiru talk

   _talloos = inumerabel

   _talmen = warda; basilá; telelele.

   _talrijk = numeroso

   _talud = talut

   _tam = manso

   _tamboer = tambor

   _tamboerijn = tamborino

   _tamelijk = basta, bastante; tamelijk veel, groot, klein, etc. - basta hopi, grandi, chikito etc.

   _tampon = id.

   _tamtam = tamtam. met veel tamtam - ku hopi buya

   _tand = djente. tanden poetsen - skeiru djente. een tand (laten) trekken - ranka djente. de tanden op elkaar zetten - mòrde djente. iemand aan de tand voelen - koba un hende (su fundeshi). met de mond vol tanden staan - preba; de tand des tijds - gastá dor di tempo.

   _tandarts = dentista

   _tandem = id.

   _tandengeknars = mordemento di djente

   _tandenstoker = tooth-pick [e.]

   _tandheelkunde = medisina dental

   _tandheelkundig = dental(mente)

   _tandheelkundige = dentista

   _tandrad = wil dentá

   _tandsteen = káries

   _tandtechnicus = tékniko dental

   _tandverzorging = kuido dental

   _tandvlees = stanfleis; karn'i djente

   _tandzenuw = nervio dental

   _tanen = [fig.] disparsé; debilitá

   _tang = pins; 'n ouwe tang - un yewa bieu. dat slaat als een tang op een varken. - esei no tin ni pía ni kabes.

   _tanig = [huid] yen di lachi; tostá

   _tank = tanki

   _tanken = tènk

   _tanker = tankero

   _tankstation = pomp di gasolin. station [e.]

   _tante = tanta [voor sommige namen afgekort tot "tan"]; tía. aangetrouwde tante - tanta pa respèt. . 'n ouwe tante - un muhé bieu. je tante! - bo madrina ku bo, tende! maak dat je tante wijs! - Bai gaña bo wela,tend!

   _tantième = bonus

   _tapijt = tapeit

   _tapkast = bar.

   _tappelings = drep-drep

   _tappen = [bier] basha (fò'i barí)

   _taps = kóniko

   _taptebier = sirbes fò'i barí.

   _taptemelk = lechi sin fèt

   _taptoe = id.; (señal di trompeta di retiro)

   _tapverbod = prohibishon di sirbi bebida alkohóliko

   _tapvergunning = permit (permiso) pa sirbi bebida alkohóliko.

   _tarief = tarifa

   _tarra = tara

   _tarten = reta

   _tarwe = trigo

   _tarwemeel = hariña blanko.

   _tas = tas; [kopje] kòpi

   _tast = [zintuig] takto. op de tast - fulando. z'n weg op de tast zoeken - buska su kaminda fulando.

   _tastbaar = taktil; palpabel

   _tasten = fula [ook negatief]

   _taststok = [voor blinden] garoti

   _tastzin = (sentido di) takto; sentido taktil

   _t.a.v. = 1. [ten aanzien van] Ku refverensia na, 2. [ter attentie van] pa atenshon di

   _taxateur = id.; taksadó

   _taxatie = id.; baluashon

   _taxeren = baluá

   _taxi = taksi

   _t.b.v. = [ten behoeve van] na fabor di

   _te = [vz] na. [bw] muchu; dimas. te veel - muchu hopi. al te - muchu. veel te - muchu. te veel eten, drinken, slapen etc. - kome, bebe, drumi etc.dimas. dat is 'n beetje te! - esei ta un tiki te dimas. veel te doen - hopi kò'i hasi. om te - pa.

   _teak = palo teak

   _team = ekipo

   _technicus = tékniko, mekániko

   _techniek = téknika

   _technisch = tékniko

   _technologie = teknología

   _teder = tierno; cariñoso; dushi; delikado

   _tederheid = ternura ; kariño

   _teef = tefi, kachó-tefi; [fig.] yewa. 'n loopse teef - un kachó lops; [fig.] un yewa kayente.

   _teek = karpata

   _teelaarde = gordura

   _teelbal = pipita, testíkulo; [plat] webo

   _teelt = kría

   _teen = dede di pía; de grote teen - dùim. de kleine teen - tenchi. hij is op z'n tenen getrapt. - su rabo a krel.

   _teer = [znw] breu. [bnw] tierno;delikado; kariñoso.

   _teergevoelig = sensitibo; suseptibel; tierno

   _teergevoeligheid = sensitibidat; ternura

   _teerling = dou. de teerling is geworpen. - suèrtè a disidí.

   _tegel = mosaik(o)

   _tegelijk = na mes(un) momento; a la vez [s.]

   _tegelijkertijd = zie: tegelijk

   _tegelzetten = pega mosaik

   _tegelzetter = pegadó di mosaik

   _tegemoetgaan = kontra; aserká. 'n drukke tijd tegemoetgaan - drenta (den) un temporada hopi drùk.

   _tegemoetkomen = [letterl.] bin topa; aserká; [fig.] komplasé.

   _tegemoetkomend = [verkeer] kontrario; di otro banda. [fig.] komplasiente

   _tegemoetkoming = kompensashon

   _tegemoetzien = warda; spera

   _tegen = [vz] kontra; [jegens] ku; pa; paku; tegen betaling van - riba pago di. tegen de verwachting in - kontrario na e ekspektashon. tegen iemand praten - papia ku un hende. tegen twee uur - banda di dos or'. aardig zijn tegen iemand - ta kariñoso pa (ku) un hende. het loopt tegen twaalven. - ta kasi diesdos or'. Ik kom tegen twaalven - Mi ta bin banda di diesdos or'. ik zei tegen hem... - mi dí kuné... ik kan er niet tegen. - mi no por want'é. tegen betaling van ... - pa un pago di ..., pa un montante di ... tegen de verwachting in - kontra ekspektashon. Als je er niets op tegen hebt - Si bo no tin nada kontra. [bw] kontrario; de wind tegen hebben - tin biento kontrario. [znw] kontra

   _tegen- = kontra; kontrario.

   _tegenaan = kontra

   _tegenaanval = kontraataka, kontraatake

   _tegenbericht = infòrmashon kontrario

   _tegenbezoek = kontrabishita

   _tegendeel = contrario. in tegendeel - al contrario. [s.] het tegendeel is waar. - lo contrario ta bèrdat.

   _tegengaan = kontrarestá; wanta; deskurashá.

   _tegengas = in: tegengas geven [fig.] - ehersé preshon kontrario; ehersé kontrapreshon

   _tegengesteld = kontrario. het tegengestelde - lo contrario [S.]. het tegengestelde effect hebben - ta kontraproduktibo.

   _tegengif = antídoto [S.]

   _tegenhanger = kontrapartido

   _tegenhouden = wanta; para; stòp

   _tegenkomen = topa [ku]

   _tegenkracht = kontraforsa

   _tegenligger = outo ku ta bin di direkshon kontrario. tegenliggers - tráfiko kontrario

   _tegenlopen = in: alles liep tegen - tur kos a bai robes.

   _tegenmaatregel = kontramedida

   _tegennatuurlijk = kontra naturalesa

   _tegenoffensief = kontraofensiva

   _tegenover = dilanti di; enfrente (di); na otro banda (di); tegenover elkaar staan/zitten - enfrentá otro. daar staat tegenover, dat... - e otro banda ta, ku... Hij maakte mij belachelijk tegenover mijn kinderen. - El a chuèrchá mi dilanti di mi yiunan. Hij woont tegenover ons. - E ta biba dilanti di nos. Je moet eerlijk zijn tegenover haar. - Bo mester ta honesto kuné.

   _tegenovergelegen = na otro banda di; dilanti di; enfrente di.

   _tegenovergesteld = kontrario

   _tegenpartij = kontrapartido; oponente; adversario

   _tegenprestatie = kompensashon

   _tegenslag = kontratempo; adversidat

   _tegenspartelen = resistí (bringando)

   _tegenspeler = oponente; kontrapartido

   _tegenspoed = kontratempo; adversidat

   _tegenspraak = kontradikshon

   _tegenspreken = kontradesí; nenga

   _tegensputteren = murmurá

   _tegenstaan = in: dat staat me tegen. - mi no ta gusta esei./mi no por wanta e kos ei.

   _tegenstand = resistensia.

   _tegenstander = adversario; oponente

   _tegenstelling = kontraste; kontradikshon

   _tegenstreven = resistí

   _tegenstribbelen = resistí

   _tegenstrijdig = kontradiktorio

   _tegenstrijdigheid = kontradikshon

   _tegenvallen = desapuntá; ta desapuntante; no kuadra ku e ekspektashon(nan)

   _tegenvaller = desapunto

   _tegenvoeter = antípoda [S.]

   _tegenvoorstel = kontraproposishon

   _tegenwaarde = ekivalente; ekivalensia

   _tegenwerken = aktua kontra; obstakulisá; obstruí

   _tegenwerking = oposishon; obstrukshon; adversidat

   _tegenwerpen = oponé; trese obyekshonnan

   _tegenwerping = obyekshon

   _tegenwicht = kontrabalansa

   _tegenwoordig = [BNW] presente; de tegenwoordige tijd - tempo presente [ook gram.]; de tegenwoordige toestand - e sirkumstansia aktual. [znw] awendía; de kinderen van tegenwoordig - e muchanan di awendía. bw] awendía; aktualmente.

   _tegenwoordigheid = presensia; tegenwoordigheid van geest - bon tino

   _tegenzin = disgusto

   _tegenzitten = in: alles zit hem tegen - tur kos ta dòl p'e; tur kos ta frakasá p'e.

   _tegoed = saldo

   _tehuis = kas; sentro. bejaardentehuis - kas pa ansianonan

   _teil = tobo

   _teint = kutis

   _teisteren = asotá

   _teken = señal; [merk-] marka; [aanwijzing] indikashon; [blijk] muestra. er zijn tekenen die erop wijzen dat... - tin indikashonnan ku... 'n teken van liefde - un muestra di stimashon. iemand 'n teken geven - duna un hende un señal.

   _teken- = di dibuhá, di dibuho

   _tekenaar = pintor; [ontwerper]diseñadó

   _tekenen = dibuhá; pinta; [ond er-] firma

   _tekenend = karakterístiko, típiko

   _tekening = dibuho; [ontwerp-] diseño; [bouw-] mapa; [onder-] firma

   _tekort = [alg.] skarsedat; [fin.] defisit, fayo

   _tekortkoming = fayo; defisiensia

   _tekst = teksto; [v. lied] letra . volledige tekst en uitleg geven - duna un splikashon na plaka chikí [C.]/chikito [A.]

   _tel = konteo; de tel kwijt raken - pèrdè konteo. niet in tel zijn - no konta. op z'n tellen passen - paga tino

   _telecommunicatie = telekomunikashon

   _telefoneren = yama; hasi un yamada (telefóniko)

   _telefonisch = telefóniko

   _telefonist = telefonista

   _telefoon = telefon; telefoon voor je! - unyamada pa bo!

   _telefooncel = telefon públiko

   _telefoongesprek = yamada (di telefon)

   _telefoonpaal = pal'i lus

   _telefoontoestel = telefon

   _telegraaf = telegraf

   _telegraferen = manda un telegram

   _telegrafie = telegrafía

   _telegrafisch = telegráfiko

   _telegrafist = telegrafista

   _telegram = telegram. gelukstelegram - telegram di felisitashon. condoléancetelegram - telegram di kondolensia.

   _telen = kría; kultivá.

   _telepathie = telepatía

   _teler = kriadó; kultivadó

   _telescoop = teleskopio

   _teleurgesteld = desapuntá

   _teleurstellen = desapuntá

   _teleurstelling = desapunto

   _televisie = televishon

   _televisietoestel = televishon

   _telex = id.

   _telg = desendiente

   _telkens = kada biaha; kada rato; tur ora; día pa día; telkens opnieuw - kada bes/biaha di nobo. telkens wanneer - kada/tur biaha ku.

   _tellen = konta; dat telt niet (mee) = esei no ta konta. Hij keek alsof hij nog niet tot tien kon tellen. - El a wak manera e no tábata sa bisa ni ho ni la.

   _teller = kontadó

   _telling = konteo

   _teloorgang = [mislukking] frakaso; [verlies] perdishon; [verdwijning] desaparishon.

   _telwoord = numeral

   _temen = papia riba un tono maluko; teimu; maha

   _temmen = hasi manso

   _temmer = persona ku ta hasi bestianan manso

   _tempel = id.

   _temperament = temperamento

   _temperatuur = temperatura

   _temperen = [vuur, licht e.d.] baha; [pijn e.d.] aliviá

   _tempo = tempo; spit; velosidat; ritmo.

   _temporiseren = temporisá

   _ten = in: ten eerste, tweede, derde etc. - na promé, di dos, di tres etc. lugá. ten oosten, westen, noorden, zuiden - banda pariba, pabou, panort,pasùit.

   _tendens = tendensia

   _tendentieus = tendensioso

   _teneur = tono

   _tenger = tenchi; delegá

   _tenlastelegging = akusashon

   _tenminste = por lo menos [s.]

   _tennis = id.; tènes

   _tennissen = hunga tènes

   _tenor = id.

   _tenslotte = por fin [S.]

   _tent = tènt; [restaurant] lugá. zich uit zijn tent laten lokken - sukumbí

   _tentamen = id.

   _tentoonspreiden = munstra

   _tentoonstellen = eksponé

   _tentoonstelling = eksposishon; eksibishon; feria

   _tenu = uniforme

   _tenuitvoerlegging = ehekushon

   _tenzij = a no ser ku [s.]; tenzij.... of - sea .... of.

   _tepel = punto di pecho

   _ter = na; den; pa; ter verduidelijking - pa mas aklarashon.

   _teraardebestelling = entiero, deramento

   _terbeschikkingstelling = ponemento na disposishon

   _terdege = debidamente; profundamente

   _terecht = korektamente; ku tur derecho; meresidamente; hustamente; [gevonden] a wòrdo hañá. - e ta bai riba mal kaminda. Hij was kwaad en terecht. - E tábata rabiá i ku tur su derecho.

   _terechtbrengen = in: hij brengt er niets van terecht. - E ta bruha tur kos.

   _terechtkomen = in: Daar komt niets van terecht. - E kos lo frakasá por kompleto. alles zal terechtkomen. - tur kos lo bira bon. de sleutels zijn niet terechtgekomen - E yabinan no a wòrdo hañá. Er is niets van hem terechtgekomen - El a frakasá por kompleto.

   _terechtstaan = para/ta dilanti di mesa bèrde

   _terechtstellen = ehekutá

   _terechtstelling = ehekushon

   _terechtwijzen = koregí; [een reprimande geven] stret

   _terechtwijzing = korekshon; [reprimande] skual

   _teren = 1. [met teer] hunta breu; 2. in: terren op biba a base di.

   _tergen = tèr; teimu; provoká

   _tergend = provokatibo; [uiterst] sumamente; ekstremamente.

   _tering = tuberculosis; de tering naar de nering zetten. - no gasta mas ku loke bo ta gana.

   _terloops = kasualmente; terloops merkte hij op,... - Pasando el a remarká, ...

   _term = término

   _termiet = hotoleis, komehein

   _termijn = término; plaso ; kuota

   _terminologie = terminología

   _ternauwernood = apenas; di chiripa; hij is ternauwernood ontkomen - El a hera.

   _terneer drukken = deprimí

   _terneergeslagen = (a)flihí; tristu

   _terp = id.;sero artifisial

   _terpentijn = id.; terpentina

   _terras = terasa

   _terrein = tereno; [sport] kancha; [fig.] ramo

   _terreur = teror

   _terrine = wea di sopa

   _territorium = teritorio

   _terroriseren = terorisá

   _terrorisme = terorismo

   _terrorist = terorista

   _tersluiks = skondí.

   _terstond = mesora; di imediato; imediatamente

   _terug = bèk; terug komen - bolbe. ik ben net terug. - m'a kaba di bolbe. ik ben zo terug. - mi ta bèk djis akí. een stap terug doen. - hasi un paso atras. heb je terug van honderd gulden? - bo por larga shen florin?

   _terugbellen - yama bèk.

   _terugblik = bista atras

   _terugbrengen = [letterl.] trese bèk; hiba bèk; [verkleinen] redusí; mendra.

   _terugdeinzen = hala atras, spanta

   _terugdenken aan = kòrda

   _terugdringen = pusha bèk

   _teruggaan = bolbe

   _teruggave = restitushon; debolbimento

   _teruggetrokken = retirá

   _terruggeven = debolbé ; restituí

   _teruggrijpen = kai bèk

   _terughoudend = reservá

   _terugkaatsen = [licht] reflektá; reflehá; [geluid] èko; resoná; [bal] dal bèk.

   _terugkaatsing = [licht] reflekshon; [geluid] èko

   _terugkeer = regreso

   _terugkennen = rekonosé

   _terugkeren = bolbe; regresá

   _terugkomen = bolbe; regresá; terugkomen op - [beslissing, mening e.d.] rekonsiderá

   _terugkomst = regreso

   _terugkrabbelen = hala atras

   _terugkunnen = in: Je kunt nu niet meer terug. [fig.] - Bo no por hala atras mas.

   _terugnbemen = [letterl.] tuma bèk; [gas] baha; [belofte e.d.] hala atras.

   _terugschakelen = baha spit; kambia spit bèk

   _terugschrikken = spanta pa e konsekuensianan; hala atras.

   _terugslag = rekaída; reakshon

   _terugspoelen = lora bèk; bira bèk;

   _terugtocht = retiro; regreso; biaha di regreso

   _terugtraprem = brek di pedal

   _terugtreden = retirá

   _terugtrekken = retirá; renunsiá; hala atras; [mil.] kai bèk

   _terugtrekking = retiro; renunsiamento; halamento atras

   _terugval = rekaída

   _terugvinden = haña bèk; rekobrá

   _terugvorderbaar = rekobrabel; reklamabel

   _terugvorderen = reklamá; rekobrá

   _terugwerkend = retroaktibo. terugwerkende kracht - fòrsa retroaktibo

   _terwijl = mientras ku

   _terzelfder = in: terzelfder tijd - na mes(un) momento

   _terzijde = na banda

   _test = tèst

   _testament = id.

   _testamentair = segun e testament

   _testateur = esun (hende-homber) ku a traha un testament

   _testatrice = esun (hende-muhé) ku a traha un testament

   _testen = tèst

   _teug = trago [S]

   _teugel = rienda [S.]

   _teut = fumo

   _teveel = dimas; muchu hopi. - Ta un tiki te dimas.

   _tevens = ademas, sobra dje

   _tevergeefs = en vano [s.]

   _tevreden = kontento; satisfecho; tevreden stellen - kontentá; satisfasé

   _tevredenheid = satisfakshon

   _tevredenstellen = satisfasé

   _tewaterlating = lansa (un barko)

   _teweegbrengen = kousa

   _tewerkstellen = empleá

   _tewerkstelling = empleo; empleamento

   _textiel = id.; paña

   _tezamen = huntu

   _thans = aktualmente; awor akí; n'e momento akí

   _theater = teatro

   _theatraal = teatral

   _thee = té

   _theblad = teblachi

   _theedoek = sèrbètè

   _theelepel = telep

   _theelichtje = bela pa wanta té kayente

   _theekan = [A.] kanik'i té; [C.] trèkpochi

   _theepot = zie: theekan

   _theewater = awa pa traha té. Hij is onder z'n theewater. - E ta bou di su awa.

   _thema = tema; [oefening] ehersisio

   _theologie = teología

   _theologisch = teológiko

   _theoloog = teólogo

   _theoreticus = teorétiko

   _theoretisch = teorétiko

   _theorie = teoría

   _therapeut = terapista

   _therapie = terapia

   _thermometer = id.; termómetro [S.]

   _thermosfles = termo [S.]

   _thermostaat = id.

   _thuis = [bw] na kas; handen thuis! - Kita man! Hij is net thuis. - El a kaba di yega kas. ergens goed in thuis zijn - ta bon na haltura di un asunto. [znw] kas; hogar.

   _thuisbasis = base di orígen

   _thuisbrengen = [letterl.] hiba kas; ik kan hem niet thuisbrengen. [fig.] - mi no por bin bei ken e ta.

   _thuishoren = in: hij hoort daar (niet) thuis - (No) ta su lugá.

   _thuiskomen = yega kas

   _thuiswedstrijd = wega riba tereno propio

   _tien = dies. tien cent - kuater plaka; depchi. tien jaar - [ook] un dékada

   _tiende = di dies

   _tiendelig = desimal

   _tienduizend = dies mil. tienduizenden - bários dies mil

   _tiener = teen-ager [E.]

   _tienkamp = dekaatlon

   _tiental = desena

   _tientallig = desimal

   _tientje = dies florin

   _tienvoudig = dies bes, dies biaha

   _tieren = [schelden] zundra; [groeien] floresé [ook fig.]

   _tiet = tete

   _tij = [zee] marea. hoogtij - laman haltu. laagtij - laman abou.

   _tijd = [alg.] tempo; [klok] ora; [v. jaar] temporada. de hele tijd - tur ora. 'n hele tijd (praten, bezig zijn) - papia, ta okupáhopi ora largo. 'n hele tijd geleden - hopi tempo pasá. de tijd is om. - tempo a pasa. hij is goed bij de tijd. - e ta bon bei. bij tijd en wijle - di vez en cuando [S.]. op tijd - na ora. te allen tijde - semper bai. te gelegener tijd - na su debido tempo. de goeie ouwe tijd - E bon temponan di antes. 't Is hoog tijd om ... - A bira tempo pa ... Andere tijden, andere zeden - temponan distinto, kustumbernan distinto. Is je horloge op tijd? - Bo oloshi ta na ora? Het wordt tijd om te gaan. - Tempo pa bai a yega. Hij is goed bij de tijd - E ta bon bei. Ik heb hem in geen tijden gezien. - Mi no a mir'é pa hopi tempo largo. in tijd van oorlog - Den temponan di guera. morgen om deze tijd. - Mañan na e ora akí. Je komt juist op tijd! - B'a yega nèt na ora. Alles op z'n tijd. - Tur kos na su debido ora/tempo. De bus was over tijd. - Bùs [A.] / konvoi [C.] tábata lat. tegen die tijd - e ora ei. Dat is uit de tijd - Esei ta kos di antes. De problemen van deze tijd. - E problemanan di nos tempo. 't is warm voor de tijd van het jaar. - Ta hasi hopi kalor pa e temporada di aña.

   _tijdbom = bòmba ku oloshi

   _tijdelijk = temporal(mente)

   _tijdens = durante

   _tijdgebrek = falta di tempo

   _tijdgenoot = kontemporario

   _tijdig = na tempo

   _tijding = notisia

   _tijdje = algun tempo; temporada. 'n tijdje geleden - pòko tempo pasá. Ki día.

   _tijdlang = in: n 'tijdlang - pa algun tempo. pa basta tempo.

   _tijdnood = in: in tijdnood komen - bai falta tempo.

   _tijdperk = temporada; era; époka

   _tijdrovend = (ku) ta eksigí hopi tempo

   _tijdsbestek = espasio di tempo

   _tijdschema = orario

   _tijdschrift = revista

   _tijdsgericht = époka

   _tijdstip = momento

   _tijdvak = periodo; temporada

   _tijdverdrijf = pasatempo

   _tijger = tiguer

   _tik = tek

   _tikfout = eror tipográfiko

   _tikkeltje = tiki

   _tikken = tòka; tòch; bati; [typen] taip.

   _til = kouchi di palomba [C.]; houla di palomba [A.]; Er is wat op til. - Tin un kos den laira.

   _tillen = hisa, subi; elevá

   _timide = tímido

   _timmeren = hasi trabou di karpinté; bati; aan de weg timmeren - hasi propaganda. brokèst.

   _timmerman = karpinté

   _timmerwerkplaats = karpintería

   _tin = estaño [S.]

   _tinerts = mineral di estaño

   _tinnen = [bnw] di estaño

   _tint = koló; tono di koló; toke. ergens 'n speciale tint aan geven - duna un kos un toke speshal.

   _tintelen = [v. kou] tembla

   _tinten = in: 'n politiek getinte toespraak - un charla ku referensia polítiko.

   _tip = [punt] punta; pui. [fooi] propina. [inlichting] tep;

   _tipgever = infòrmante

   _tippelaarster = prostituta ku ta kana kant'i kaminda.

   _tippelen = kana banda di kaminda komo prostituta.

   _tippen = [inlichten] tep; daar kan hij niet aan tippen. - e no por yega na e nivel ei.

   _tipsie = kaña

   _tiran = tirano

   _tiranie = tiranía

   _tiranniseren = tiranisá

   _titel = título; kabes

   _titelblad = página titular

   _tjilpen = kanta

   _tjokvol = yen-yen

   _toast = [geroosterd brood] pan tostá; [heildronk] brinda, brindis

   _toasten = [roosteren]tosta ; [heildronk] brinda

   _tobbe = tobo

   _tobben = wori

   _tobber

   _tobster = un hende ku ta wòri hopi

   _toch = tòg. [niet vertaald in betekenis van wens,of verbazing] was hij toch maar thuis gebleven! - mara l'el a keda kas. wat bedoel je toch? - kiko bo ke men? Ga toch zitten! - Bai sinta numa!

   _tocht = koriente di aire; [reis] biaha

   _tochten = tin un koriente di aira

   _tochtgenoot = kompañero di biaha

   _tochtig = kaminda tin hopi koriente di aira; [v. runderen] ruín

   _toe = [heen] unda; [extra] aserka; [gesloten] será; Waar ga je naar toe? - Unda bo ta bai? Ik ga naar moeder toe. - Mi ta bai na mamanan. daar zijn we nog niet aan toe. - nos no a yega na esei ainda. Ik wil weten waarr ik aan toe ben. - Mi ke sa kiko ta kiko. er slecht aan toe zijn - [fin.] ta mal pará; [gezondheid] ta den mal kondishon. Doe de deur toe. - Sera porta.

   _toebedelen = otorgá; asigná

   _toebehoren = [ww] pertenesé; [znw] aksesorio(nan), piesa(nan)

   _toebereiden = prepará

   _toebereidselen = preparashon(nan)

   _toebijten = [accepteren] guli; [snauwen] hou

   _toebrengen = inflihí , propiná; kousa.

   _toedekken = kubri

   _toedienen = duna

   _toedoen = [ww] in: dat doet er niet toe. - esei no ta hasi diferensia. de naam doet er niet toe. - lebumai e nomber. 't doet er niet toe wat. - no ta importá kiko. [znw] vía, intervenshon. door zijn toedoen - pa su vía.

   _toedracht = loke ta/a pasa, ta/a sosodé

   _toedragen = in: iemand een warm hart toedragen - karga un hende den plant'i man. Hoe heeft zich dat toegedragen? Kon e kos ei a sali?

   _toeëigenen = in: zich iets toeëigenen - poderá di un kos

   _toegaan = in: het gaat er daar raar toe. Kos ta bayendo straño aya.

   _toegang = [ingang] entrada; [toelating] admishon; akseso verboden toegang! - entrada prohibí! zich toegang verschaffen fòrsa entrada.

   _toegankelijk = aksesibel. toegankelijk voor het publiek - habrí pa públiko.

   _toegedaan = tin apresio pa

   _toegeeflijk = indulgente

   _toegeeflijkheid = indulgensia

   _toegenegen = in: iemand toegenegen zijn - stima un hende.

   _toegepast = apliká

   _toegestaan = permití

   _toegeven = [extra geven] duna ñapa; [erkennen] admití; konsentí; konsedé. Je moet toegeven dat ... - Bo tin ku admití ku ...

   _toegift = ñapa

   _toehoorders = oudiensia

   _toejuichen = aploudí ; elogiá

   _toejuiching = aplouso; elogio

   _toekennen = otorgá

   _toekenning = otorgamento

   _toekeren = in: iemand de rug toekeren - bira lomba pa un hende.

   _toekijken = mira, wak

   _toeknikken = sakudí kabes

   _toekomen = pertenesé na. (verleden) toekomende tijd [gram.] tempo futuro (pasá).

   _toekomst = futuro

   _toekomstig = futuro

   _toekunnen = wanta. Daar kun je een week mee toe. - Bo por wanta un siman kuné.

   _toelaatbaar = admisibel

   _toelaatbaarheid = admisibilidat

   _toelachen = hari pa;

   _toelage = kompensashon; pago

   _toelaten = admití; permití. Als de tijd het toelaat. - Si tempo ta duna.

   _toelating = admishon; permit, permiso

   _toeleg = intenshon; propósito; diseño

   _toeleggen = dediká. zich toeleggen op - dediká su mes na. er geld op toeleggen - pèrdè plaka riba dje.

   _toeleveringsbedrijf = empresa di suministro; sub-kontratista

   _toelichten = splika

   _toelichting = splikashon

   _toeloop = bòshamento

   _toen = ora; e ora ei; n'e momento ei. toen hij kwam - ora el a bin. toen kwam hij - e ora ei el a bin. Maar goed dat hij toen kwam. - Ta bon k'el a bin n'e momento ei. van toen af - for di e momento ei.

   _toenaam = in: met naam en toenaam - ku nomber, edat i adres.

   _toenadering = aserkamento

   _toename = oumento, kresemento

   _toenemen = oumentá; krese; [v. gewicht] subi

   _toenemend = kresiente

   _toenmalig = di e tempo ei, di e díanan ei

   _toentertijd = den e tempo ei

   _toepasbaar = aplikabel

   _toepasselijk = aplikabel

   _toepassen = apliká

   _toepassing = aplikashon. van toepassing zijn - bal

   _toer = biaha, biahe; [kunststukje] logro; [heldendaad] hasaña

   _toerbeurt = in: bij toerbeurt - na turno

   _toereikend = sufisiente; bastante; adekuá, adekuado

   _toerekenbaar = responsabel

   _toerekenbaarheid = responsabilidat

   _toeren = keiru (den outo); trep

   _toerental = revolushonnan (pa minüt)

   _toerisme = turismo

   _toerist = turista

   _toeristisch = turístiko

   _toernooi = turnamento

   _toerusten = ekipá

   _toeschietelijk = komplasiente; habrí; amabel {stomme e}. niet erg toeschietelijk - reservá.

   _toeschietelijkheid = komplasensia; amabilidat

   _toeschijnen = parse

   _toeschouwer = miron; toeschouwers - [in schouwburg] oudiensia; [toevallige] mirónes

   _toeschreeuwen = grita

   _toeschrijven = atribuí

   _toeschrijving = atribushon

   _toeslaan = in: het noodlot heeft toegeslagen - mala suèrtè a bati na nan pòrta.

   _toeslag = kompensashon; pago ekstra; oumento

   _toespelen = pasa. iemand de zwarte piet toespelen - hinka e batata kayente den boka di un hende.

   _toespeling = puña; toespelingen maken op - tira puña pa

   _toespijs = postre [S.]

   _toespitsen = in: zich toespitsen - bira urgente

   _toespraak = diskurso; charla

   _toespreken = dirigí su mes na

   _toestaan = permití; konsedé

   _toestand = situashon, kondishon; stadi; sirkumstansianan. Wat 'n toestand! - Mira su stadi!

   _toesteken = in: iemand de helpende hand toesteken. - duna un hende un man.

   _toestel = [alg.] aparato; [vlieg-] oroplano, avion; [telefoon-] telefon, [extra] ekstenshon; [foto-] kodak; [radio-] radio

   _toestemmen = permití, duna permit; [akkoord gaan] konsentí; bai di akuerdo

   _toestemmend = [tegenover ontkennend] afirmatibo

   _toestemming = permit, permiso

   _toestoppen = in: iemand iets toestoppen - duna un hende un kos den skondí.

   _toestromen = [mensen] bòsha.

   _toet = kara (dushi / kariñoso)

   _toetakelen = maltratá

   _toetasten = [eten] sirbi su mes

   _toeter = kò'i pita

   _toeteren = pita; [B.] pitra.

   _toetje = [nagerecht] postre [S.]; [gezicht] kara bunita, kara dushi

   _toetreden [tot] = djòin; afiliá

   _toetreding = afiliashon

   _toets = [piano e.d.] tekla; [fig.] tèst , prueba

   _toetsen = tèst

   _toetsenbord = id.; key-board [E.]; teclado [S.]

   _toeval = 1. kasualidat, koinsidensia; bij toeval - pa kasualidat. 't toeval wil dat... - pa kasualidat... 2. [epilepsie] ataka di epilepsia, aataka epiléptiko

   _toevallig = pa kasualidat; pa koinsidensia. door 'n toevallige samenloop van omstandigheden - pa puro koinsidensia.

   _toevalstreffer = koinsidensia agradabel; suèrte pa kasualidat.

   _toeverlaat = in: steun en toeverlaat - amparo. refugio; siguridat.

   _toevertrouwen = konfia

   _toevloed = fluho

   _toevlucht = refugio; zijn toevlucht nemen tot - rekurí na.

   _toevluchtsoord = refugio

   _toevoegen = agregá; añadí.

   _toevoeging = adishon; agregashon

   _toevoer = abastesemento / abastesimento

   _toevoeren = abastesé

   _toewensen = deseá

   _toewerpen = tira, benta

   _toewijden = dediká; konsagrá

   _toewijding = dedikashon; devoshon

   _toewijzen = otorgá

   _toewijzing = otorgamento

   _toezeggen = primintí

   _toezegging = promesa, primintimento

   _toezenden = manda

   _toezicht = supervishon; toezicht houden - supervisá

   _toezien = mira, wak

   _toezwaaien = in: iemand lof toezwaaien - elogiá un hende.

   _tof = tòf

   _toilet =[wc] baño;; toilet maken - pone make-up [E.]

   _toilettafel = id.; mesa di makiyahe; mesa di make-up

   _tokkelen = tòka

   _tol = belaster, impuesto; tol heffen - kobra impuesto. [speelgoed] tròmp.

   _tolerant = tolerante

   _tolerantie = toleransia

   _tolereren = toler

   _tolk = intérprete

   _tolken = tradusí

   _tollen = drei; tambaliá; ]kinderspel] hunga tròmp

   _tollenaar = kobradó di belaster

   _tolweg = kaminda pa kua bo tin ku paga pa uz'é.

   _tomaat = tomati

   _tombe = tumba

   _tomeloos = irestringí; inkontrolabel; sin límite.

   _ton = [vat] barí; [100.000] tòn

   _tondeuse = id.

   _toneel = teatro; [podium] stage [E.]; [opvoering] komedia

   _toneelknecht = ayuudante di teatro

   _toneelkunst = arte teatral

   _toneelschrijver = eskritor / outor di komedia/ teatro

   _toneelspeelster = aktris

   _toneelspel = aktuashon; manera di aktua

   _toneelspeler = aktor

   _toneelstuk = komedia

   _toneeluitvoering = aktuashon teatral [ook fig.]

   _tonen = munstra, mustra; demonstrá;[aanwijzen] indiká; [bewijzen] proba; duna prueba

   _tong = lenga. (niet) het achterste van zijn tong laten zien - (no) papia bon kla. boze tongen beweren dat ... - lenganan maligno ta murmurá ku ... de tong uitsteken - saka lenga.

   _tongriem = in: hij is goed van de tongriem gesneden. - E sá papia!

   _tongval = asento

   _tonijn = buní

   _tonnage = tonahe

   _tonrond = rondó-rondó

   _toog = [bouwk.] arko; [kleding] kashaka; sotana; [bar] bar

   _tooi = ornamento; dornamento; dekorashon

   _tooien = dorna; dekorá

   _toom = rienda. in toom houden - frena; wanta.

   _toon = 1. tono. op hoge toon [fig.] - hala habrí. 2. in: ten toon stellen - eksponé; ekshibí

   _toonaangevend = prominente

   _toonaard = tono

   _toonbaar = (re)presentabel

   _toonbeeld = modelo

   _toonder = [cheque] bearer [E.]; cash [E.]

   _toonladder = skala (musikal)

   _toonloos = sin tono

   _toontje = in: iemand een toontje lager laten zingen - habri beibel pa un hende.

   _toonzaal = show-room [E.]

   _toorn = ira

   _toornen = fulminá

   _toornig = rabiá

   _toorts = flambeu

   _toost = zie: toast

   _top = kumbre; pui; punto mas haltu; kabes; [v. vinger, neus] punta; ekstremo; ekstremidat; topconferentie - konferensia kumbre. Het is het topje van de ijsberg. - Ta nada mas ku e punta di e ijsberg. Met de vlag in top. - Ku e bandera ful na haltu. van top tot teen - di pía te kabes.

   _topconferentie = konferensia kumbre.

   _topografie = topografia

   _topprestatie = esfuerso kulminante

   _toppunt = kolmo; kulminashon

   _tor = kalander {stomme e}

   _toren = tóren

   _torenspits = pik, puy

   _torenvalk = kini-kini

   _tornen = tornu; daar valt niet aan te tornen. - no tin modo di kambi'é.

   _torpederen = torpedeá

   _torpedo = id.

   _torsen = lastra, karga (ku difikultat)

   _torso = id.

   _tot = te; te na; tot straks! = te oró! tot morgen! = te mañan! tot ziens! = mi ta wak bo - te na rudía. tot aan de deur - te na pòrta. ! dat is tot daar aan toe. - esei por pasa (ainda). = te awor akí. tot en met - te ku. Hij nam haar tot vrouw. - El a tum'é komo kasá.

   _totaal = [bnw] total. [bw] totalmente, henteramente; [znw] total; totalidat

   _totalitair = totalitario

   _totaliteit = totalidat

   _totdat = te ku

   _toto = id.

   _totstandkoming = realisashon

   _touperen = pone (kabei) stret na haltu

   _toupet = id.; tupé [S.]

   _tournee = turné

   _touw = kabuya. Ik kan er geen touw aan vastknopen - Mi no ta komprondé ni un pataká (di dje). Er is geen touw aan vast te knopen. - E kos no tin ni pía, ni kabes. - ta okupá. / ta trahando.

   _touwslager = trahadó di kabuya

   _touwtje = pida kabuya; touwtje springen - bula kabuya. de touwtjes in handen hebben. - manda; ta na mando.

   _touwtrekken = [znw] ranka kabuya; rankamento di kabuya

   _tovenaar = mago; bruho

   _tovenares = mago-muhé; bruha

   _tovenarij = magia; bruha; bruhería

   _toveren = hasi magia; hasi bruha

   _toverfluit = flùit mágiko

   _toverheks = bruha

   _toverij = zie: tovenarij

   _toverkracht = poder mágiko

   _toverkunst = arte mágiko

   _toverslag = in: als bij toverslag - manera dor di un akto di magia.

   _toverstaf _toverstok = garoti mágiko

   _toverwoord = palabra mágiko

   _traag = pòko-pòko; lento. traag van begrip zijn - no komprondé un kos lihé.

   _traan = 1. lágrima. met tranen in de ogen - ku awa na wowo. Hij heeft er geen traan om gelatenb. - su wowo a keda seko-seko. De tranen sprongen haar in de ogen. - Su wowo a yena ku lágrima. 2. [visolie] azeta di bakiyou

   _traangas = gas lacrimógeno [S.]

   _traanklier = glándula di lágrima

   _tracé = kaminda planeá; kaminda of ruta proponé

   _traceren = 1. planeá un ruta; 2. lokalisá; buska; rondeá

   _trachten = trata (di); purba

   _tractie = trakshon; lastramento; pulmento

   _tractor = id.; trekker

   _traditie = tradishon

   _traditiegetrouw = fiel na tradishon

   _traditioneel = tradishonal

   _tragedie = tragedia

   _tragiek = aspekto trágiko

   _tragikomisch = tragikómiko

   _tragisch = trágiko

   _trailer = id.

   _trainen = entrená

   _trainer = entrenadó

   _traineren = stroba; detené, wanta

   _training = entrenamento

   _traject = trayekto

   _traktaat = tratado

   _traktatie = trit

   _trakteren = trit

   _tralie = bara ; tralies [voor ramen en deuren] - hero. achter de tralies - tra'i bar'i hero.

   _traliehek = [voor ramen en deuren] hero

   _tram = id.

   _trammelant = [moeite] tròbel; onrust] potoshi; tròbel; disturbio. [gedoe] herekeke, hèbè-hèbè

   _trampoline = id.

   _trance = id.

   _tranen = [ww] yena ku awa, yena ku lágrima.

   _trans = [rond toren] galería

   _transactie = transakshon

   _transatlantisch = transatlántiko

   _transcriptie = transskripshon

   _transformatie = transfòrmashon

   _transformator = transfòrmadó

   _transformeren = transformá

   _transfusie = transfushon

   _transito = tránsito

   _transmissie = transmishon

   _transparant = transparente

   _transparantie = transparensia

   _transpiratie = transpirashon; sodó

   _transpireren = transpirá; soda

   _transplantatie = transplantashon

   _transplanteren = transplantá

   _transport = transporte; transportashon

   _transporteren = transportá

   _trant = fòrma; manera; metodo; estilo.

   _trap = [schop] skòp; punt'i pía; [naar boven] trapi; [graad] grado. [v. raket] etapa; [niveau] nivel; trappen van vergelijking - grado di komparashon. de trap afkomen/opgaan - subi/baha trapi. 'n hoge trap van beschaving - un nivel haltu di sivilisashon. iemand 'n trap geven - dal un hende un skòp.

   _trapeze = id.

   _trappelen = troteá; sapateá

   _trappen = 1. [alg.] trapa; iemand op de tenen trappen - trapa un hende su pía. [ver-] trapa. 2. [schoppen] dal; skòp; erin trappen [fig.] - kai den e trampa

   _trapper = pedal

   _trapsgewijs = gradual(mente); paso pa paso.

   _travestie = id.; travestismo [S.]

   _travestiet = id.; travestito [S.]

   _trauma = trouma

   _traumatisch = troumátiko

   _trawant = kompinchi; KóMPLISE

   _trawler = id.

   _trechter = trèktu

   _tred = paso

   _trede = step [e.]

   _treden = pisa; in de plaats treden van = tuma e lugá di. naar voren treden - bin padilanti

   _tree = zie: trede

   _treeplank = stribo

   _tref = suèrtè

   _treffen = 1. [ww] [raken] dal; [teisteren] asotá; [fig.] afektá; [aan-] topa; hij heeft 't (goed) getroffen. - e tabatin (hopi) suèrtè. we treffen het met het weer. - Nos tin suèrtè ku e tempo ku ta hasi. Degenen die door de maatregel getroffen worden, - Esnan afektá dor di e medida, hem treft geen blaam - E no tin kulpa. Ik trof hem niet thuis. - Mi no a hañ'é na kas. maatregelen treffen - tuma medida. door de bliksem getroffen - lamper a dal é. 2. [znw] enkuentro; disturbio; bringamento

   _treffend = remarkabel; [hartroerend] emoshonante;

   _treffer = tiro ku a alkansá su blanko

   _trefpunt = lugá di enkuentro

   _trefwoord = id.; palabra klave; key-word [E.]

   _trefzeker = sigur; precis; eksakto

   _trein = id.

   _treiteraar _treiteraarster = tèrdó

   _treiteren = tèr, teimu, tenta

   _trek = [alg.]rasgo; [karakter-] maña; [gezichts-] ekspreshon; [eetlust] gana; [verplaatsing] migrashon; [ruk] ranká; [in schoorsteen] koriente; in trek zijn - ta popular. in grote trekken - na liñanan grandi. trek hebben - tin gana. Ik heb geen trek om ... - Mi no tin gana pa ... aan zijn trekken komen - logra loke bo tábata deseá. erg in trek zijn - ta mashá popular.

   _trekdier = animal di karga

   _trekharmonika = simfonía di man

   _trekken = [alg.] ranka, pul; [tanden] ranka; [sleuren] lastra; [een lijn, klanten] hala; [aandacht] atrahé; wapen, conclusie] saka; [krom] dobla; [reizen] biaha; [dieren, volkeren] migra; [bijstand] kobra; [thee] trèk; [pijp, sigaar] hala; [slepen] tou; iemand aan de oren trekken [ook fig.] - ranka un hende su horea. Iemand aan zijn jas trekken. [fig.] - Hala un hende su atenshon. met een been trekken - lastra un pía. Door het land trekken - biaha dor di e país, / paisahe. Ze zijn bij haar ouders ingetrokken - Nan a bai biba den kas di su mayornan.

   _trekker = [tractor] traktor; [aan wapen] gai; [reiziger] biahante.

   _trekking = sorteo

   _trekkracht = poder di tou

   _trekpleister = id.; [fig.] atrakshon grandi

   _trektocht = biaha na pía of riba bais

   _trekvogel = parha migrante [A.], para migrante [C.]

   _trekzaag = id.; cross-cut saw [E.]

   _trema = id.

   _trens = lùs

   _treuren = ta tristu (om = pa); ta na luto (om = pa); Maar daar niet om getreurd! - Ma lebumay esei numa!

   _treurig = tristu; ferdrit

   _treurmars = marcha fúnebre

   _treurspel = tragedia

   _treurwilg = id.; sauce [S.]

   _treuzelaar _treuzelaarster = hende ku ta pèrdè tempo treuzelen = [A.] telelele. [C.] tetetete.

   _triangel = id.

   _tribunaal = tribunal

   _tribune = tribuna

   _triest = ferdrit; tristu

   _Trijntje = in: van wijntje en trijntje houden - gosa di viña, muhé i kantamento.

   _triljoen = trilyun

   _trillen = tembla; vibra; sakudí

   _trilling = vibrashon; temblamento; [aarde] tremor, temblor

   _trilogie = trilogia

   _trio = id.

   _triomf = triumfo

   _triomfantelijk = triumfante

   _triomfator = triumfadó

   _triomferen = triumfá

   _trip = biaha

   _triplex = plywood [E.]; triplex

   _triplo = id.

   _trippelen = kana manera parha

   _trippen = trep;

   _trits = sèt di tres

   _triviaal = trivial

   _troebel = skur; sushi

   _troebelen = [znw] disturbionan

   _troef = triumfo [S.]; daar is armoe troef. - aya no tin mas ku pobresa.

   _troep = tropa, trupa; grupo; [rotzooi] potoshi

   _troepenmacht = fòrsa(nan) militar

   _troetelkind = pret'i wowo

   _troetelnaam = nomber di kariño

   _trofee = trofeo

   _troffel = kuchara di metslá

   _trog = [voederbak] baki pa bestianan kome; pesebre [S.]; [diepte] depreshon [ook meteo.]

   _trom = tambú; drùm; bongo. met stille trom vertrekken. - sali ketu-ketu.

   _trombone = id.

   _trombonist = tokadó di trombone; trombonista

   _trombose = id.; trombosis

   _trommel = [metalen doos, bus] bleki; [muz.] tambú; bongo; drùm

   _trommelaar = tokadó di tambú, di drùm, di bongo

   _trommelen = toka tambú, bongo, drùm.

   _trommelrem = drum-break [E.]

   _trommelvlies = tambú di horea

   _trompet = trompèt

   _trompetter = tokadó di trompèt

   _trompettist = tokadó di trompèt; trompètista

   _tronie = kara

   _troon = trono

   _troonopvolger _troonopvolgster = heredero di trono

   _troonrede = id.

   _troonsafstand = abdikashon. troonsafstand doen - abdiká

   _troost = konsolashon, konsuelo

   _troosteloos = inkonsolabel; sin konsuelo; [landschap e.d.] deprimibel

   _troosten = konsolá

   _troostprijs = premio di konsuelo, konsolashon

   _tropen = )region) trópiko

   _tropisch = trópiko; tropikal

   _tros = tròshi

   _trots = [znw] orguyo. [bnw] orguyoso

   _trotseren = enfrentá

   _trottoir = id.; asera [s.!]

   _troubadour = id.; trovador [S.]

   _trouw = [znw] fieldat; lealtat. te goeder trouw - di buena fe. te kwader trouw - di mala fe. trouw beloven aan - primintí lealtat na. [bnw] fiel; leal. [bw] fielmente; lealmente.

   _trouwboek = id.

   _trouwdag = [het trouwen zelf] día di kasamento; [latere viering] boda

   _trouweloos = infiel(mente)

   _trouweloosheid = infieldat

   _trouwen = kasa. trouwen voor de wet - kasa pa rat. trouwen voor de kerk - kasa pa misa. zo zijn we niet getrouwd! - Nos no a konbení esei.

   _trouwens = di pursi

   _trouwerij = kasamento; matrimonio

   _trouwhartig = [bnw] franko; [bw] frankamente

   _trouwpartij = brùit, kasamento

   _trouwring = rench'i matrimonio

   _truc _trucje = triki

   _trucage = usamento di trikinan

   _truck = tròk

   _trui = flanel (diki); sweater [E.]

   _trut = muhé bieu prùts

   _tsar = id.

   _tsjirpen = pip

   _tube = tübe

   _tuberculose = id.; tuberkulosis; tbc

   _tucht = disiplina

   _tuchtigen = kastigá

   _tuchtrecht = derecho disiplinario

   _tui = kabuya

   _tuig = [gereedschap] hèrement; [paard] harneses [S.]; [slecht volk] bagas.

   _tuil = bòshi di flor

   _tuimelen = kai; bolter; tumba

   _tuin = [erf] kurá; [bloemen-] hardin;[moes-] hòfi. iemand om de tuin leiden - balia un hende

   _tuinaarde = gordura

   _tuinbouw = hortikultura

   _tuinder = hortikultor

   _tuinen = in: erin tuinen - kai den e trampa.

   _tuinhek = port'i kurá

   _tuinier = hardinero

   _tuinieren = traha den kurá, den hòfi, den hardin

   _tuinman = hardinero

   _tuinslang = id.; hos

   _tuit = spùit; tranen met tuiten schreien yora pa muri.

   _tuiten = flùit

   _tuk = in: tuk op iets zijn - ta loko pa un kos.

   _tukje = in: 'n tukje doen - rèk un rato

   _tule = id.

   _tulp = id.

   _tumor = tumor

   _tumult = tumulto

   _tuniek = túnika

   _tunnel = tùnel

   _turbine = turbina

   _turbulent = turbulento

   _turbulentie = turbulensia

   _tureluurs = in: je wordt er tureluurs van - e ta hasí bo loko.

   _turen = mirar intensibamente

   _turf = id.

   _turk = turko

   _Turkije = Turkía

   _turkoos = turquoise

   _turks = turko

   _turnen = gymnastiek; gymnasia

   _turven = konta ku strepi

   _tussen = mei-mei di; entre. ik kon er geen woord tussen krijgen. - mi no por a hinka ni un palabra aden. tussen beiden komen - intervení.

   _tussen- = intermedio, intermediario

   _tussendeur = pòrta di mei-mei.

   _tussendoor = mei-mei

   _tussendoortje = kò'i smak

   _tussenhandel = komersio intermediario

   _tussenin = in: er tussenin - mei-mei di dje; mei-mei di nan

   _tussenklasse = klasa intermedio

   _tussenkomst = intervenshon; intermediashon

   _tussenlanding = eskala; zonder tussenlanding - buelo non-stop.

   _tussenliggend = intermedio

   _tussenpersoon = intermediario; mediadó; mediador

   _tussenpoos = intervalo; intermedio

   _tussenruimte = [tijd] intervalo; intermedio; [plaats] espasio intermedio

   _tussenschot = partishon; tussenmuur

   _tussentijd = tempo interino; in de tussentijd - tur estèn {ng}.

   _tussentijds = intermedio; mei-mei di otro kosnan; 't is niet goed tussentijds te eten. - No ta bon pa kome entre kumindanan regular. tussentijds examen - eksámen intermedio. tussentijdse verkeizingen - elekshonnan intermedio.

   _tussenuit = in:" - baha na awa, na katuna. Er 'n avondje tussenuit gaan. - sali keiru un anochi.

   _tussenvoegen = interkalá

   _tussenweg = kaminda intermediario; kaminda di mei-mei. Ptussenzin = klóusula intermediario

   _tutoyerenb = bisa "bo".

   _tuti-fruti = id.

   _t.w. (te weten) = es ta

   _twaalf = diesdos. om twaalf uur 's middags. - diesdos or' di merdía. om twaalf uur 's nachts - diesdos or' di anochi.

   _twaalfdaags = (un periodo di) diesdos día.

   _twaalfde = di diesdos

   _twaalftal = dosena

   _twaalfuurtje = kuminda di merdía; lunch [E.]

   _twee = dos; twee aan twee - dos-dos. de twee - e dosnan. twee weten meer dan een. - dos sa mas ku un. kaas en kaas is twee. - tin keshi i keshi. in tweeën verdelen - parti na dos. met z'n tweeën - nos (boso, nan) dos.

   _tweebaans = in: tweebaans weg - kaminda di dos pista.

   _tweebenig = ku dos pía

   _tweedaags = dos día

   _tweede = di dos. op de tweede plaats - na di dos lugá

   _tweedehands = segunda mano [s.]

   _tweederangs = sekundario

   _tweedracht = diskordia

   _tweeërlei = di dos fòrma, tipo

   _tweegesprek = diálogo

   _tweegevecht = duèl

   _tweehandig = ku dos man

   _tweehoekig = biangular ; di dos ángulo

   _tweehonderd = dos shèn {ng}

   _tweeklank = diptongo

   _tweeledig = dòbel {stomme e}; [dubbelzinnig] ambiguo

   _tweeling = morocho, ohochi

   _tweelingbroer _tweelingzuster = ruman morocho

   _tweemaandelijks = bimensual

   _tweemotorig = bimotor

   _tweepersoons = pa dos persona

   _tweeslachtig = biseksual; hermafrodita; [dubbelzinnig] dòbel sentido; ambiguo

   _tweespalt = diskordia

   _tweesprong = unda e kaminda ta parti den dos

   _tweestemmig = pa dos bòs, stèm

   _tweestrijd = konflikto interior; konflikto ku su mes

   _tweetal = dos; par

   _tweetalig = bilingual

   _tweetallig = binario

   _tweevoud _tweevoudig = duplo

   _TWEEWAARDIG = AMBIVALENTE

   _tweezijdig = DI DOS BANDA; bilateral(mente)

   _twijfel = duda. het lijdt geen twijfel - no cabe duda [s.]. in twijfel trekken - kuestioná. iemand of iets het voordeel van de twijfel geven - duna un hende of kos e benefisio di duda. ZONDER TWIJFEL - SIN DUDA.

   _twijfelaar = [znw] dudoso. [bed] hancho pa un, smal pa dos.

   _twijfelachtig = dudoso; kuestionabel

   _twijfelen = duda; - duda di. ik twijfel of, ... - mi ta duda ku, ...

   _twijg = stèk

   _twinkelen = torna

   _twintig = binti

   _twintigjarig = di binti aña

   _twintigste = di binti

   _twist = disputa; twist zaaien - kousa pleito.

   _twisten = disputá

   _twister = disputadó

   _twistgesprek = disputa

   _twistziek = pleitista

   _tyfoon = tifon

   _tyfus = id.

   _type = tipo [ook persoon]

   _typen = taip

   _typeren = tipifiká

   _typerend = típiko

   _typering = tipifikashon

   _typisch = típiko

   _typografisch = tipográfiko

   _t.z.t. = te zijner tijd = na su debido tempo

   _u = [VNW] señor, mener, señora, yùfrou, [of andere titel, of naam, of titel + naam]. Wat zegt U? - Ablí? Kunt U mij helpen? - Mener / señora / yùfrou por yudá mi? Hebt U goed geslapen, Moeder? - Mai a drumi bon? U moet mij de waarheid zeggen, dokter. Dòkter mester bisá mi e bèrdat.

   _ui = siboyo

   _uier = id.; ubre [S.]

   _uil = [A.] shoko; [C.] palabruha. elk denkt zijn valk een uil te zijn. - kada baka ta lembe su bishé.

   _uilebril = brel manera wowo di shoko [A.] / palabruha [C.]

   _uilskuiken = [letterl.] poyito di shoko [A.], di palabruha [C.]; [fig.] chambon, lolo

   _uiltje = in: 'n uiltje knappen - kòi un kabrikuchi.

   _uit = [vz] di; for di; fò'i; pa; uit Aruba - di Aruba; for di Aruba. hij nam het uit haar hand. - El a kohé for di su man. uit liefde - pa amor. 't is uit de kunst. - E ta perfekto. [bw] [v. licht e.d.] pagá. de school is uit - skol a kaba. dat moet uit zijn! - e kos mester kaba. hij is uit met een vriend. - el a sali ku un amigo. eruit! - afó! ik ben er helemaal uit. - mi no sa nada mas di dje./ m'a pèrdè tur práktika. de vlek wil er niet uit. - e mancha no ke kita. het is uit tussen hen. - Nan a kibra ku otro. Ze zijn alleen maar uit op geld. - Nan ta hasi tur kos pa plaka so.

   _uitademen = saka rosea

   _uitbannen = saka afó; eliminá

   _uitbarsten = eksplotá. in tranen, / lachen uitbarsten - kuminsá yora, / hari. in woede uitbarsten - pèrdè sintí.

   _uitbarsting = eksploshon; [vulkaan] erupshon

   _uitbeelden = [schilderen] pinta; dibuhá; [op toneel] representá.

   _uitbenen = saka weso; [fig.] eksplotá

   _uitbesteden = kontratá

   _uitbetalen = paga

   _uitbetaling = pagamento, pago

   _uitblazen = supla paga. [rusten] sosegá un rato (despues di trabou pisá)

   _uitblijven = tarda; keda sin ... de regen bleef uit - awa a keda sin yobe. Dat kon niet uitblijven - E kos ei no por a keda sin pasa.

   _uitblinken = sobresalí, destaká, resaltá

   _uitbouw = parti nobo; piesa nobo

   _uitbouwen = hasi mas grandi

   _uitbraak = [uit gevangenis] huimento; skapamento

   _uitbraken = saka

   _uitbranden = kima kompletamente

   _uitbrander = skual, storiá, zundrá

   _uitbreiden = ekspandé, ekstendé; oumentá. ; [vergroten] hasi mas grandi; ekspandé; zich uitbreiden - [vuur, ziektee.d.] plama; oumentá

   _uitbreiding = ekspanshon; ekstenshon; oumento; plamamento

   _uitbreidingsplan = plan di desaroyo

   _uitbreken = [ww] [uit gevangenis] hui, skapa. [oorlog] kuminsá. [znw] [oorlog e.d.] kuminsamento

   _uitbreker = huidó (di prison)

   _uitbrengen = [publicatie] saka; [woorden] bisa, papia

   _uitbroeden = brui

   _uitbuiten = eksplotá

   _uitbuiter = eksplotadó

   _uitbuiting = eksplotashon

   _uitbundig = [bnw] eksaltante; entusiasmá; eksesibo; [bw]ku entusiasmo; eksesibamente.

   _uitdagen = reta

   _uitdager = retadó; esun ku ta reta

   _uitdaging = reto

   _uitdelen = parti. klappen uitdelen - dal

   _uitdenken = pensa; plania; inventá.

   _uitdeuken = saka golpi

   _uitdeuker = sakadó di golpi

   _uitdienen = sirbi te na fin

   _uitdiepen = hasi mas hundu; [fig.] studia te den profundo

   _uitdijen = ekspandé.

   _uitdijing = ekspanshon

   _uitdoen = [licht, radio e.d.] paga; [kleding] kita

   _uitdossen = bisti (luhoso, straño, loko)

   _uitdoven = ekstinguí; paga

   _uitdraai = [computer] print, print-out [e.]

   _uitdraaien = [licht e.d.] paga; [computer] print [e.]; het is op niets uitgedraaid. - el a kaba na nada.

   _uitdragen = propagá

   _uitdragerij = pakus di kos di segunda mano

   _uitdrijven = kòre ku; ekspulsá; [geesten] saka; kòre ku

   _uitdrinken = kaba di bebe

   _uitdrogen = seka

   _uitdrukkelijk = eksplísito

   _uitdrukken = primi; [fig.] ekspresá; formulá. Hij drukt zich goed uit. - E ta formulá su mes bon.

   _uitdrukking = ekspreshon. uitdrukking geven aan - ekspresá.

   _uitdunnen = hasi menos denso

   _uiteen = fò'i otro

   _uiteendrijven = plama.

   _uiteengaan = separá; bai fò'i otro.

   _uiteenhouden = wanta fò'i otro

   _uiteenlopen = diferensiá

   _uiteenrafelen = destrosá; sorteá; saka fò'i otro; desenlasá; hila

   _uiteenvallen = plama fò'i otro; desintegrá; kai na wèrki; plama na wèrki; [coalitie] kibra.

   _uiteenzetten = splika, eksponé

   _uiteenzetting = splikashon, eksposishon

   _uiteinde = fin; ekstremo; ekstremidat

   _uiteindelijk = finalmente; por fin [s.]

   _uiten = ekspresá; [zucht, kreet e.d.] dal

   _uit-en-te-na _uit-en-ter-na = tur ora di nobo; tur día di nobo

   _uitentreuren = kontinuamente; sin stòp; sin fin.

   _uiteraard = naturalmente, evidentemente, obviamente

   _uiterlijk = [znw] aparensia, eksterior; [bnw] di pafó, eksterior; [bw] pa mas tardá

   _uitermate = zie: uiterst

   _uiterst = [bnw] eksesibo; sumo; ekstremo; absoluto. het uiterste minimum - e mínimo absoluto. zijn uiterste best doen - hasi tur su bèst. in het uiterste geval - den e kaso mas ekstremo. [bw] eksesibamente; sumamente; ekstremamente; absolutamente. [znw] ekstremo. tot het uiterste gaan - bai te den ekstremo. van het ene uiterste in het andere vallen - kai di un ekstremo den otro.

   _uitfluiten = flùit; bu.

   _uitgaan = sali; sali keiru. [v. licht] paga; [school, kerk] kaba. [vlekken e.d.] kita. ervan uitgaan dat... - asumí ku... suponé ku ... met 'n meisje uitgaan - sali keiru ku un mucha-muhé. op 'n n uitgaan - terminá den n. er op uitgaan om te ... - sali pa ...

   _uitgaansleven = farándula

   _uitgaansverbod = toque de queda [s.]

   _uitgang = salida; [einde v. woord] terminashon

   _uitgangspunt = punto di salida [ook fig.]

   _uitgave = [fin.] gasto , gastamento; [publikatie]publikashon, edishon. inkomsten en uitgaven - ingreso i gastonan

   _uitgebreid = [bnw] amplio, ekstenso. [bw] ampliamente, ekstensamente

   _uitgehongerd = hambrá; famito

   _uitgelaten = sumamente alegre; eksuberante; eufóriko

   _uitgeleefd = gastá; sin deseo di biba mas.

   _uitgeleide = in: iemand uitgeleide doen - kompañá un hende na pòrta, na salida; na aeropuerto

   _uitgelezen = úniko

   _uitgemaakt = in: dat is 'n uitgemaakte zaak. E punto ei a keda konkluí.

   _uitgeput = kabá; kolèps

   _uitgerekend = in: uitgerekend op zijn verjaardag, - nèt riba su aña,

   _uitgeslapen = [fig.] bon bei

   _uitgesloten = in: Dat is uitgesloten! - No por! Ta imposibel!

   _uitgestorven = ekstinkto; [stad, dorp] mòrto

   _uitgestreken = in: met 'n uitgestreken gezicht. - ku un kara manera e no a kibra un skòter.

   _uitgestrekt = ekstenso

   _uitgeteerd = flaku pa muri

   _uitgeven [geld] gasta; [publikatie] saka, publiká; editá; [waardepapieren] emití; [uitdelen] parti; distribuí. zich uitgeven voor - ple

   _uitgeverij = editorial; empresa editorial

   _uitgewoond = deskaí

   _uitgezonderd = menos, eksepto. sin eksepshon. niemand uitgezonderd - sin eksepshon di ningun hende.

   _uitgifte = emishon

   _uitglijden = slep

   _uitgooien = benta afó; tira afó;

   _uithalen = saka; kattekwaad uithalen - hasi kò'i mala mucha. dathaalt niks uit. - esei no ta hasi diferensia. wat heeft hij uitgehaald? - kiko el a hasi? Hij haalde hard naar hem uit. - el a kaba kuné. Dat zal niks uithalen - Lo no yudá bo na nada.

   _uithangbord = bòrchi di propaganda.

   _uithangen = kolga pafó. De vlag uithangen - hisa bandera. waar heb je uitgehangen? - Unda bo tábata? [fingeren] ple. de knappe bol uithangen - ple sabí. de rijke stinker uithangen - ple rotshil

   _uitheems = stranhero; eksótiko; di afó.

   _uithoek = lugá deskonosí; leu ayá; na kalaboso.

   _uithollen = [fig.] hasi bashí

   _uithoren = in: iemand uithoren - koba un hende (su fundeshi)

   _uithouden = wanta

   _uithoudingsvermogen = perseveransia; poder di wanta

   _uithuilen = deshogá su mes dor di yoramento

   _uithuizig = fò'i kas. [aan de zwier zijn] parandero

   _uithuwelijken = disidí pa un yiu-muhé pa kasa ku un hende-homber ku e mes no a skohe.

   _uiting = ekspreshon. uiting geven aan zijn gevoelens - ekspresá su sintimentonan.

   _uitje = 1. siboyo chikito. 2. okashon pa sali

   _uitjouwen = zundra

   _uitkafferen = zundra; duna un storiá; skual

   _uitkammen = [fig.] hasi un búskeda minusioso

   _uitkeren = paga

   _uitkering = pago

   _uitkienen = pensa; studia

   _uitkiezen = skohe; selektá

   _uitkijk = bista; [persoon] wachimèn; op de uitkijk staan - para wak; vigilá.

   _uitkijken = [opletten] paga tino; tene kuidou. Kijk uit! - Tene kuidou! uitkijken naar warda, spera, ferwagtu - El a wak mashá sorprendí. ik ben er op uitgekeken. - M'a mira bastante di dje.

   _uitkleden = kita paña; zich helemaal uitkleden - kita sunú

   _uitkloppen = bati

   _uitknijpen = primi. Er 'n dagje uitknijpen - tuma un día liber pa sali.

   _uitknikkeren = in: iemand eruit knikkeren - saka unhende afó, pafó di porta

   _ùitknippen = kòrta (afó)

   _uitknobbelen = skrutiná pa haña sa

   _uitkomen = [alg.] yega; sali; [planten, publicatie, kleurenz.] sali; [bekend worden] sali na kla; [verwachting, voorspelling] bira realidat; [met geld] biba di; ik kom er niet uit. [fig.] = mi no ta logra.; Ik kom er wel uit. - Lo mi logra (pa solushon'é.) dat komt mij goed uit. - ta nèt bon pa mi.; ergens voor uitkomen - admití un kos. Dat komt uit. - Ta klòp. Dat komt mij goed uit. - Ta nèt bon pa mi. Het komt duurder uit. - Ta sali mas karo. Ik kan er maar net mee uitkomen. - E ta yegá mi nèt-nèt. voor zijn overtuiging, geloof uitkomen - No skonde su konvikshon, fe.

   _uitkomst = resultado; [hulp] yudansa. Dat was 'n uitkomst voor hem. - Tábata un alivio p'e.

   _uitkopen = kumpra e parti di un sosio.

   _uitkotsen = saka

   _uitkrabben = raska; [ogen] saka

   _uitkramen = proklamá; onzin uitkramen - papia kò'i loko.

   _uitlaat = [v. auto] mòfler

   _uitlaatklep = [leterl.] válvula di escape [S.]; relief valve [E.]; [fig.] alivio

   _uitlachen = hari. iemand uitlachen - hari un hende. hij lacht je uit. - E ta harí bo.

   _uitladen = deskargá

   _uitlaten = [radio, airco e.d.] keda sin sende; [kleding] keda sin bisti; iemand uitlaten - kompañá un hende na porta. de hond uitlaten - bai kana ku e kachó. zich ergens over uitlaten - duna un opinion tokante di un kos. Daar laat ik me niet over uit. - Mi no ta bisa nada di esei.

   _uitlating = ekspreshon; opinion

   _uitleg = splikashon; aklarashon. Het is slechts voor één uitleg vatbaar. - Tin un splikashon p'e, nada mas.

   _uitleggen = splika; aklará; bedei

   _uitlekken = lik

   _uitlenen = fía; presta

   _uitleven = in: zich uitleven - sigui su pashon

   _uitleveren = ekstraditá; interkambiá

   _uitlevering = ekstradishon; interkambio

   _uitlikken = lektu

   _uitlokken = provoká. 't ene woord lokt het andere uit. - un palabra ta hala otro.

   _uitlokking = provokashon

   _uitlopen = [vertrekken v. schip e.d.] sali; [gaan bloeien] sali; [langer duren] tarda; tuma mas tempo; ['n voorsprong nemen] avansá; uit de hand lopen - sali fò'i man. Het hele dorp liep uit. - Henter e poblashon a bòsha bin wak. uitlopen op - [straat] sali na; [fig.] kaba den.

   _uitloten = sali perdí (for di e sorteo).

   _uitloven = ofresé (un premio)

   _uitluiden = yama ayó; despedí

   _uitmaken = [beëindigen] kibra ku; terminá; [doven] paga; [beslissen] disidí; - manda. dat maakt niets uit. - no ta hasi diferensia. iemand uitmaken voor verrader - yama un hende un traidor.

   _uitmelken = chika [ook fig.]

   _uitmesten = saka tur porkería bent' afó.

   _uitmeten = midi; tuma midí

   _uitmonden = desemboká

   _uitmonsteren = dòrna

   _uitmonstering = dòrnamento

   _uitmoorden = masakrá

   _uitmunten = destaká; sobresalí

   _uitmuntend = ekselente

   _uitmuntendheid = ekselensia

   _uitnemend = ekselente

   _uitnemendheid = ekselensia

   _uitnodigen = inbitá; [voor vergadering] konboká

   _uitnodiging = inbitashon; [voor vergadering]konbokashon

   _uitoefenen = ehersé; ehekutá; praktiká.

   _uitpakken = despaketá. Het pakte verkeerd uit. - E kos a sali malu.

   _uitpersen = primi

   _uitpikken = skohe

   _uitpluizen = skrutiná

   _uitpraten = diskutí problemanan; iets uitpraten - papia ku otro. iemand niet laten uitpraten - interumpí un hende. Laat me uitpraten. - lagá mi kaba di bisa loke mi tin di bisa. Ben je uitgepraat? - B'a kaba? Hij was gauw uitgepraat. - E no tabatin muchu kos di bisa. Hij probeerde zich eruit te praten. - El a purba saka su kurpa.

   _uitproberen = purba; tèst

   _uitpuilen = sali afó

   _uitputten = agotá, kaba ku; uitgeput - agotá; kabá; iets uitputtend behandelen - trata un asunto te den profundo.

   _uitputting = agotamento

   _uitrafelen = hila

   _uitrangeren = [fig.] pone un banda; pone riba non-aktibo

   _uitrazen = kaba su furia; [fig.] baha stim; [storm] pasa bai.

   _uitredden = in: zich ergens uitredden - saka (su) kurpa

   _uitreiken = parti; distribuí; presentá; [paspoorten] saka.

   _uitrekenen = kalkulá

   _uitrekken = rèk (ook: zich)

   _uitrichten = logra

   _uitrijden = sali (ku outo)

   _uitrijzend boven = subi ariba

   _uitrit = salida

   _uitroeien = [letterl.] rema afó; [elimineren] eliminá; eksterminá; kaba ku.

   _uitroep = sklamashon

   _uitroepen = sklama; een staking uitroepen - kanta welga.

   _uitroepteken = id.; marka di eksklamashon.

   _uitrukken = sali

   _uitrusten = [rusten] sosegá, deskansá; [met materiaal] ekipá; instalá

   _uitrusting = ekipo , ekipahe

   _uitschakelen = paga; [fig.] eliminá

   _uitschateren = hari te lor'abou.

   _uitscheiden = [ophouden] stòp; [afgeven] saka

   _uitschelden = zundra

   _uitsheuren = sker

   _uitschieten = [v. plant] sprùit, spreit; [v. hand e.d.] saka

   _uitschot = [mensen] bagas, kakada

   _uitschrijven = [cheque e.d.] duna; skirbi; [vergadering] konboká

   _uitschudden = sakudí; iemand uitschudden - kita tur plaka di un hende.

   _uitslaan = dal; bati; [vuur] plama; [muur e.d.] soda; wartaal uitslaan - papia kò'i loko.

   _uitslag = [onderzoek, examen e.d.] resultado; [huid-] rèsh

   _uitslapen = keda sin lanta, sigui drumi

   _uitsloven = pulewé

   _uitslover = [slijmerd] lembechi

   _uitsluiten = ekskluí; ekspulsá; deskualifiká

   _uitsluitend = blo; únikamente, eksklusivamente

   _uitsluiting = eksklushon, ekspulshon

   _uitsluitsel = desishon definitibo; aklarashon

   _uitsmeren = hunta

   _uitsmijter = [in nachtclub e.d.] Bouncer [E.]; [portier] portero; wachimèn; warda; [gerecht] pan ku ham of roastbeef ku webo wow'i baka.

   _uitsnijden = korta

   _uitspanning = restorant; bar; kafé.

   _uitspansel = firmamento; shelu

   _uitsparen = spar

   _uitspatting = malkondukta

   _uitsplitsen = separá; analisá

   _uitspoelen = hawa

   _uitspoken = hasi kò'i mala mucha

   _uitspraak = [v. taal] pronunsiashon; [over een onderwerp] pronunsiamento; [jur.]sentensia, veredikto; uitspraak doen [jur.] - dikta sentensia

   _uitspreiden = ekstendé; plama; ekspandé

   _uitspreken = [woorden, toespraak] pronunsiá; [wens] ekspresá; [door-gaan met spreken] sigui papia; laat mij uitspreken. - lagá mi papia.

   _uitspringen = [letterl.] bula afó; [fig.] munstra bon

   _uitspugen _uitspuwen = saka

   _uitstaan = 1. wanta. ik kan hem niet uitstaan. - mi no por want'é./mi no mag lei e. 2. [fin.] hij heeft een ton uitgstaan bij ... - E tin shenmil invertí na ... uitstaande rekeningen - kuentanan habrí.

   _uitstallen = ekshibí

   _uitstalling = ekshibishon

   _uitstapje = ekskurshon. uitstapjes maken - [sali] keiru

   _uitstappen = baha

   _uitsteeksel = pida ku ta sali afó

   _uitstek = in: bij uitstek - eminentemente

   _uitsteken = sali (afó); hinka afó; [hand] saka; rèk; iemand de ogen uitsteken [fig.] - hasi un hende yalurs.

   _uitstekend = ekselente(mente), eminente(mente); Uitstekend! - Mashá bon!

   _uitstel = postponemento; retraso

   _uitstellen = postponé; stel niet uit tot morgen, wat ge heden doen kunt. - no laga pa mañan, loke bo por hasi awe.

   _uitsterven = [ww] bira ekstinkto. [znw] ekstinkshon

   _uitstippelen = determiná, fiha detayadamente

   _uitstorten = basha; drama; [fig.] deshogá

   _uitstoten = saka; [uit organisatie ook] ekspulsá; [schreeuw e.d.] dal un grito,etc.

   _uitstralen = radiá

   _uitstraling = radiashon

   _uitstrekken = rèk; zich uitstrekken - ekstendé

   _uitstrepen = raya; kita

   _uitstrijken = parti ; hunta; strika

   _uitstrijkje = [med.] id.

   _uitstrooien = stroi; sembra; plama [ook fig.]; sirkulá.

   _uitstukken = lapi. 'n uitgestukte broek - karson gelapi

   _uitsturen = manda

   _uittekenen = dibuhá; pinta

   _uittellen = konta te na fin; hij was helemaal uitgeteld [fig.] - e tábata tur kabá.

   _uitteren = keda kuero ku weso; bira flaku-flaku

   _uittocht = salida

   _uittrappen = [vuur] trapa paga; [schoenen e.d.] tira kita

   _uittreden = sali; retirá

   _uittrekken = [kleren e.d.] kita. [onkruid e.d.] ranka; [tanden] ranka; er op uittrekken - buska aventura

   _uittreksel = resúmen

   _uitvaagsel = kakada; bagas

   _uitvaardigen = dekretá

   _uitvaart = entiero; deramento

   _uitval = [mil.] salida; [haar] kaimento; [fig.] ataka rabiá

   _uitvallen = [mil.] sali ataká; [ophouden] kai afó; [haar] kai; de stroom is uitgevallen - koriente a bai; uitvallen tegen [fig.] - ataká

   _uitvaren = subi laman; sali; uitvaren tegen [fig.] ataká

   _uitvechten = solushoná (bringando)

   _uitvegen = bari; iemand de kast uitvegen [fig.] - duna un hende su zalheit/su dabrot/su lavèt

   _uitvergroting = [v. foto] oumento parsial

   _uitverkocht = tur bendí

   _uitverkoop = baratío

   _uitverkoren = skohí; elegí; selektá

   _uitverkorene = esun skohí; esun faborito; esun selektá

   _uitvinden = inventá; [nagaan] fainout

   _uitvinder = inventor

   _uitvinding = invenshon

   _uitvlakken = stùf; dat moet je niet uitvlakken! [fig.] - esei no ta kò'i loko! n' ta yiu 'i mama!

   _uitvloeisel = konsekuensia; resultado

   _uitvlucht = preteksto

   _uitvoer = eksportashon; ten uitvoer brengen/leggen - ehekutá

   _uitvoerbaar = ehekutabel; práktiko

   _uitvoerbaarheid = viabilidat; ehekutabilidat

   _uitvoerder = forman; ehekutibo

   _uitvoeren = ehekutá; [goederen] eksportá; wat voert hij uit? - ta kiko e ta hasi? de uitvoerende macht - e poder ehekutibo.

   _uitvoerig = [bnw] amplio; minusioso; ekstenso; detayá; [bw] ampliamente; minusiosamente; ekstensamente; detayadamente.

   _uitvoering = ehekushon; [toneel e.d.] presentashon; [model] modelo; diseño; uitvoering geven aan - ehekutá. werk in uitvoering - trabou andando.

   _uitvouwen = habri; desplegá.

   _uitvreten = hasi kò'i mala mucha

   _uitwas = ekseso

   _uitwaseming = ekshalashon; evaporashon

   _uitwassen = laba

   _uitwedstrijd = partido fuera di kas; wega fuera di tereno propio

   _uitweg = salida[ook fig.]

   _uitweiden = elaborá. uitweiden over - papia ekstensamente tokante di.

   _uitwendig = [bnw] eksterno; eksterior; pafó; [bw.] eksternamente; eksteriormente.

   _uitwerken = elaborá; desaroyá; konkretisá; efektuá. het medicijn is na twee uur uitgewerkt. - E remedi no ta traha mas, despues di dos ora.

   _uitwerking = efekto; resultado; elaborashon; desaroyo; konkretisashon; efektuashon

   _uitwerpen = tira afó; benta afó; [ballast] saka; [netten] tira.

   _uitwerpselen = ekskremento(nan); sushi

   _uitwijken = hala (un banda); desviá; [naar ander land] bai den eksilio

   _uitwijzen = [bewijzen] proba; [naar ander land] eksiliá; ekstraditá

   _uitwisselen = interkambiá

   _uitwisseling = interkambio

   _uitwissen = kita

   _uitwoeden = [brand] kaba (pòko-pòko)

   _uitwonen = ruiná

   _uitwrijven = frega; seka (wowo)

   _uitwringen = trose

   _uitzaaien = sembra; plama

   _uitzaaiing = plamamento

   _uitzendbureau = id.; agensia di empleo temporal

   _uitzenden = [radio/tv] transmití; [naar buitenland] despachá; manda afó

   _uitzending = [v. radio/tv] transmishon; [naar buitenland] despachamento; mandamento afó

   _uitzendkracht = empleado temporal

   _uitzet = tur kos pa kasamento

   _uitzetbaar = [uit land] deportabel; [groter worden] oumentabel; ekstendibel; ku por hincha

   _uitzetten = [uit organisatie] ekspulsá; [uit land] deportá; [uit woning] saka; [groter worden] ekspandé; [opblazen] hincha; [geld] invertí; [markeren]marka; de fundering uitzetten - tira liña.

   _uitzetting = [uit organisatie] ekspulshon; [uit land] deportashon; [uit woning] sakamento; [groter worden] ekspanshon; [opblazen] hinchamento;[markering] markamento

   _uitzicht = bista; [fig.ook] speransa

   _uitzichtloos = sin speransa

   _uitzieken = laga e malesa sigui su kurso

   _uitzien = in: er uitzien - munstra; hij ziet er jong uit voor zijn leeftijd. - e no ta munstra su edat. kijk toch hoe het er uitziet! - wak su stadi! Ze ziet er slecht uit. - E ta parse malu. het ziet er niet best voor hem uit. - kos no ta pinta muchu bon p'e. Je ziet er goed uit! - Bo ta munstra bon. het ziet ernaar uit dat het gaat regenen. - ta parse ku nos ta bai haña awa. de kamer ziet uit op de tuin. - E kamber ta dal riba hardin.

   _uitzingen = in: Ik kan het nog wel even uitzingen. - Mi por wanta un par di día mas.

   _uitzinnig = fanátiko; hij was uitzinnig van woede. - El a pèrdè sintí.

   _uitzinnigheid = fanatismo

   _uitzitten = [concert,lezing] warda te ku el a kaba; [straf] sinta (su kastigo)

   _uitzoeken = buska; investigá; selektá; sorteá; je zoekt 't maar uit, hoor! - bo mes asunto, tende!

   _uitzonderen = ekskluí

   _uitzondering = eksepshon; eksklushon; bij hoge uitzondering - komo eksklushon sporádiko.

   _uitzonderings- = eksepshonal

   _uitzonderlijk = eksepshonal(mente)

   _uitzuigen = chupa; [fig.] eksplotá

   _uitzuiger = [fig.] chupadó; probechadó

   _uitzwermen = dispersá

   _uitzweten = soda

   _ultimatum = id.

   _ultraviolet = ultravioleta

   _unaniem = unánime

   _unanimiteit = unanimidat

   _unicum = kos úniko

   _unie = union

   _uniek = úniko

   _uniform = [bnw+znw] uniforme

   _uniformiteit = uniformidat

   _universaliteit = universalidat

   _universeel = universal

   _universitair = universitario

   _universiteit = universidat

   _urgent = urgente

   _urine = urina, orina

   _urineren = uriná, oriná

   _urinoir = urinario [S.]

   _urn = urna

   _usance = kustumber {stomme e}

   _usurpator = usurpadó

   _usurperen = usurpá

   _utilisatie = utilisashon

   _utiliseren = utilisá

   _utiliteit = utilidat

   _Utopie = Utopia

   _utopisch = utópiko

   _uur = ora. een uur - [alg.] un ora. [tijd] un or'. urenlang - pa oranan largo.

   _uurloon = sueldo pa ora

   _uurtje = in: de kleine uurtjes - mardugá chikito. 'n uurtje of zo - mas of menos un ora.

   _uurwerk = oloshi

   _uw = señor su, mener su; yùfrou su; señora su;titel + su, of naam + su, of titel+naam+su.

   _uwen = in: u en de uwen - titel+nan (bv: menernan), of naam+nan (bv: Ananan), of titel+naam+nan (bv: Señ:ora Carmennan).

   _Uwentwege = in: van Uwentwege - na nomber di + titel, naam, titel+naam

   _Uwentwil = pa titel, naam, titel+naam, su boluntat

   _uwerzijds = di banda di + titel, of naam, of titel+naam

   _vaag = vago

   _vaagheid = vaguedat

   _vaak = hopi biaha, hopi bes; frekwente(mente). Ik heb 't al vaker gezegd. - M'a bis'é bários biaha kaba.

   _vaal = (ku) su koló a bai

   _vaalbleek = pálido i sin koló.

   _vaalt = zie: mestvaalt

   _vaan = bandera

   _vaandel = bandera

   _vaardig = hábil; [klaar] prepará

   _vaardigheid = habilidat

   _vaargeul = kanal

   _vaart = [scheep-] navegashon; [snelheid] velosidat, spid; [kanaal e.d.] kanal. de grote vaart - navegashon marítimo. binnenvaart - navegashon di río. >'t zal zo'n vaart niet lopen. - l'e no ta di e malu ei. ergens vaart achter zetten - pusha un asunto. in volle vaart - ful spid.

   _vaartuig = nave; barko, boto

   _vaarwater = ruta di navegashon; iemand in het vaarwater zitten - stroba un hende. uit iemands vaarwater blijven - hala leu for di un hende.

   _vaarwel = ayó; pasa bon; vaarwel zeggen - yama ayó

   _vaas = vas

   _vaat = kò'i kibra; de vaat afwassen - laba kò'i kibra

   _vaatdoek = duki; paña.

   _vaatwasmachine = mashin di laba kò'i kibra

   _vaatziekte = malesa vaskular

   _vacant = vakante

   _vacature = vakatura

   _vaccinatie = bakuna

   _vaccin = bakuna

   _vaccine = bakuna

   _vaccineren = bakuná

   _vacht = lana

   _vacuüm = vakuo

   _vader = tata [ook fig.]. het Onze-Vader - Nos Tata. De heilige vader - Santo padre. de Vader des vaderlands - Tata di nos patria. Zo vader, zo zoon - Pampuna no sa pari kalbas.

   _vaderland = patria

   _vaderlander = patriota

   _vaderlands = nashonal; patriótiko

   _vaderlandsliefde = amor patria; patriotismo

   _vaderlandslievend = patriótiko

   _vaderliefde = amor paternal

   _vaderlijk = paternal; manera un tata

   _vaderloos = sin tata

   _vaderrechten = derecho paternal

   _vaderschap = paternidat

   _vaderszijde = in: van vaderszijde - di banda di (mi, bo, su etc.) tata

   _vadertje = pachi

   _vadsig = gordo i floho

   _vadsigheid = flohedat

   _vagebond = vagabundo; [fig.] shouru

   _vagevuur = purgatorio

   _vagina = vágina

   _vaginaal = vaginal

   _vak = [beroep] fishi; ofishi; profeshon; [studie-]vak;[in kast e.d.] kompartimento; [v. weg. e.d.] sekshon

   _vakantie = vakansi, vakashon

   _vakbekwaam = profeshonal

   _vakbekwaamheid = profeshonalismo

   _vakbeweging = movimento sindikal

   _vakblad = revista profeshonal

   _vakbond = sindikado

   _vakbondsleider = sindikalista

   _vakbondswezen = gremio sindikal

   _vakcentrale = sentral sindikal

   _vakdiploma = diploma profeshonal

   _vakgebied = tereno profeshonal; spesialidat

   _vakgenoot = kolega

   _vakkennis = konosemento profeshonal

   _vakkundig = eksperto

   _vakkundigheid = ekspertisia

   _vakman = trahadó spesialisá; eksperto

   _vakmanschap = ekspertisio profeshonal

   _vakonderwijs = enseñansa profeshonal

   _vakopleiding = entrenamento profeshonal

   _vakorganisatie = organisashon gremial

   _vakverbond = federashon di sindikadonan

   _vakvereniging = asosiashon di profeshonalnan

   _vakwerk = trabou profeshonal

   _val = [alg.+fig.] kaída; [om iets of iemand te vangen] trampa; hij heeft een val gemaakt. - el a kai. in de val lopen - kai den trampa. ten val brengen - kousa kaída di. ten val komen - kai [ook fig.]. .

   _valhelm = kaska di protekshon

   _valide = bálido

   _validiteit = balides

   _valies = valis

   _valk = falki; Elk waant zijn valk een uil te zijn - kada baka ta lembe su bishé. [ = A.], bisé [ = C.]

   _valkuil = trampa

   _vallei = valei

   _vallen = [ww.] kai; [waterhoogte] baha; de avond viel - a bira skur. vallen als een baksteen - kai manera patía berde. wat valt daar? - kiko a kai? Hij liet het voorstel vallen. - El a retirá e proposishon. de taak viel hem zwaar. - e tarea tábata muchu pisá p'é. hij kwam te vallen - el a kai. Er valt niet veel te vertellen - No tin muchu kos pa konta. op de knieën vallen - kai na rudía. hij valt op jongens - e ta atrahé pa mucha-homber. uit elkaar vallen - plama fò'i otro. [znw] in: bij het vallen van de avond - ora skuridat a drenta.

   _valluik = trampa

   _valpartij = kaimento

   _valreep = in: op de valreep - na último momento, na último ora

   _vals = falso; falsifiká; [v. hond] bravo

   _valscherm = parachute

   _valsheid = falsedat; falsifikashon. valsheid in geschrifte - falsifikashon di dokumento.

   _valstrik = trampa [ook fig.]

   _valuta = valuta; plaka stranhero.

   _van = di [met nadruk en in toon verhoogd voor "mi" en "bo" als persoonlijk voornaamwoord]; for di; fò'i.<'t is van de tafel gevallen - El a kai fò'i mesa. Ik kom van de week nog - Mi ta bin den e siman akí ainda. Ik geloof van wel. - Mi ke sa ku sí.

   _vanaf = for di; desde

   _vanavond = awe nochi

   _vandaag = awe. vandaag de dag -awendía. vanaf vandaag - di awe padilanti. vandaag over acht dagen - awe ocho día.

   _vandaal = vandal

   _vandaan = di unda; daar moet je vandaan blijven - keda leu fò'i dje. Waar komt het geld vandaan? - Di unda e plaka a bin? Waar kom je vandaan? - [nu] Di unda b'a bin? [oorsprong] Di unda bo ta?

   _vandaar = djei; vandaar dat, .... - djei, ... O, vandaar! - A, p'esei!

   _vandalisme = vandalismo

   _vandoor = in: er vandoor gaan - baha na awa; baha na katuna; hisa su bela bai. ik ga er vandoor! - m'a bai!

   _vangen = [met handen] fangu; [misdadigers, dieren e.d.] kapturá; [pakken] kòi; [grijpen] gara; [vis] piska

   _vangnet = reda di siguridat

   _vangrail = barera di siguridat

   _vangst = kaptura

   _vanmiddag = awe merdía; awe tardi

   _vanmorgen = awe maínta

   _vannacht = [komende] awe nochi; [afgelopen] anochi

   _vanochtend = awe maínta; [vroege ochtend] awe mardugá

   _vanouds = di tur tempo

   _vanuit = for di

   _vanwaar = di unda

   _vanwege = debí na; pa vía di; pa motibo di; [mamens] di parti di

   _vanzelf = di su mes; outomátikamente

   _vanzelfsprekend = [bnw] evidente; obvio; [bw] evidentemente; obviamente; dat is vanzelfsprekend. - esei ta papia pa su mes.

   _varen = [ww] navegá. de hoop laten varen - bandoná speransa. er wel bij varen - probechá bon di dje.

   _variabel = id.

   _variant = variante [S.]

   _variatie = variashon

   _variëren = varia

   _variëteit = variashon

   _varken = pòrko, hochi, [mannelijk] pòrko-ber; [fig.] pòrko, pòrko-ber. laat mij dat varken maar wassen. - lagá mi regla e kos ei numa.

   _varkens- = di pòrko

   _varkensfokker = kriadó di pòrko

   _varkensfokkerij = kría di pòrko

   _varkensgehakt = karn'i pòrko mulá

   _varkensstal = chiké, kurá di pòrko

   _varkensvlees = karn'i pòrko

   _vaseline = vaselina

   _vast = fiho, firme; [niet vloeibaar] sólido; een vaste datum - un fecha fiho. het vaste voornemen - e firme intenshon. met vaste hand - ku man firme. vast en zeker - sigur-sigur. de hond ligt vast - e kachó ta mará. vast goed - real estate [E.]. zijn vaste overtuiging - su firme konvikshon. vast personeel - personal permanente. op vaste tijden - na oranan fiho. de vaste wal - tera firme. U kunt er vast op aan, ... - Bo por ta sigur, ... vast in slaap - slapdot. begin maar vast. - kuminsá numa.

   _vastberaden = [bnw] determiná; resoluto; firme. [bw] determinadamente; resolutamente; firmemente

   _vastberadenheid = determinashon; resolushon; firmesa

   _vastbesloten = (firmemente) determiná; disidí; disidido

   _vastbijten = in: zich vastbijten in een standpunt - para firme riba su punto di bista; keda sin kambia su punto di bista.

   _vastbinden = mara

   _vasteland = kontinente

   _vastelands = kontinental

   _vasten = [znw] ayuno; [grote vasten] kuaresma; [ww] yuna

   _vastenavond = kimamento di momo

   _vastendag = día di ayuno. vasten- en onthoudingsdag - día di yuna i abstenensia.

   _vastentijd = kuaresma; tempo di kuaresma

   _vastgoed = bien imóbil

   _vastgrijpen = gara

   _vastgroeien = krese huntu

   _vasthechten = mara

   _vastheid = firmesa

   _vasthouden = wanta (ook zich -); [positie] mantené; [iemand] detené; [niet verkopen] wanta atras; Hou je vast! - wantá bo!

   _vasthoudend = tenas; [gierig] pichiri; [behoudend] konserbatibo

   _vasthoudendheid = tenasidat; aktitut pichiri; konserbatismo

   _vastigheid = firmesa, siguridat

   _vastklampen = in: zich vastklampen aan - gara na

   _vastklemmen = pega

   _vastkleven = pega

   _vastknopen = konopá; er 'n dagje aan vastknopen - keda un día mas.

   _vastleggen = [hond, boot] mara; [geluid, beeld] graba; [op papier] registrá; [kontractueel] fiha; zich vastleggen op - komprometé su mes. Ik wil me er niet op vastleggen. - mi no ke mara mi mes na dje.

   _vastliggen = [hond, boot] ta mará; [contractueel] ta fihá

   _vastlopen = [boot, verkeer] pega; [onderhandelingen] tranka

   _vastmaken = mara

   _vastpinnen = mara

   _vastplakken = pega

   _vastroesten = frustia; hij zit vastgeroest in vooroordelen - Bo no ta kita su prewisionan fò'i su kabes.

   _vastschroeven = skruf (tait)

   _vastspijkeren = klaba

   _vaststaan = para firme; het staat vast dat... - ta bistu ku... mijn besluit staat vast. - Mi desishon ta tumá. dat staat als een paal boven water vast. - esei ta mas ku klaro. het stond van te voren vast dat,... - tábata bon kla di antemano. een vaststaand feit - un echo fiho

   _vaststellen = [datum, bedrag e.d.] fiha; [bepalingen] stipulá; [gedragslijn] determiná

   _vaststelling = determinashon; stipulashon

   _vastzetten = mara; [geld] pone riba un time-deposit.

   _vastzitten = [machine, schip e.d.] ta pegá; [onderhandelingen] ta tranká; [in gevangenis] ta será; [fig.] ta mará

   _vat = 1. barí; Wat in 't vat zit verzuurt niet. - Loke bo tin bon wardá, no ta bai perdí. 2. ik heb er geen vat op. - mi no por kapt'é.

   _vatbaar = suseptibel; hij is niet voor reden vatbaar. - e no ke skucha argumento(nan).

   _vatbaarheid = suseptibilidat

   _Vaticaan = Vatikano

   _vaticaans = vatikano

   _vatten = kohe; kòi; [snappen] kapta. kou vatten - kòi fríu; haña grip

   _vazal = id.

   _vechten = bringa; lucha; peleá.

   _vechter = bringadó; luchadó

   _vechtersbaas _vechtjas = hende bringan

   _vechtlust = afan di bringa

   _vechtlustig = bringan

   _vechtpartij = bringamento; pelea

   _vederdos = plumahe

   _vederlicht = lihé-lihé; no ta pisa mas ku un pluma.

   _vee = ganado; bestia di kría; [schapen/geiten] bestia chikito

   _veearts = veterinario

   _veeboer = kriadó di bestia; ganadero

   _veefokker = kriadó di bestia; [schapen/geiten] kriadó di bestia chikito

   _veeg = [bnw] in: 'n veeg teken - mal señal. het vege lijf redden - skapa un peyeu. [znw] in: iemand een veeg uit de pan geven. - duna un hende un bon skual. 'n veeg om de oren - un kant'i man.

   _veehouder = ganadero

   _veehouderij = ganadería

   _veel = [tlw] hopi. veel te - muchu; te veel - muchu hopi. te veel doen, eten, drinken, etc. - hasi, kome, bebe etc. (te) dimas. dat is wat al te veel (van het goede) - esei ta un tiki te dimas. Niets was ooit te veel voor hem. - Nada no tábata nunka dimas p'é. Ze heeft veel weg van haar moeder. - E ta parse su mama hopi. [bw] veel te veel - muchu hopi. veel te lang - muchu largo. veel minder/meer - hopi menos/mas. [vaak] hopi biaha

   _veelbelovend = prometedó

   _veelbetekenend = signifikante

   _veelbewogen = yen di akontesimento(nan); yen di emoshon

   _veeleer = mas tanto; mas mihó.

   _veeleisend = (hopi) eksigente

   _veelheid = multitut; abundansia

   _veeljarig = di hopi aña; pa añanan (largo)

   _veelomvattend = inkluyendo tur aspekto; ambisioso

   _veelsoortig = multiple [S.]

   _veelvormig = multiforme

   _veelvoud = multiplo

   _veelvraat = haragan; barig'i mea

   _veelzeggend = signifikante

   _veelzijdig = [bnw] [letterl.] multilateral; [fig.] variá; universal; amplio. [bw] multilateralmente; variá; universalmente; ampliamente.

   _veer = [v. gevogelte] pluma; [spiraal/spring-] spring; [uurwerk] kuèrdè; [scheepv.] pònchi; ferry [e.]; Men kan geen veren plukken van een kikker. - Bo no por ranka pluma di un mòrkòi. in de veren kruipen - bai drumi, kòi kama. vroeg uit de veren zijn. - ta lantá timpran.

   _veerboot = ferry [e.], ponchi; transbordador [S.]

   _veerkracht = resistensia; elastisidat; fòrsa di rekuperashon

   _veerkrachtig = resistente; (ku) tin fòrsa di rekuperashon

   _veerpont = ponchi;ferry [e.]

   _veertien = dieskuater. veertien dagen - dos siman; (vandaag) over veertien dagen - awe dos siman.

   _veertiende = di dieskuater - siglo dieskuater

   _veertig = kuarenta

   _veestapel = ganado [S.]

   _veeteelt = kría di bestia

   _veevoeder _veevoer = kuminda di bestia

   _vegen = [vloer] bari; [neus] limpia; [kruimels van schoot e.d.] kita

   _veger = [bezem] basora; [persoon] baridó

   _vegetariër = vegetario

   _vegetarisch = vegetario

   _vegetatie = vegetashon

   _vegeteren = vegetá

   _vehikel = [letterl.] vehíkulo. [oude auto e.d.] wacharaka

   _veilen = bende na vindishi / findishi

   _veilig = safe [E.]; sigur; veilig en wel - sano y salvo [s.]; God zij dank is hij veilig. - Danki Dios, e ta safe.

   _veiligheid = siguridat; voor de veiligheid - pa tur siguridat

   _veiligheids- = di siguridat

   _veiligheidsgordel = faha di siguridat

   _veiligheidshalve = pa siguridat

   _Veiligheidsraad = Konseho di Siguridat

   _veiligheidsriem = faha di seguridat

   _veiligheidsspeld = prèkè

   _veiling = findishi / vindishi. in veiling brengen - bende na vindishi / findishi

   _veinzen = fingi; simulá; pretendé; asumí

   _vel = [v. mens of dier] kuero; [papier] blachi; hij is vel over been. - E ta kuero ku weso. / bó weso e ta! uit z'n vel vliegen (van kwaadheid). - pèrdè sintí. 't is om uit je vel te springen. - e kos ta lagá bo desesperá.

   _veld = fèlt; kampo; [sport-] kancha; het veld ruimen voor iemand - baha kabes pa otro hende. uit het veld geslagen - deskurashá. ingeen velden of wegen - ni un lugá; ni un kaminda.

   _veldbed = kòt

   _veldheer = general

   _veldhospitaal = hospital di kampaña

   _veldkeuken = kushina di kampaña

   _veldloop = karera cross country

   _veldslag = bataya

   _veldwachter = polis di pueblo

   _velen = [ww.] soportá; wanta. hij kan niets velen - e no por wanta nada. [znw] hopi hende

   _velerlei = di tur sòrto/klasa

   _velg = rim [E.]

   _vellen = [bomen] kap; [vonnis] dikta

   _ven = lago chikito

   _vendetta = id.

   _venerisch = venériko

   _Venetië = Venezia

   _Venezolaan ezolaan _venezolaans _Venezolaanse = benesolano

   _venijn = veneno [ook fig.]

   _venijnig = [fig.] pika. venijnige tong - lenga di kolebra

   _vennoot = sosio

   _vennootschap = sosiedat; kompañía; Naamloze Vennootschap / NV - id.

   _venster = bentana

   _vent = gai; tersio. 'n fijne vent. - un bon gai. Als je een vent was, dan ... - Si bo tábata homber, ...

   _venten = bende kas, kas; bende riba kaya

   _venter = bendedó kas, kas; bededó di kaya

   _ventiel = válvula [S.]

   _ventilatie = ventilashon

   _ventilator = vèn

   _ventileren = ventilá

   _ventweg = id.; kaminda banda di otro kaminda.

   _ver = leu; aleu; van verre - di aleu. 't is ver(re) van volledig - e ta leu di ta kompleto. zich verre houden van - keda leu di. ver weg - leu ayá. nog even ver zijn - ta mes leu. 't is veel te ver. - Ta muchu leu.

   _veraangenamen = hasi mas agradabel

   _verachtelijk = baho; vil

   _verachten = menospresiá

   _verachting = menospresio

   _verademing = alivio

   _veraf = leu; alehá

   _verafgelegen = alehá

   _verafgoden = idolisá

   _verafgoding = idolisashon

   _verafschuwen = duna asko; duna debòr; tin fis di; repugná

   _veralgemenen = generalisá

   _veralgemening = generalisashon

   _veranda = id.; porch [E.]

   _veranderen = kambia; [totaal] transformá; veranderen in - kambia pa. iemand van mening doen veranderen - kambia un hende su opinion.

   _verandering = kambio; [totale] transfòrmashon; een verandering ten goede, kwade - un kambio pa mihó, pio. Alle verandering is geen verbetering - No tur kambio tapa mihó.

   _veranderlijk = kambiabel; variabel

   _verantwoordelijk = responsabel. verantwoordelijk stellen - tene responsabel

   _verantwoordelijkheid = responsabilidat. alle verantwoordelijkheid afwijzen - nenga tur responsabilidat. de volle verantwoordelijkheid op zich nemen. - Aseptá tur responsabilidat.

   _verantwoorden = [rechtvaardigen] hustifiká; [verantwoording afleggen] responsabilisá su mes; respondé pa

   _verantwoording = responsabilisashon; hustifikashon. verantwoording afleggen - duna kuenta.

   _verarmen = empobresé

   _verarming = empobresimentpo

   _verbaasd = asombrá; sorprendí [A.], sorprendé [C.]

   _verbaliseren = verbalisá

   _verband = [samenhang] konekshon; [zins-] konteksto; [betrekking] relashon; [med.] ferbant. in verband met - relashoná ku. verband houden met - ta relashoná ku. uit z'n verband rukken - saka for di su konteksto. Ik zie het verband niet. - Mi no ta mira e relashon. In verband hiermnee, - relashoná ku esaki, 'n tekst uit zijn verband rukken. - saka un teksto for di su konteksto. onderling verband - inter-relashon.

   _verbandgaas = [alg.] ferbant; [rekverband] bèngs

   _verbannen = eksiliá; deportá

   _verbanning = eksilio

   _verbanningsoord = eksilio

   _verbasteren = korumpí

   _verbastering = korupshon

   _verbazen = asombrá; dat verbaast mij niet(s). - esei no ta ningun sorpresa pa mi. zich verbazen over - ta asombrá di.

   _verbazend = [bnw] asombroso; sorprendiente; [bw] sorprendientemente

   _verbazing = asombro; sorpresa

   _verbazingwekkend = asombroso

   _ verbeelden = imaginá; zich verbeelden - imaginá su mes. Hij verbeeldt zich veel. - E tin idea.

   _verbeelding = imaginashon; fantasía; [verwaandheid] idea

   _verbeeldingskracht = imaginashon

   _verbergen = skonde; dèmpel; ze houden alles goed verborgen. - nan tin nan kos bon gedèmpel.

   _verbeten = in: 'n verbeten uitdrukking - un ekspreshon fanátiko. 'n verbeten houding - un aktitut furioso.

   _verbeteren = [alg.] mihorá; [fouten] koregí; [herstellen] drecha; zich verbeteren - [positie] mihorá su posishon. [leven] drecha su bida.

   _verbetering = [alg.] mihorashon; [fouten] korekshon; [herstel] drechamento

   _verbeurd = konfiská; verbeurd verklaren - konfiská

   _verbeuren = pèrdè legalmente

   _verbieden = prohibí; taha; verboden toegang - entrada prohibí.

   _verbijsterd = babuká; perpleho

   _verbijsteren = keda babuká; keda perpleho

   _verbijten = mòrde (su) diente, mòrde (su) lenga

   _verbinden = [samenvoegen] djòin; [aansluiten] konektá; [doorgeven] komuniká; [verplichten] mara; [med.] ferbantá; [met rekverband] bèngs; [fig.] vinkulá. zich verbinden (met elkaar) - djòin (otro). zich in een huwelijk verbinden - drenta enlase matrimonial. verbonden zijn met - [fig.] vinkulá ku. verkeerd verbonden! - number robes! ik verbind u door. - mi ta komuniká mener/yùfrou/señora. het verbindt u tot niets. - e no ta mara mener/yùfrou/señora na nada. zich verbinden tot - komprometé su mes pa.

   _verbinding = [alg.] konekshon; komunikashon; - pone su mes den kontakto ku. [fig.] vínkulo

   _verbintenis = [overeenkomst] akuerdo; [verbond] aliansa; [verplichting] kompromiso; 'n verbintenis aangaan. - sera un akuerdo.

   _verbitterd = margá; amargá

   _verbitteren = marga, amargá

   _verbittering = amargamento, amargura

   _verbleken = bira pálido; pèrdè koló.

   _verblijd = kontento

   _verblijden = kontentá; alegrá

   _verblijf = [het vertoeven] estadía; permanensia; [woonplaats] residensia; [bemanningsvertrek] kabina; tijdelijk verblijf - estadía temporario. verblijf houden - residensiá.

   _verblijfplaats = domisilio; zonder vaste woon- of verblijfplaats - sin domisilio fiho.

   _verblijfsvergunning = permit/permiso di permanensia

   _verblijven = keda; permanesé; residensiá

   _verblind = siegá [ook fig.]

   _verblinden = siega [ook fig.]

   _verblindheid = [fig.] sieguedat

   _verblinding = siegamento [ook fig.]

   _verbloemen = skonde (e realidat)

   _verbluffend = asombroso; sorprendiente

   _verbod = prohibishon; een verbod uitvaardigen - saka un prohibishon

   _verbolgen = rabiá

   _verbolgenheid = rabia; furia

   _verbond = aliansa; tratado; enlase; union

   _verborgen = skondí; [weggestop] gedèmpel; zich verborgen houden - keda skondí.

   _verbouw = kultivo; kultivashon

   _verbouwen = [gebouw] rekonstruí; [landbouw] kultivá

   _verbouwereerd = babuká; perpleho; tolondrá; spantá

   _verbouwereerdheid = asombro

   _verbouwing = rekonstrukshon

   _verbranden = kima. Wie zijn gat verbrandt moet op de blaren zitten. - Mihó koyon ku Dios pordon.

   _verbranding = kimamento; [wond] kimadura

   _verbrassen = derochá

   _verbreden = hasi mas hanchu; zich verbreden - bira mas hanchu

   _verbrieden = plama [ook zich -]

   _verbreiding = plamamento

   _verbreken = kibra

   _verbrijzelen = plama na wèrki; dal kibra na wèrki

   _verbroederen = fraternisá

   _verbroedering = fraternisashon

   _verbrokkelen = kibra na pida-pida; [verkruimelen] garna

   _verbruien = in: het bij iemand verbruien - pèrdè un hende su simpatía. Bai riba un hende su blèklis.

   _verbruik = konsumo

   _verbruiken = konsumí

   _verbruiker = konsumidó

   _verbruiksgoederen = merkansía di konsumo

   _verbuigen = [alg.] dobla; [gram.] inflekshoná

   _verchromen = kroma

   _verdacht = [bnw] sospechoso. verdacht zijn op - ta prepará pa. 'n verdacdht persoon - un hende sospechoso / sospechá. Dat ziet er verdacht uit. - E kos ta hole (stinki). - mi n' ta konfia e kos ei. Ik was er niet op verdacht. - E kos a kòi mi di sorpresa.

   _verdachte = [znw] sospechoso; de verdachten - esnan akusá.

   _verdachtmaking = insinuashon

   _verdagen = skòrs; suspendé

   _verdampen = evaporá

   _verdamping = evaporashon

   _verdedigbaar = defendibel; [gerechtvaardigd] hustifikabel; [houdbaar] sostenibel.

   _verdedigen = defendé; [rechtvaardigen] hustifiká

   _verdedigend = defensibo

   _verdediger = defensor; [jur.] abogado defensor

   _verdediging = defensa

   _verdedigings- = di defensa; defensibo

   _verdeeld = dividí [ook fig.]; partí

   _verdeeldheid = divishon; diskordia

   _verdeelsleutel = yabi di distribushon

   _verdekt = skondí; zich verdekt opstellen. - kòi un posishon invisibel.

   _verdelen = dividí; distribuí; [uitdelen] parti; verdeel en heers = dividí i reina. verdelen onder - parti mei-mei di. verdelen over - dividí riba.

   _verdelgen = destruí; eksterminá

   _verdelging = destrukshon; eksterminashon

   _verdelgingsmiddel = insektisida

   _verdeling = divishon; [uit- indeling] partishon

   _verdenken = sospechá

   _verdenking = sospecho

   _verder = mas leu; mas aleu; mas; voor verdere infòrmatie - pa mas infòrmashon. verder naar beneden - mas abou. verder naar boven - mas ariba; mas na haltu. Verder nog iets? - Ainda mas? verder gaan - sigui. Ga verder! - Sigui! verder lopen - sigui kana. verder niemand - ningun hende mas. verder niets - nada mas. verder naar voren - mas padilanti. verder naar achteren - mas patras. hoe is 't verder met hem gegaan? - kon a bai kuné despues? verder ben ik van mening, - ademas, mi ta di opinion, ... ik kan niet verder. - mi no por sigui. dat brengt ons niets verder. - nos ta keda mes leu.

   _verderf = perdishon; ruina; destrukshon; iemand in het verderf storten - hiba un hende na su perdishon.

   _verderfelijk = ruinoso; malisioso; (ku) ta hiba un hende na (su) perdishon.

   _verdienen = [geld] gana; Hij verdient goed. - E tin un bon entrada. [waardering, straf] meresé; Hij verdient niet beter. - E no meresé mihó. Dat is zijn verdiende loon. [fig.] - El a haña loke el a meresé.

   _verdienste = [winst] ganashi; [fig.] mérito

   _verdienstelijk = aploudibel; (ku) ta meresé elogio

   _verdiepen = hasi mas hundu; [fig.] profundisá [ook: zich]; verdiept zijn in - ta hinká den

   _verdieping = [fig.] profundisashon; [etage] piso

   _verdikkeme! = karamba! Kóncholé!

   _verdikken = bira mas diki, mas gòrdo

   _verdisconteren = tuma na kuenta

   _verdoemd = maldishoná; [krachtterm] koño! [vulg.] carajo! [S.] [vulg.]. "t is verdomd heet! - kalor ta matá bo!

   _verdoemenis = maldishon; maldishonamento

   _verdoen = drispidí; pèrdè; z'n tijd verdoen - pèrdè tempo.

   _verdoezelen = skonde; dèmpel

   _verdomboekje = in: bij iemand in het verdomboekje staan - ta riba blèklis di un hende.

   _verdomhoekje = in: hij zit in 't verdomhoekje - nan ta lag'é un banda.

   _verdomme! = koño! [vulg]; carajo! [S.] [zeer vulg]

   _verdommen = nenga rotundamente pa hasi unkos. Ik verdom 't! Mi n' tá hasi'é!

   _verdonkeremanen = laga disparsé; skonde.

   _verdoofd = turdí

   _verdord = marchitás; seko; birá seko.

   _verdorie = karamba, karai

   _verdorren = seka; marchitá; bira seko

   _verdorven = perverso; malisioso; bisiá

   _verdorvenheid = pervershon; perversidat; maldat; bisio

   _verdoven = hasi insensibel; [med.] apliká anestesía; verdovende middelen - droga; narkótika

   _verdoving = anestesía

   _verdraagzaam = tolerante

   _verdraagzaamheid = toleransia

   _verdraaid = trosí [ook fig.]. Verdraaid! - Kónchole!

   _verdraaien = trose [ook fig.]

   _verdraaiing = trosemento [ook fig.]

   _verdrag = tratado ; pakto

   _verdragen = soportá; karga; wanta. Ik kan geen bier verdragen. - mi no por ku sirbes. Ik kon dat gedoe niet langer verdragen. - Mi no por a wanta e kos ei mas.

   _verdriet = tristesa

   _verdrietig = tristu

   _verdrievoudigen = tripliká

   _verdrijven = kòre ku; ekspulsá; [tijd] pasa

   _verdringen = pusha un banda; [mentaal] suprimí; zich verdringen om iemand of iets - bòsha ront di un bhende of un kos.

   _verdrinken = hoga. zijn geld verdrinken - gasta su plaka na bebida

   _verdrinking = hogamento

   _verdrukken = oprimí

   _verdrukker = opresor

   _verdrukking = opreshon

   _verdubbelen = [copiëren] dupliká; [verhogen] redoblá

   _verdubbeling = [copie] duplikashon; [verhoging] redoblashon, redoblamento

   _verduidelijken = aklariá; ilustrá

   _verduidelijking = aklarashon; ilustrashon

   _verduisteren = hasi skur; bira skur; [zon/maan] kleps; [geld] horta

   _verduistering = [zon/maan] kleps; [geld] hortamento; ladronisia

   _verduiveld = in: dat is verduiveld lastig! - E kos ta fastioso dimas! Dat is verduiveld aardig van je. - Bo sá hasi un hende kontento! 'n verduiveld goed idee! - Un idea tremendo! verduiveld weinig - Mashá nada. Wel, verduiveld! - Kónchole! Koño! [plat]

   _verdunnen = [alg.] hasi mas fini; [bloed e.d.] hasi mas líkido [drank] meskla

   _verduren = soportá; wanta

   _verduurzamen = preservá; hasi mas durabel, duradero

   _verdwaald = perdí; we zijn verdwaald. - nos a pèrdè.

   _verdwaasd = turdí; burdá

   _verdwalen = pèrdè kaminda

   _verdwazing = burdamento

   _verdwijnen = disparsé; desaparesé; [onherroepelijk] somentá; verdwijn! - somentá! dirti! Wif!

   _verdwijning = desaparishon

   _veredelen = [ras e.d.] mihorá.

   _veredeling = [ras e.d.] mihoramento

   _vereelt = yen di kayu

   _vereenvoudigen = simplifiká

   _vereenvoudiging = simplifikashon

   _vereenzelvigen = in: - identifiká (su mes) ku

   _vereerder = admiradó; fanátiko

   _vereeuwigen = perpetuá ; imortalisá

   _vereffenen = paga; anulá; kanselá

   _vereffening = pagamento; anulashon; kanselashon

   _vereisen = rekerí; eksigí

   _vereiste = rekisito; eksigensia; eerste vereiste - prerekisito

   _veren = [bnw] di pluma. [ww] bula; salta; subi-baha

   _verend = [bed e.d.] moli.

   _verenen = in: met vereende krachten - ku fòrsauní.

   _verengen = bira mas smal

   _verenigbaar = kompatibel

   _verenigbaarheid = kompatibilidat

   _verenigd = uní. de Verenigde Naties - Nashonnan Uní. de Verenigde Staten - Estadonan Uní.

   _verenigen = uni; kombiná; djòin; [een maken] unifiká; [opnemen] inkorporá; in de echt verenigen - djòin den matrimonio. Hoe kunt U dat verenigen met Uw principes? - Kon bo por konformá esei ku bo prinsipionan? zich verenigen - uni.

   _vereniging = union; djòinmento; [eenmaking] unifikashon; [in zich opnemen] inkorporashon; [organisatie] asosiashon, sosiedat

   _vereren = venerá; honra; admirá

   _verergeren = bira pio; empeorá; deteriorá

   _verergering = biramento pio; empeoramento; deteriorashon

   _verering = venerashon; honor; admirashon

   _verf = fèrf

   _verfijnd = sofistiká

   _verfijnen = refiná

   _verfilmen = traha unpelíkula di

   _verfje = un man di fèrf

   _verfkwast = kuashi pa fèrf

   _verflauwen = debilitá; bira menos; bira mas floho; baha

   _verfoeien = odia; duna asko; duna debòr [A.]

   _verfoeilijk = odioso; abominabel

   _verfomfaaien = machiká

   _verfraaien = embeyesé; hasi mas bunita; lusi

   _verfraaiing = embeyesimento

   _verfrissen = refreská

   _verfrissing = refresko

   _verfroller = id.; rodiyo

   _verfrommelen = machiká

   _verfverdunner = thinner [E.]

   _vergaan = [alg.] kaba; peresé; bai perdí; [schip] noufragá; [wegslijten] gasta; garna. ik verga van de hoofdpijn. - mi kabes ta rementá.

   _vergaderen = reuní

   _vergadering = reunion; 'n Vergadering bijeenropen - konboká un reunion. de vergadering sluiten - klousurá e reunion. staande de vergadering - durante e reunion.

   _vergallen = marga, amargá, arnigá. iemands leven vergallen - marga/arnigá un hende su bida. de sfeer vergallen - daña e ambiente

   _vergalopperen = in: zich vergalopperen - pega barko. dal su dede

   _vergankelijk = transitorio

   _vergaren = kolektá; kolekshoná; montoná; reuní

   _vergassen = vaporisá; [doden] mata ku gas

   _vergasten = trata

   _vergeeflijk = pordonabel

   _vergeefs = en vano [s.]; inútil

   _vergeeld = a bira hel

   _vergeetachtig = (ta falta memoria; ta lubidá hopi

   _vergeetachtigheid = falta di memoria

   _vergeetboek = in: in 't vergeetboek raken - sali fò'i memoria; kai den olvido.

   _vergelden = benga; tuma represaya; [vereffenen] paga; anulá; kanselá

   _vergelding = bengansa; represaya; [vereffening] pagamento; anulashon; kanselashon

   _vergelen = bira hel

   _vergelijk = kompromiso; akuerdo. Tot een vergelijk komen - yega na un akuerdo.

   _vergelijkbaar = komparabel

   _vergelijken = kompará; 't is te vergelijken met ... - por wòrdo kompará ku: ta komparabel ku.

   _vergelijkend = komparatibo

   _vergelijking = komparashon; in vergelijking met - kompará ku.

   _vergemakkelijken = fasilitá, simplifiká, hasi mas fásil

   _vergen = pidi; rekerí; eksigí

   _vergenoegd = satisfecho; kontento

   _vergenoegen = [znw] satisfakshon.

   _vergetelheid = olvido [s.!]; in vergetelheid raken - kai den olvido.

   _vergeten = lubidá; vergeet 't maar! - lubidá! en niet te vergeten, ... - i no laga nos lubidá, ... - Lubidá m'a lubidá!

   _vergeven = pordoná; [ambt e.d.] duna; pasa; [vergiftigen] venená; zijn baan is al vergeven. - Su puesto a keda pasá kaba. de plaats is vergeven van de ratten. - E lugá ta pestá di djaka. niet te vergeven - inpordonabel.

   _vergevingsgezind = dispuesto pa pordoná; kla pa pordoná

   _vergevorderd = hopi avansá

   _vergewissen = [ook zich --] verifiká, sigurá

   _vergezellen = kompañá

   _vergezicht = panorama; bista

   _vergezocht = eksagerá; te dimas

   _VERGIET = KOLADó

   _vergieten = drama

   _vergiffenis = pordon; vergiffenis schenken - pordoná. vergiffenis vragen - pidi pordon

   _vergif _vergift = veneno [ook fig.]

   _vergiftig = venenoso

   _vergiftigen = venená

   _vergiftiging = venenamento

   _vergissen = kiboká, hera[ook: zich]. als ik me niet vergis... - si mi no ta herá... ik kan me vergissen, maar.. - por ta ku mi ta kiboká, ma.... - M'a kiboká di e fecha. vergissen is menselijk - kibokashonnan ta humano

   _vergissing = kibokashon; error; bij vergissing - pa kibokashon. .

   _vergoeden = kompensá; rekompensá

   _vergoeding = kompensashon; rekompensa

   _vergoelijken = diskulpá; hustifiká

   _vergokken = pèrdè (tur kos) den weg'i plaka

   _vergooien = [geld] derochá; [kans] pèrdè pa negligensia; zich vergooien - rebahá su mes

   _vergrendelen = sera, lòk

   _vergrijp = ofensa; abuzo

   _vergrijpen = in: zich vergrijpen aan abusá [di]

   _vergrijzen = [v. haar] bira blanko; [bevolking] bira mas bieu

   _vergrijzing = e echo ku tin mas i mas hende di edat avansá

   _vergrootglas = lup

   _vergroten = oumentá; ekstendé; ekspandé; hasi mas grandi; bira mas grandi. vergrotende trap - grado komparatibo

   _vergroting = oumento; ekstenshon; ekspanshon

   _verguld = id.; kubrí ku un kapa fini-fini di oro

   _vergunning = id.; permit; permiso; lisensia

   _verhaal = 1. kuento; storia; relato; het verhaal gaat dat ... = nan ta konta ku ... 2. op z'n verhaal komen - rekuperá.

   _verhaalbaar = rekuperabel

   _verhaasten = pusha, pura; fòrsa

   _verhalen = konta; relatá; [terugwinnen] rekuperá

   _verhandelbaar = bendibel; negoshabel

   _verhandelen = hasi negoshi ku; bende

   _verhandeling = ensayo; disertashon

   _verhangen = kolga otro lugá; zich verhangen - horka su kurpa

   _verharden = hasi mas duru; bira mas duru; verharde weg - kaminda asfaltá

   _verharen = lana ta kai

   _verhaspelen = bruha

   _verheerlijken = glorifiká; eksaltá

   _verheerlijking = glorifikashon, eksaltashon

   _verheffen = lanta; elevá; hisa; (h)alsa. zijn stem verheffen tegen, - (h)alsa su stèm kontra, Wie zich verheft zal vernederd worden. - Esun ku ta (h)alsa su mes lo keda humiliá.

   _verheffend = ta lanta ánimo

   _verheffing = lantamento;hisamento; (h)alsamento; elevashon

   _verheimelijken = disimulá; wanta den sekreto

   _verhelderen = klaria, aklariá [ook fig.]

   _verheldering = klariamento; klarifikashon; aklarashon

   _verhelen = skonde; tene sekreto

   _verhelpen = remediá

   _verhemelte = shel'i boka

   _verheugd = kontento; enkantá

   _verheugen = ta kontento; gosa; tin plaser; tin gusto; . het verheugt mij dat... - mi ta kontento ku ... - e por gosa di hopi atenshon. zich verheugen in een goede gezondheid - gosa di un bon salú.

   _verheugend = un plaser. het is verheugend dat ... - ta un plaser ku ... ta un goso ku ...

   _verheven = (h)alsá; elevá; eksaltá

   _verhevigen = intensifiká

   _verhinderen = prevení. hij was verhinderd. - e tabatin otro kompromiso. Hij was verhinderd te komen - E no por a bin.

   _verhindering = prevenshon;

   _verhit = kayente

   _verhitten = keinta

   _verhitting = keintamento

   _verhoeden = prevení. god verhoede het! - dios libra!

   _verhogen = hisa; subi; oumentá; elevá; verhoogde bloeddruk - sanguer haltu; hipertenshon

   _verhoging = hisamento; subida; oumento. Je hebt 'n beetje verhoging. - Bo temperatura ta un tiki haltu. / Bo tin un tiki keintura.

   _verhongeren = muri di hamber

   _verhoor = interogashon; iemand een verhoor afnemen - interogá un hende.

   _verhoren = interogá; [gebed] respondé; skucha

   _verhoring = [gebed] skuchamento; respondi

   _verhouden = in: zich verhouden tot - ta relashoná ku

   _verhouding = 1. proporshon; naar verhouding - proporshonalmente 2. [tussenn mensen] relashon; een liefdesverhouding - un relashon amoroso. 'n scheve verhouding - un relashon difísil. buiten alle verhouding - fuera di tur proporshon. naar verhouding - proporshonalmente.

   _verhuis- = di mudansa, di mudamento

   _verhuiskaart = karchi di mudansa

   _verhuizen = muda; muf

   _verhuizer = empresa di mudansa

   _verhuizing = mudansa, mudamento

   _verhullen = skonde

   _verhuren = hür

   _verhuur = hürmento

   _verhuurder = hürdó

   _verificateur = verifikadó

   _verificatie = verifikashon

   _verifiëren = verifiká

   _verijdelen = frustra; prevení; kombatí

   _verijdeling = frustrashon; prevenshon

   _vering = elastisidat

   _verjaard = id.; misdaad, belasting e.d.] kaduká pa vía di e añanan legal ku a transkurí

   _verjaardag = hasimento di aña; [v. gebeurtenis] aniversario

   _verjaardagsfeest = hasimento di aña

   _verjagen = kòre ku; ekspulsá

   _verjaren = [misdaad, belasting e.d.] kaduká pa vía di e añanan legal ku a transkurí

   _verjaring = [misdaad, belasting e.d.] kaduká pa vía di e añanan legal ku a transkurí

   _verjaringstermijn = id.; término di kadukamento pa vía di e añanan legal ku a transkurí

   _verjongen = bira mas hóben; bira mas yong.

   _verkalking = ferkalk

   _verkapt = skondí; disfrasá

   _verkassen = muf

   _verkeer = tráfiko; [sociaal] relashon(nan)

   _verkeerd = [bnw] robes; malu. hij is van de verkeerde kant [fig.] - e ta pòls kibrá; e tin un sneif. iemand op het verkeerde been zetten - malinformá un hende. [bw] begrijp mij niet verkeerd. - no komprondé mi malu.

   _verkeers- = di tráfiko

   _verkeersagent = polis di tráfiko

   _verkeersdeelnemer = partisipante den tráfiko

   _verkeersdrempel = polis

   _verkeersleider = kontroladó di tráfiko

   _verkeersleiding = kontrol die tráfiko

   _verkeersopstopping = kongestionamento di tráfiko

   _verkeersplein = rotonde

   _verkeerstoren = toren di kontrol

   _verkeersvliegtuig = oroplano di pasahero; avion di pasahero

   _verkeersweg = kaminda grandi, KARETERA

   _verkennen = eksplorá; saminá; investigá; rekonosé

   _verkenner = scout [E.]; verkenner [n.]; eksploradó

   _verkenning = eksplorashon; saminashon; investigashon; rekonosimento

   _verkeren = [omgaan] tin relashon (met = ku); asosiá (met = ku); [veranderen] kambia; [zich bevinden] haña su mes; 't kan verkeren! - kos sá kambia!

   _verkering = in: verkering hebben - tin mucha-muhé; tin yonkuman; [C.] frei.

   _verkiezbaar = elegibel

   _verkieslijk = preferibel(mente)

   _verkiezen = [voorkeur geven] preferá. [keuze maken] skohe; [stemming] elegí.

   _verkiezing = elekshon

   _verkiezings- = di elekshon; elektoral

   _verkiezingscampagne = kampaña elektoral

   _verkiezingsdag = día di elekshon

   _verkijken = in: je kans is verkeken. - b'apèrdè bo chèns. zich verkijken op - huzga malu; balua robes

   _verkikkerd = in: verkikkerd zijn op - ta loko pa; ta amante di

   _verklaarbaar = evidente; (ku) por wòrdo spliká

   _verklappen = reda

   _verklaren = [uitleggen] splika; [verhelderen] aklará; [verklaring afleggen] deklará

   _verklaring = [uitleg] splikashon; [opheldering] aklarashon; [afgelegde -] deklarashon<'n verklaring afleggen. - duna un deklarashon.

   _verkleden = kambia paña; [vermommen] disfrasá

   _verkleinen = baha; redusí; disminuí; minimalisá

   _verkleining = bahamento; redukshon; disminushon; minimalisashon

   _verkleinwoord = diminutibo

   _verkleumd = fríu-fríu; manera eis

   _verkleumen = bira fríu-fríu; bira manera un klòmp'i eis.

   _verkleuren = pèrdè koló

   _verklikken = reda

   _verklikker = redadó

   _verknallen = pèrdè

   _verkneukelen = in: zich verkneukelen - gosa

   _verknippen = kòrta malu; hij is verknipt - su kabes n' ta bon.

   _verknocht = in: verknocht zijn aan - ta amante di; ta loko pa; stima

   _verknochtheid = stimashon

   _verknoeien = [alg.] daña; [verspillen] drispidí; malgastá; [tijd verdoen] pèrdè;

   _verknollen = frega; dosha [plat] pompa [vulg.]

   _verkoelen = fría; refreská

   _verkoeling = friamento; freskura

   _verkolen = karbonisá

   _verkommeren = deskaí; [verhongeren] muri di hamber

   _verkondigen = proklamá; [geloof] duna testimonio; [theorie] ventilá

   _verkondiging = proklamashon; testimonio; ventilashon

   _verkoop = benta; bendemento. bij openbare verkoop - na findishi. in de verkoop brengen/doen - pone na benta.

   _verkoopbaar = bendibel

   _verkoopster _verkoper = bendedó

   _verkoopwaarde = balor di merkado

   _verkopen = bende (aan = ku). openbaar verkopen - bende na findishi. Dat ding wordt goed verkocht. - E kos ei ta bende bon.

   _verkorten = [alg] hasi mas kòrtiko; [v. lengte] redusí; [woord e.d.] abreviá.

   _verkorting = hasimento mas kòrtiko; redukshon; abreviashon

   _verkouden = in: verkouden zijn - tin grip; tin ferkout; verkouden worden - haña (un) grip. Ik ben snotverkouden - Mi tin un grip pisá.

   _verkoudheid = grip, ferkout

   _verkrachten = violá [ook fig.]

   _verkrachting = violashon [ook fig.]

   _verkrampt = [stijl] fòrsá

   _verkreuken _verkreukelen = machiká

   _verkrijgbaar = obtenibel; disponibel (bij = na); niet meer verkrijgbaar - no ta disponibel mas; el a kaba. verkrijgbaar in verschillende kleuren - disponibel den diferente koló.

   _verkrijgen = obtené; haña; konseguí; adkirí. verkregen rechten - derechonan adkirí. Ik kon het niet over mijn hart verkrijgen om ... - Mi no por a fòrsa mi mes pa ...

   _verkroppen = kròp

   _verkrotten = deskaí

   _verkruimelen = garna

   _verkwanselen = bende muchu barata; troka pa kos sin balor; malgastá

   _verkwikken = refreská

   _verkwisten = malgastá; drispidí; [veel geld] derochá

   _verkwister = drispididó

   _verkwisting = malgastamento; drispidimento; [veel geld] deroche

   _verladen = embarká; manda ku barko

   _verlagen = baha; redusí; rebahá [ook fig.]

   _verlaging = bahamento; redukshon; rebaho [ook fig.]

   _verlakken = frega; pompa; engañá

   _verlakkerij = fregamento; pompamento; engaño

   _verlamd = paralisá [ook fig.]

   _verlamde = paralítiko

   _verlammen = paralisá [ook fig.]

   _verlamming = parálisis

   _verlangen = [ww] anhelá (naar = pa); deseá (naar = pa). - El a hasi loke nan a eksigí di dje. betaling verlangen - eksigí pago. [znw] anhelo; deseo

   _verlangend = ansioso (naar = pa)

   _verlanglijst _verlanglijstje = lista di regalonan deseá.

   _verlaten = 1. [ww] bandoná; laga; zich verlaten op - konfia riba. [bnw] bandoná; [gebied] desolá. 2. [ww] [in tijd] yega lat

   _verleden = [znw] pasado. [bnw] pasá; verleden tijd - tempo pasá. verleden week/maand/jaar - siman/luna/aña pasá.

   _verlegen = [van aard] tímido; [mensenschuw] shimaron; [momentaan] konfundí; verlegen zijn/zitten om - tin mesterdi.

   _verlegenheid = [letterl.] timides; [verwarring] konfushon; [schaamte] bergüensa. in verlegenheid brengen/raken - keda konfundí.

   _verleggen = hala; pone otro lugá

   _verleidelijk = atraktibo; (ku) ta un tentashon

   _verleiden = tenta; [zedelijk] sedusí

   _verleider _verleidster = tentadó; seduktor

   _verleiding = tentashon; sedukshon; in verleiding komen - kai den tentashon

   _verlenen = [toestemming, korting e.d.] duna; [dienst] presta; [positie, beloning e.d.] otorgá

   _verlengen = alargá; prolongá; ekstendé; [paspoort e.d.] renová

   _verlenging = alargamento; prolongashon; ekstenshon; renovashon

   _verleppen = deskaí

   _verleren = pèrdè práktika, pèrdè konosemento

   _verleuteren = in: zijn tijd verleuteren - pèrdè su tempo ku redashi.

   _verlevendigen = hasi mas atraktibo/mas bibo

   _verlicht = [door licht] iluminá [ook fig.] [v. last] aliviá

   _verlichten = [met lichten] iluminá; [opluchten] aliviá; [fig.] lusa; [minder zwaar maken] hasi menos pisá. het eeuwig licht verlichte hem/haar. - Lus eterno lusa p'é.

   _verlichting = iluminashon ; [opluchting] alivio

   _verliefd = namorá [op = di]; verliefd worden op ... - namorá di ... 'n verliefd stel - un pareha namorá. smoor verliefd zijn op iemand. - muri pa un hende.

   _verliefdheid = namoramento

   _verlies = pérdida; perdemento

   _verliezen = pèrdè; uit het oog verliezen - pèrdè fòi bista.

   _verliezer = perdedó

   _verloederen = degradá; degenerá

   _verloedering = degradashon; degenerashon

   _verlof = permit, permiso; [mil.] vakansi. met verlof zijn - ta ku vakansi.

   _verlokken = tenta; sedusí

   _verlokking = tentashon; kos plasentero. De verlokkingen des levens - E kosnan plasentero di bida.

   _verloochenen = nenga, minti; renunsiá. de ware aard verloochent zich niet. - bo n' por minti bèrdè.

   _verloochening = nengamento; rechaso; renunsiamento

   _verloofd = komprometido

   _verloofde = komprometido; novio, novia [S.]

   _verloop = [van tijd] kurso; [achteruitgang] atraso; kaída; [van personeel] baimento; [ontwikkeling] desaroyo; na verloop van tijd - den kurso di tempo

   _verloopstuk = adaptor [e.]

   _verlopen = [ww] pasa; [aflopen] ekspirá, kaduká; [achteruitgaan] kai; alles verliep goed. - tur kos a bai bon. [bnw] -persoon] kabá; [gebouw] un ruina.

   _verloren = perdí. hij liet geen tijd verloren gaan - e no a pèrdè tempo.

   _verloskamer = sala di parto

   _verloskunde = obstetrisia; medisina di parto

   _verloskundige = [A.] partera; [C.] frumú.

   _verlossen = libra, liberá; [door christus] salba

   _verlossend = di liberashon; di salbashon

   _verlosser = redentor, salbador

   _verlossing = liberashon; [door christus] salbashon; redenshon

   _verloten = rifa

   _verloting = rifa

   _verloven = komprometé

   _verloving = kompromiso; noviazgo [S.]

   _verlovingsring = rench'i kompromiso

   _verluiden = in: naar verluidt - segun nan dí

   _verluieren = in: zijn tijd verluieren - pasa su tempo sin hasi nada

   _verlustigen = gosa. zich verlustigen aan - gosa di

   _vermaak = divertishon, entretenimento

   _vermaard = famoso

   _vermaardheid = fama

   _vermageren = [gewild] baha peso; [ongewild] bira flaku

   _vermagering = bahamento di peso

   _vermageringsdiëet = dieta pa baha peso

   _vermageringskuur = kura pa baha peso

   _vermakelijk = divertido; prèt; grasioso

   _vermaken = 1. entretené; divertí; gosa. we hebben ons kostelijk vermaakt. - Nos a gosa un mundu. 2. [kleren e.d.] kambia; 3. [testament] laga pa

   _vermaledijd = maldito

   _vermanen = advertí; warskíu; skual

   _vermaning = advertensia; skual

   _vermannen = in: zich vermannen - haña kurashi

   _vermeend = supuesto

   _vermeerderen = oumentá

   _vermeerdering = oumento

   _vermelden = menshoná; menta

   _vermeldenswaard = memorabel; (ku) ta bal pa menshoná

   _vermelding = menshon

   _vermengen = meskla

   _vermenging = meskla

   _vermenigvuldigen = multipliká

   _vermenigvuldiging = multiplikashon

   _vermetel = oudas

   _vermetelheid = oudasia

   _vermicelli = aletría

   _vermijden = evitá

   _verminderen = baha, disminuí, redusí, mendra, mengua

   _vermindering = disminushon, redukshon,

   _verminken = mutilá

   _verminking = mutilashon

   _vermist = perdí. vermist raken - pèrdè

   _vermoedelijk = probabel(mente)

   _vermoeden = [ww] suponé; ideá; [verdenken] sospechá. [znw] suposishon; idea; [verdenking] sospecho. ik had al zón vermoeden! - m'a ideá!

   _vermoeid = kansá

   _vermoeidheid = [A.] kansansio; [C.] kansanshi

   _vermoeien = kansa [ook zich --]

   _vermoeiend = (ku) ta kansa

   _vermogen = [ww] ta kapas di. [znw] fortuna; kapital; rikesa; poder finansiero; [kundigheid] kapasidat; [verstand] fakultat. - asina leu ku mi por. naar beste vermogen - mihó posibel.

   _vermogend = pudiente; (ku) tin hopi kapital; riko

   _vermogensaanwas = oumento di kapital

   _vermolmd = garná; gastá

   _vermomd = disfrasá

   _vermommen = disfrasá

   _vermomming = disfras

   _vermoorden = asesiná; mata

   _vermorzelen = aplastá; dal kibra; atrapá

   _vermurwen = tuma aden; baha kabes. hij is niet te vermurwen - e no ke tum' aden.

   _vernauwen = bira mas smal; hasi mas smal.[geestelijk] sera (su) mente

   _vernauwing = seramento

   _vernederen = humiliá

   _vernederend = humiliante

   _vernedering = humiliashon

   _vernemen = haña sa; naar wij vernemen ... - segun nos a yega di tende, ...

   _vernielen = destruí

   _vernieling = destrukshon

   _vernielzucht = vandalismo

   _vernietigen = destruí; [te niet doen] anulá; kanselá.

   _vernietigend = in: iemand een vernietigende blik toewerpen - Wak un hende ku wowo ku ta spart kandela.

   _vernietiging = destrukshon; anulashon [zie ww]

   _vernieuwen = renobá; inobá

   _vernieuwend = inobatibo

   _vernieuwing = renobashon; inobashon

   _vernis = id.

   _vernoemen = duna nomber di... karga nomber di ....

   _vernuft = ingenio

   _vernuftig = ingenioso

   _veronachtzamen = neglishá

   _veronachtzaming = negligensia

   _veronderstellen = suponé; asumí

   _veronderstelling = suposishon ; asumpshon

   _verongelijkt = ofendí

   _verongelukken = aksidentá

   _verontreinigen = susha

   _verontreiniging = sushamento; polushon

   _verontrusten = alarmá; preokupá

   _verontrustend = alarmante; preokupante

   _verontrusting = alarma; preokupashon

   _verontschuldigen = dispensá; diskulpá; pidi dispensa. hij laat zich verontschuldeigen. - e ta pidi dispens'é.

   _verontschuldigend = diskulpante

   _verontschuldiging = diskulpa; dispensa

   _verontwaardigd = indigná (over = tokante di).

   _verontwaardiging = indignashon (over = tokante di)

   _veroordeelde = persona kondená; esun kondená; kondenado

   _veroordelen = [alg. en jur.] kondená; [jur.] sentensiá; [publiekelijk] denunsiá. ter dood veroordelen - kondená na pena di morto.

   _veroordeling = kondenashon ; sentensia; denunsia

   _veroorloofd = permití

   _veroorloven = permití. zich veroorloven om te... - tuma e libertat pa... dat kan ik mij niet veroorloven. - mi no tin e medionan finansiero pa esei.

   _veroorzaken = kousa; okashoná; originá

   _veroorzaker = esun ku ta / a kousa un kos

   _verorberen = kome; konsumí

   _verordenen = dekretá; ordená

   _verordening = dekreto

   _verouderd = antikuá; obsoleto

   _verouderen = [persoon] bira grandi, bieu; [woorden e.d.] bira antikuá; [machines e.d.] bira obsoleto

   _veroveraar = konkistadó

   _veroveren = konkistá

   _verovering = konkista

   _verpachten = [grond,terrein] hür

   _verpaqchter = hürdó

   _verpakken = (em)paketá

   _verpakking = paki

   _verpanden = duna komo garantía

   _verpest = pestá; doshá [plat]

   _verpesten = daña; frega; dosha [plat]

   _verpieterd = [eten] hasá dimas; [plant] machiká; [persoon] atrasá

   _verplaatsbaar = movibel; [radio e.d.] portátil

   _verplaatsen = move; hala; trasladá

   _verplaatsing = mufmento; traslado

   _verpleegkunde = enfermería

   _verpleegkundige = enfermero

   _verpleegster = id.; zùster; nurse [E.] ; enfermero [S.]

   _verplegen = kuida; nurse [E.]

   _verpleger = id.; broeder; nurse; enfermero

   _verpleging = enfermería, kuido di hende malu

   _verpletteren = aplastá

   _verpletterend = aplastante

   _verplicht = [noodzakelijk] obligá; [verordend] obligatorio. verplichte feestdag RKK - día wardá. iets verplicht stellen - hasi un kos obligatorio. Dat zijn we aan hem verplicht. Nosta deb'é esei. . Ik ben U zeer verplicht. - Mi ta gradisí mener/yùfrou/señora mashá.

   _verplichten = obligá. het verplicht u tot niets. - e no ta mara mener/yùfrouw/señora na nada.

   _verplichting = obligashon. zijn verplichtingen nakomen - kumpli ku su obligashon.

   _verpraten = in: z'n tijd verpraten = pèrdè su tempo papiando

   _verraad = traishon

   _verraden = traishoná ; [fam.] reda

   _verrader = traidor

   _verraderlijk = traishonero

   _verrassen = sorprendé

   _verrassend = sorprendiente

   _verrassing = sorpresa

   _verrast = [A.] sorprendí, [C.] sorprendé

   _verregaand = [bnw] ekstremo; [bw] ekstremadamente

   _verregenen = daña dor di awaseru

   _verrek! = coño!

   _verrekenen = igualá un kuenta; zich verrekenen - hasi un fout den kálkulo

   _verrekening = areglo di pago; mal kalkulashon.

   _verrekken = [spier] bomba; [arm] disloká; . verrek! - [plat] karai! [vulg.] koño! Hij kan wat mij betreft verrekken. - E por wèl 'i dirti.

   _verreweg = sin duda; Hij was verreweg de beste. - E tábata sin duda esun mihó.

   _verrichten = [alg.] hasi; [uitvoeren] ehekutá

   _verrijken = enrikesé

   _verrijking = enrikesemento

   _verrijzen = [uit de dood] resusitá. [gebouwen e.d.] lanta

   _verrijzenis = resurrekshon

   _verroeren = move

   _verroest = frustiá

   _verroesten = frustia

   _verrot = putrí

   _verrotten = putri

   _verruilen = troka; kambia; interkambiá

   _verruimen = amplia

   _verrukkelijk = delisioso

   _verrukken = enkantá

   _verrukking = enkanto

   _verruwen = hasi mas duru, mas bruto; bira mas duru, mas bruto

   _verruwing = biramento mas duru, mas bruto

   _vers = [znw] verso; [bijbel] versíkulo; dat is vers twee. - esei ta otro kantika. [bnw] fresko

   _versagen = pèrdè kurashi

   _verschaffen = perkurá pa; suministrá

   _verschansen = in: zich verschansen (achter) - buska defensa (tras di)

   _verscheiden = [tlw] bários; [bnw] diverso; diferente; [znw] fayesimento; [ww] fayesé

   _verscheidenheid = variedat; diversidat; diferensia

   _verschepen = manda ku barko

   _verscheper = transportadó marítimo

   _verscheping = mandamento ku barko; kargo

   _verscherpen = intensifiká; reforsá; [regels e.d.] hasi mas strikto

   _verscherping = intensifikashon; reforsa

   _verscheuren = sker; [door wild dier] devorá

   _verschiet = distansia; futuro. in het verschiet liggen - ta den futuro

   _verschieten = tira; [van gezicht] kambia di koló; [kleuren] blikia

   _verschijnen = [alg.] aparesé, [persoon ook:] presentá; [plotseling] blo; [publicatie]sali

   _verschijning = [geestelijk] aparishon; [voorkomen] aparensia; aspekto; [publicatie] publikashon; [aanwezigheid] presentashon

   _verschijnsel = fenómeno

   _verschil = diferensia; [onjuistheid] diskrepansia; [onderscheid] distinshon

   _verschillen = diferensiá; ta diferente; ta distinto

   _verschillend = diferente; distinto; otro ku; [allerlei] bários

   _verscholen = skondí; zich verscholen houden - skonde; keda skondí.

   _verschonen = kambia; [excuseren] dispensá. het bed verschonen - kambia paña di kama. de baby verschonen - kambia bruki.

   _verschoning = kambio; [excuus] dispensa

   _verschoppeling = paria; proletario

   _verschrikkelijk = teribel; horibel; spantoso

   _verschrikken = spanta; asustá

   _verschrikking = spanto; teror; horor

   _verschroeien = kima;

   _verschrompelen = kremp

   _verschuilen = skonde

   _verschuiven = hala; muf; [datum] kambia; postponé

   _verschuiving = halamento; kambio; postponemento

   _verschuldigd = in: verschuldigd zijn - debe [ook fig.]; het verschuldigde bedrag - e montante pa paga.

   _versie = vershon

   _versieren = dorna; dekorá; [een vrouw] piska

   _versiering _versiersel = dornamento; dekorashon

   _versjouwen = hala lastra

   _verslaafd = adikto; bisiá; verslaafd aan verdovende middelen - drogadikto.

   _verslaafdheid = adikshon

   _verslaan = bati; vense; [verslag maken] relatá

   _verslag = relato; [journalistiek ook:] reportahe

   _verslaggeefster _verslaggever = reportero

   _verslagen = batí; [fig.] flihí;aflihí; afektá

   _verslagenheid = aflikshon; konsternashon; FRUSTRASHON

   _verslapen = drumi; zich verslapen - pèrdè ariba, pèrdè san juan.

   _verslappen = debilitá; [spieren e.d.] bira floho; relahá; [aandacht] pèrdè; [kabel e.d.] slèk

   _verslaven = bisia; keda adikto

   _verslavend = adiktibo

   _verslaving = adikshon

   _verslechten _verslechteren = empeorá, deteriorá

   _verslechtering = empeoramento; deterioro

   _verslepen = tou; hala; lastra

   _versleten = gastá

   _verslijten = gasta; iemand verslijten voor - tuma un hende pa.

   _verslikken = pega

   _verslinden = devorá

   _versloffen = neglishá

   _versloffing = negligensia

   _verslonzen = laga bai perdí

   _versluieren = tapa ku bela

   _versmaden = rechasá; menospresiá; despresiá; Zoiets is niet te versmaden! - Un kos asina no ta nada pa menospresiá.

   _versmallen = bira mas smal

   _versnapering = kò'i smak

   _versnellen = akselerá; hisa spid

   _versnelling = akselerashon; [in auto] spid

   _versnellingsbak = gear-box [E.]

   _versnijden = kòrta na pida-pida; [wijn] hasi menos stèrki

   _versnipperen = kòrta na pida-pida

   _versoberen = ekonomisá; baha gasto

   _versobering = ekonomisashon; ousteridat; bahamento di gasto

   _versoepelen = relahá

   _verspelen = pèrdè; drispidí

   _versperren = blòkia

   _verspieden = spioná

   _verspieder = spion

   _verspillen = drispidí; malgastá. tijd verspillen - pèrdè tempo

   _verspiller = drispididó; malgastadó.

   _verspilling = drispidimento; malgastamento. tijdverspilling - perdemento di tempo

   _versplinteren = plama na wèrki; [fig.] kai fò'i otro

   _verspreid = plamá

   _verspreiden = distribuí; plama; [uit elkaar jagen] plama fò'i otro

   _verspreiding = distribushon; plamamento

   _verspreken = in: zich verspreken - bisa un kos ko bo no kier a bisa

   _verspreking = kibokashon; un kos ku bo no kier a bisa; a slip of the tongue [E.]

   _verspringen = [znw] bulamento leu

   _verst = mas leu

   _verstaan = komprondé; komprendé; [kennen van vak] konosé. versta mij niet verkeerd. - no komprondé mi malu. ik heb 't niet verstaan. - mi no a kapt'é.

   _verstaanbaar = komprondibel; zich verstaanbaar maken hasi pa hende komprondé loke bo ta bisa.

   _verstaander = in: 'n goeie verstaander heeft maar 'n half woord nodig. = Esun ku sa skucha bon, no tin mester di mas ku mei palabra.

   _verstand = tino; sintí; inteligensia; komprenshon; konosemento. gebruik je verstand! - uza bo tino! gezond verstand - sentido komun. met een klein beetje gezond verstand,... - [A.] ku dos plaka di sintí. [C.] ku dos dede di sintí,... hij heeft een goed verstand. - e tin bon tino, bon kabes. hij heeft er geen snars verstand van. - e no sa unda su kara ta para. heb jij er verstand van? - bo sa di dje? dat gaat mijn verstand te boven. - esei ta inkomprondibel pa mi. zijn verstand verliezen - pèrdè su tino. Het verstand komt met de jaren. - Sabiduría ta bin ku edat. Hij was bij zijn volle verstand. - E tábata sa bon-bon, kiko el a hasi. Dat gaat boven mijn verstand. - Esei ta skapá mi. Gebruik je verstand! - uza bo tino!

   _verstandelijk = intelektual. verstandelijke vermogens - fakultatnan intelektual.

   _verstandhouding = komprenshon; relashon; komprendemento, komprondemento, komprendimento;

   _verstandig = sensato; sabí; inteligente. wees zo verstandig en ... - uza bo tino i ... Er kwam geen verstandig woord uit hem. - El a papia kò'i loko so. Hij doet er verstandig aan niet te komen. - Si e ta uza su kabes, e no ta bini.

   _verstandskies = id.

   _verstandsverbijstering = lokura

   _verstarren = keda steif

   _versteend = (ku) a keda piedra; [fig.] manera piedra

   _verstek = ousensia; - keda sin bin; keda sin hasíé; bij verstek veroordelen - sentensiá den ousensia

   _verstekeling = id.; stowaway [E.]

   _verstelbaar = ahustabel

   _versteld = [uitgestukt] gelapi; [verbaasd] sorprendí; - ta sorprendí; versteld doen staan - sorprendé

   _verstellen = [regelen] ahustá; [repareren] lapi; drecha

   _versterken = reforsá; fortifiká; intensifiká; [geluid] oumentá;intensifiká; [radio e.d.] amplifiká.

   _versterker = id.; amplifier [E.]

   _versterking = fortifikashon; intensifikashon; [geluid] oumento

   _verstevigen = reforsá; konsolidá

   _versteviging = konsolidashon

   _verstijfd = in: hij was verstijfd van schrik. - E no por a move ni un pía di spanto.

   _verstijven = keda steif

   _verstikken = sofoká; choka; hoga

   _verstikkend = sofokante

   _verstoken = [bnw] in: verstoken zijn van - falta. [ww] kima

   _verstokt = rahá

   _verstomd = babuká

   _verstommen = silensiá; keda ketu; keda babuká

   _verstoord = strobá; [boos] rabiá

   _verstoppen = [verbergen] skonde; [dicht zitten] pega; [ingewanden] konstipá; obstipá

   _verstoppertje = kako skondí.

   _verstopping = [alg.] pegamento; [ingewanden] obstipashon, konstipashon.

   _verstopt = pegá; konstipá; [zie ww]

   _verstoren = stroba; bruha; [kwaad maken] sara

   _verstoring = strobamento; bruhamento; saramento

   _verstoteling = paria

   _verstoten = [alg.] renunsiá; [jur.] repudiá; deshasí di

   _verstouten (zich) = haña kurashi; tribi

   _verstrekken = suministrá; proveé; entregá. voedsel verstrekken - parti kuminda.

   _vérstrekkend = di gran alkanse; ku ta bai muchu leu; ku ta bai hopi leu; (ku) tin konsekuensia grandi

   _verstrijken = ekspirá; pasa; avansá.

   _verstrikken = bruha

   _verstrooid = distraí

   _verstrooidheid = distraishon

   _verstrooien = plama

   _verstrooiing = [verspreiding] plamamento; [afleiding] distraishon; [vertier] entretenemento

   _verstuiken = bira; fersuek

   _verstuiking = biramento (di pía)

   _versuft = kèns

   _versukkeling = in: in de versukkeling raken. - deskaí

   _vertalen = tradusí (in = na)

   _vertaler = traduktor

   _vertaling = tradukshon

   _verte = distansia; in de verte - leu aya. in de verste verte niet. - ni un momento so. ik denk er in de verste verte niet aan om dat te doen. - mi no tin e mas mínimo intenshon pa hasi esei.

   _vertederen = suavisá;

   _vertedering = ternura

   _verteerbaar = digestibel

   _vertegenwoordigen = representá

   _vertegenwoordigend = representatibo

   _vertegenwoordiger _vertegenwoordigster = representante

   _vertegenwoordiging = representashon

   _vertekend = distorshoná

   _vertekenen = distorshoná; trose

   _vertekening = distorshon; distorshonamento

   _vertellen = 1. konta; relatá; je kunt me nog meer vertellen! - bo madrina ku bo, tende! Ik heb me laten vertellen dat, - Un hende a kontá mi ku, Hij heeft daar niets te vertellen. - E no tin nada di bisa ei. 2. in: zich vertellen - konta malu; kalkulá malu

   _verteller = naradó

   _vertelling = kuento; storia; relato; narashon

   _verteren = [ww] [van geld] gasta; [voedsel] digerí; [fig.] aseptá.

   _vertering = [geld] gastamento; [voedsel] digestion

   _verticaal = vertikal(mente)

   _vertier = animashon; entretenimento; aktibidat

   _vertikken = nenga (rotundamente); ik vertik 't! - mi no ta hasíé! de auto vertikt 't. - e outo no ke start.

   _vertillen = in: zich vertillen - manka su lomba dor di hisa kos pisá

   _vertoeven = keda

   _vertolken = interpretá [ook fig.]; [toneel] hunga e ròl di

   _vertolking = interpretashon; [toneel] representashon

   _vertonen = munstra; [ten toonstellen] eksponé; [v.film e.d.] pasa. zich vertonen -presentá; aparesé

   _vertoning = presentashon; eksposishon; spetaklu

   _vertoon = presentashon; demonstrashon; eksposishon

   _vertoornd = rabiá; sará

   _vertragen = atrasá; retrasá; tarda; [snelheid] deselerá; baha

   _vertraging = retraso; tardansa; [snelheid] deselerashon

   _vertrappen = atrapá

   _vertreden = in: zich vertreden - dal un keiru

   _vertrek = 1. piesa; [aangebouwd] kuarto; [woon-] sala; [slaap-] kamber; 2. [weggaan] salida

   _vertrekken = sali (naar = pa); [gezicht] kambia

   _vertroebelen = bruha; konfundí

   _vertroetelen = yaya

   _vertroosten = konsolá

   _vertroosting = konsolashon

   _vertrouwd = konfiabel; konfiá. vertrouwd raken met - familiarisá su mes ku. 'n vertrouwd persoon - un hende di konfiansa.

   _vertrouwdheid = familiarisashon

   _vertrouwelijk = konfidensial(mente)

   _vertrouwelijkheid = konfidensialidat

   _vertrouwen = [ww] konfia. vertrouwen op iets of iemand - konfia riba un kos of hende; tin fe den un kos of hende. [znw] konfiansa. vertrouwen hebben in iets of iemand - tin konfiansa, fe den un kos of hende. vertrouwen stellen in - konfia di.

   _vertrouwenswaard = konfiabel, digno di konfiansa

   _vertrouwenwekkend = (ku) ta inspirá konfiansa

   _vertwijfeld = desesperá

   _vertwijfelen = desesperá

   _vertwijfeling = desesperashon

   _vervaardigen = konstruí; traha

   _vervaardiging = konstrukshon; trahamento

   _vervaarlijk = spantoso

   _vervagen = disparsé pòko-pòko; bira menos visibel

   _verval = kaída; in verval raken - deskaí

   _vervaldag = día di ekspirashon

   _vervaldatum = fecha di ekspirashon

   _vervallen = [ww] [terugvallen] kai. [in verval raken] deskaí; [aflopen] ekspirá; kaduká; bense. in herhalingen vervallen - ripití su mes. tot armoede vervallen - kai bèk den pobresa. [bnw] [in verval] deskaí; [afgelopen] ekspirá; kaduká, bensí

   _vervalsen = falsifiká

   _vervalser _vervalster = falsifikadó

   _vervalsing = falsifikashon

   _vervangbaar = reemplasabel

   _vervangen = reemplasá

   _vervangend = reemplasante; interino

   _vervanger _vervangster = reemplasante

   _vervanging = reemplaso

   _vervangingsmiddel = substituto

   _vervelen = aburí, ferfelá, fastidiá; zich vervelen - sinta lèpia. iemand vervelen - fastidiá un hende. dat heb ik al tot vervelens toe gehoord. - mi tin fis di tende esei.

   _vervelend = fastioso, ferfelu. 'n vervelende vent - un hende fastioso.

   _verveling = aburimento, ferfelamento ; flohedat

   _vervellen = kaska; [slang] kambia kuero

   _verveloos = sin fèrf; sin koló

   _verven = fèrf; [kleren, haar] tiña

   _verversen = refreská; renová; [olie] kambia

   _verversing = refreskamento; renovamento; kambio

   _vervlakken = bira superfisial

   _vervliegen = [verdampen] evaporá; [voorbijgaan] bula. de tijd vervliegtt. - tempo ta bula. In vervlogen tijden - den temponan di antaño.

   _vervloeken = maldishoná; plega

   _vervloeking = maldishon; [het vervloeken] maldishonamento; plegamento

   _vervloekt = plegá; maldito

   _vervluchtigen = evaporá

   _vervoegen = [gram.] konhugá. zich vervoegen bij - presentá na.

   _vervoeging = [gram.] konhugashon

   _vervoer = transporte; transportashon. vervoer door de lucht - transporte aéreo.

   _vervoerbaar = transportabel

   _vervoerder = transportadó

   _vervoeren = transportá

   _vervoering = enkanto; ékstasis. in vervoering raken keda enkantado; keda ekstátiko; haña un ékstasis.

   _vervoermiddel = medio di transporte

   _vervolg = kontinuashon. in het vervolg - den futuro

   _vervolgen = [voortzetten] kontinuá, sigui; [achtervolgen/onderdrukken] perseguí, pursiguí; [gerechtelijk] perseguí, pursiguí. wordt vervolgd - lo kontinuá

   _vervolgens = seguidamente; despues; [C.] kaba

   _vervolger = perseguidó, pursiguidó, persekutor

   _vervolging = kontinuashon;[achtervolging/onderdrukking/gerechtelijk] persekushon; een vervolging instellen tegen - lanta un kaso kontra

   _vervolgingswaanzin = paranoia

   _vervolgverhaal = [op tv of radio] novela; [in tijdschrift] novela serial.

   _vervolmaken = perfekshoná

   _vervormd = transformá; remodelá; [misvormd] deformá; distorshoná; desfigurá; trosí

   _vervormen = transformá; remodelá; [misvormen] deformá; distorshoná; desfigurá; trose

   _vervreemd = aliená

   _vervreemden = aliená

   _vervreemding = alienashon

   _vervroegen = avansá; pone mas temprán

   _vervuilen = susha

   _vervuiling = sushamento; polushon. milieu vervuiling - polushon ambiental

   _vervullen = kumpli ku; ehekutá

   _vervulling = kumplimento; realisashon. in vervulling gaan = realisá su mes

   _verwaand = [ku) tin idea; sobèrbè

   _verwaandheid = idea; sobèrbia

   _verwaardigen = in: zich verwaardigen om ... tuma e bondat pa ...

   _verwaarloosd = neglishá

   _verwaarlozen = neglishá

   _verwaarlozing = neglishamento

   _verwachten = ekspektá; spera; ferwagtu. dat had ik van jou niet verwacht! - mi no a spera esei nunka di bo! ik verwacht wel dat hij komt. - mi ta kere ku lo e bini. zij verwacht een baby. - e ta na estado. Ik verwacht van jou geen opmerkingen. - mi no ta aseptá remarkanan di bo. Dat was te verwachten. - Nos por a spera esei. Dat had ik wel kunnen verwachten. - Mi por a hole e palo ei.

   _verwachting = ekspektashon; speransa. aan de verwachting beantwoorden -kumpli ku e ekspektashon. in verwachting zijn [zzwanger] - ta na estado

   _verwant = [znw] famía; familiar. [bnw] in: verwant zijn aan - [persoon] ta famía di; [taal e.d.ook:] ta ligá ku

   _verwantschap = famía; relashon; konekshon

   _verward = bruhá; [ook fig.]

   _verwarmen = keinta

   _verwarming = [opwarming] keintamento; [in woning] kalefakshon

   _verwarren = bruha

   _verwarring = bruhamento

   _verwaterd = birá awa

   _verwateren = bira awa; no keda kasi nada di e original

   _verwedden = pusta

   _verweer = defensa

   _verweerd = tin dewer; gastá; afektá pa e tempo

   _verweerschrift = deffensa por escrito

   _verwekelijken = debilitá

   _verwekken = [kind] konsebí; [herrie e.d.] kousa

   _verwelken = marchitá

   _verwelkomen = yama bonbiní

   _verwelkt = marchitá

   _verwend = mimá ; malkriá

   _verwennen = mima; malkriá; [vertroetelen] yaya

   _verwennerij = mimamento

   _verwenning = mimamento

   _verwensen = maldishoná; zundra

   _verwensing = maldishon; maldishonamento; zundramento

   _verweren = haña dewer; zich verweren - defendé su mes

   _verwering = tin dewer

   _verwerken = prosesá ; [in iets anders] integrá

   _verwerking = prosesamento ; integrashon

   _verwerpelijk = rechasabel; repugnante

   _verwerpen = rechasá; [afwijzen] deskartá; [opgeven] renunsiá; [walgend] repudiá

   _verwerping = rechaso; renunsia

   _verwerven = adkirí; konseguí; obtené; haña. de verworven rechten - e derechonan adkirí.

   _verwerving = adkisishon

   _verweven = wef den otro

   _verwezen [bnw/bw] babuká; perpleho

   _verwezenlijken = realisá; implementá; materialisá; konkretisá

   _verwezenlijking = realisashon ; implementashon; materialisashon; konkretisashon

   _verwijden = bira mas hanchu; hasi mas hanchu

   _verwijderd = leu; ALEHá; ver verwijderd - na distansia grandi

   _verwijderen = [uit huis, zaal e.d.] saka; [van school e.d.] ekspulsá; [vlekken e.d.] kita; [geluid] alehá; zich verwijderen - alehá (su mes); retirá (su mes); apartá

   _verwijdering = sakamento; ekspulshon; kitamento ; alehamento; retiro [zie "verwijderen"]

   _verwijfd = chacha-bòni; manera muhé

   _verwijsbrief = id.; karta di referensia

   _verwijt = reproche; Ik maak er jou geen verwijt van. - Mi no ta kulpá bo.

   _verwijten = reprochá

   _verwijzen = referí (naar = na)

   _verwijzing = referensia

   _verwikkelen = impliká; enbolbí; mete. verwikkeld raken in - keda enbolbí den

   _verwikkeling = implikashon; enbolbimento

   _verwilderd = (bira) salvahe; [fig.] spantá

   _verwilderen = bira salvahe; [fig.] degenerá

   _verwisselbaar = reemplasabel; (ku) por wòrdo interkambiá

   _verwisselen = kambia; reemplasá; interkambiá

   _verwittigen = notifiká; informá; partisipá

   _verwoed = furioso; pisá; insistente. verwoede pogingen doen - hasi esfuersonan insistente.

   _verwoesten = destruí; ruiná

   _verwoestend = destruktibo

   _verwoesting = destrukshon; ruina

   _verwonden = heridá

   _verwonderd = [A.] sorprendí, [C.] sorprendé; [A.+C.] asombrá;admirá

   _verwonderen = sorprendé; asombrá. 't zal mij niet verwonderen als,... - lo mi no keda sorprendí, si... xich verwonderen over - keda sorprendí, asombrá ku...

   _verwondering = sorpresa, asombro; admirashon

   _verwonderlijk = sorprendiente , asombroso; straño

   _verwonding = herida

   _verwoorden = vosiferá; ekspresá

   _verworden = degenerá; deskaí; korumpí

   _verwording = degenerashon; korupshon

   _verworvenheid = adkisishon; kosnan adkirí

   _verwringen = trose [ook fig.]

   _verzachten = hasi moli; [fig.] suavisá; [lijden] aliviá

   _verzachtend = suavisante; (ku) ta aliviá

   _verzadigen = satisfasé; saturá

   _verzadiging = saturashon

   _verzakelijking = komersialisashon

   _verzaken = [principes e.d.] renunsiá; traishoná; [plicht e.d.] neglishá

   _verzakken = sak; baha; HUNDI

   _verzakking = sakmento; bahamento

   _verzamelaar = kolekshonista

   _verzamelen = [collectie aanleggen] kolekshoná; [bijeen garen] rekogé; [fortuin e.d.] akumulá; [mensen om zich heen] reuní.

   _verzameling = kolekshon; [geschriften e.d.] kompilashon

   _verzamelnaam = nomber general

   _verzamelplaats = lugá di runion; lugá di topa

   _verzamelwoede = afan / manía di kolekshoná

   _verzanden = kubri ku santu

   _verzegelen = seya

   _verzekeraar = siguradó; aseguradó

   _verzekerd = sigurá; asegurá

   _verzekerde = esun sigurá

   _verzekeren = sigurá; asegurá

   _verzekering = [tegen schade e.d.] siguro; aseguro; [zekerheid] siguridat; [fig.] siguransa. sociale verzekeringen - aseguronan sosial

   _verzekerings- = di aseguro

   _verzenden = manda

   _verzender = mandadó; esun ku a manda

   _verzending = envío [S.]; De verzending is geschied. - E kosnan ta na kaminda kaba.

   _verzendlijst = lista di adresnan

   _verzengen = karbonisá; kima. 'n verzengende hitte - un kalor ku ta kimá bo bibo.

   _verzet = resistensia; oposishon; [opstand] rebeldía; lantamento. [ontspanning] rekreashon; divertishon; in verzet komen tegen - lanta kontra

   _verzetje = kò'i distraí; divertishon; distraishon; kambio di rutina.

   _verzetsbeweging = movimento di resistensia

   _verzetten = [verplaatsen] move, hala, muf; [werk] hasi; kumpli ku; logra; zich verzetten tegen - resistí kontra.

   _verzieken = daña, hasi malu. de sfeer verzieken - daña e ambiente

   _verziekt = daña

   _verziend = ku ta mira bon leu

   _verzilten = bira salu

   _verzilveren = [letterlijk] kubri ku plata; [cheque e.d.] cash [e.]; kobra.

   _verzinken = senk; hundi; in gedachten verzonken - hundí den pensamento. [hout, schroef e.d.] fersenk

   _verzinnen = inventá

   _verzinsel = invenshon

   _verzitten = hala

   _verzoek = petishon, pidimento; solisitut; [dringend] súplika. ik heb een verzoek aan jou. - mi tin un kò'i pidí bo. op verzoek van - riba petishon di.

   _verzoeken = pidi (om = pa); [smekend] supliká; roga

   _verzoeking = tentashon

   _verzoekschrift = petishon por escrito

   _verzoenen = rekonsiliá (ook: zich verzoenen)

   _verzoenend = di rekonsiliashon

   _verzoening = rekonsiliashon

   _verzoeten = hasi mas dushi. geld verzoet de arbeid - plaka ta aliviá trabou.

   _verzorgd = kuidá.

   _verzorgen = kuida, lidia. [vertroetelen] yaya

   _verzorging = kuido

   _verzorgingsstaat = estado di bienestar general

   _verzot = in: verzot op iets zijn - ta loko pa un kos

   _verzuchten = suspirá

   _verzuchting = suspiro

   _verzuim = omishon; negligensia; [wegblijven] ousensia; falta di asistensia

   _verzuimen = [weglaten] omití; [nalaten] neglishá;[wegblijven] falta

   _verzuipen = hoga; z'n geld verzuipen - drispidí tur su plaka na bibida.

   _verzuren = bira zür

   _verzwakken = debilitá; bira suak

   _verzwakking = debilitashon

   _verzwaren = hasi mas pisá; reforsá; [straf] oumentá; hisa

   _verzwelgen = devorá; guli

   _verzwijgen = tene sekreto; skonde; suprimí

   _verzwikken = fersuek; manka

   _vest = id.

   _veste = 1. muraya di defensa; 2. fòrti

   _vestiaire = id.; guardaropa [S.]

   _vestibule = sala di entrada

   _vestigen = stablesé (ook: zich vestigen); zijn aandacht/ blik vestigen op - fiha su atenshon/bista riba. zijn hoop vestigen op - pone su speransa riba

   _vestiging = stablesimento

   _vesting = fòrti; fòrtifikashon

   _vet = [znw] fèt; grasa; [smeer] gris; iemand zijn vet geven - duna un hende su zalheit. [bnw] fèt; [letter] bold [E.]

   _vete = ira (entre famíanan); odio

   _veter = feter {stomme e}

   _veteraan = veterano

   _veterinair = veterinario

   _vetgehalte = porsentahe di fèts, di grasa

   _vetleder _vetleer = kuero grasá

   _vetmesten = duna hopi kuminda pa hasi'é gordo

   _veto = id.

   _vetrijk = (ku) ta kontené hopi grasa / fèt

   _vetvrij = liber di grasa; sin grasa

   _vetzak = [fig.] gòrdo

   _vetzucht = obésitas

   _veulen = potro [S.]

   _vezel = fibra; tehido

   _via = mediante; vía; pa vía di

   _viaduct = viadukto

   _vibratie = vibrashon

   _vibreren = vibra; tembla

   _vicaris = vikario

   _vice versa = id.

   _vice = vise-

   _vicieus = visioso. een vicieuse cirkel - un sírkulo visioso

   _victorie = viktoria

   _video = vídeo

   _vier = kuater. onder vier ogen - privá; sin testigo;

   _vierbaansweg = id.; kaminda di kuater pista

   _vierde = di kuater

   _vieren = selebrá; [kabel, touw] laga bai; lòs

   _vierendelen = parti na kuater pida

   _vierhoek = kuadrángulo

   _vierhoekig = kuadrangular

   _viering = selebrashon

   _vierjarig = di kuaterr aña

   _vierkamp = tetratlon

   _vierkant = [znw] kuadro, [bnw] kuadrá; vijf vierkante meter - sinko meter kuadrá. ik ben er vierkant tegen. - Mi ta kompletamente kontra.

   _vierkwartsmaat = id.; dos por cuatro [S.]

   _vierling = id.; kuádruplo

   _viermotorig = di kuater motor

   _viersprong = krusada

   _vierstemmig = pa kuater stèm; pa kuater bòs; vierstemmig gezongen - kantá ku kuater bòs/stèm.

   _viertal = kuater

   _viervlak = tetrahedron

   _viervoeter = bestia di kuater pía

   _viervoud = kuádruple; in viervoud - kuater biaha; kuater bès

   _viervoudig = kuater biaha / bès.

   _vies = sushi, fis, [walgelijk] feu; [lelijk] mahos. 'n vies gezicht trekken - traha kara mahos. vies ruiken - hole stinki. vieze taal uitslaan. - papia ku boka sushi. Hij is er niet vies van. - E ta gust'é.

   _viespeuk = hende sushi; hende fis; pòrko-ber

   _viezerik = pòrko-ber

   _viezigheid = sushidat, sushi; kò'i sushi

   _vijand = enemigo

   _vijandelijk = [van de vijand] enemigo; [vijandig] hostil [S.]

   _vijandig = hostil [S.]; vijandig staan tegenover - ta kontra

   _vijandigheid = enemistat; hostilidat; animosidat

   _vijandschap = enemistat; hostilidat; animosidat

   _vijf = sinko. met veel vijven en zessen - ku hopi tròbel. hij heeft ze niet alle vijf op 'n rijtje. - su kabes a tòka.

   _vijfdaags = di sinko día

   _vijfde = di sinko

   _vijfhoek = pentagon

   _vijfhoekig = pentagonal

   _vijfkamp = pentatlon

   _vijftien = diessinko

   _vijftiende = di diessinko

   _vijftig = sinkuenta. Hij is in de vijftig - E ta den su sinkuenta.

   _vijftiger = un hende den su sinkuenta.

   _vijftigste = di sinkuenta

   _vijf = figo

   _vijl = feilu

   _vijlen = feila

   _vijver = lago chikito artifishal

   _vijzel = dònkrak

   _vijzelen = hisa ku dònkrak

   _villa = vila; residensia; chalet

   _villen = soya

   _vilt = fùlp

   _vilten = [bnw] di fùlp

   _vin = hala; Hij verroerde geen vin. - E no a move ni un dede.

   _vinden = haya, haña; [ontmoeten] topa (ku); Wat vind je ervan? - Ki bo ta haña? Vind je ook niet? - Bo n' ta haña? als je de tijd kunt vinden, ... - Si bo por traha un rato pa mi, ... ze kunnen 't goed met elkaar vinden - nan ta bai bon ku otro. - Mi no ta gust'é mes. 't Was niet te vinden. - Nos no por a hañ'é. hij was er helemaal voor te vinden. - E tábata mashá entusiasmá.

   _vinding = inbenshon; inbento; deskubrimento

   _vindingrijk = inbentibo; ingenioso

   _vindingrijkheid = inbentibidat

   _vindplaats = bv.: vindplaats van uranium - lugá unda ta haña uranio

   _vinger = dede [di man]. lange vingers hebben - tin dede largo. z'n vingers (ver)branden [fig.] - dal su dede. de vinger opsteken - hisa dede. 'n flinke vinger in de pap hebben. - tin hopi kontrol riba e asunto. Hij stak geen vinger uit. - E no a ni hisa su dede. door de vingers zien - laga pasa numa. zich in de vingers snijden [fig.] - dal su dede. iemand op de vingers kijken - wak kiko un hende ta hasi. iemand op de vingers tikken - ranka un hende su horea. Blijf er met je vingers af. - No mishi! iets met een natte vinger berekenen. - Hasi un kálkulo rápido. zij kan hem om haar vinger winden. - E por lag'é hasi loke e ke.

   _vingerafdruk = id.; fingerprint [E.]

   _vingerhoed = frengut

   _vingeroefening = ehersisio di dede; [fig.] prueba preliminar

   _vingerwijzing = indikashon

   _vinkentouw = in: op het vinkentouw zitten. [fig.] - keda den espera.

   _vinnig = skèrpi; rèns

   _violet = violeta

   _violist = tòkadó di fio

   _viool = fio; viool spelen - toka fio.

   _virtuoos = virtuoso

   _virtuositeit = virtuosidat

   _virulent = virulento

   _virulentie = virulensia

   _virus = id.

   _vis = piská; Als 'n vis op het droge. - Manera un piská pafó di awa.

   _viscose = viskosa

   _visgerei = kò'i piska

   _visgraat = wes'i piská

   _vishaak = ansué

   _visie = vishon

   _visioen = vishon

   _visionair = [znw/bnw] vishonario

   _visitatie = bishitashon

   _visite = bishita; op visite - di bishita.

   _visiteren = bishitá

   _vissen = piska

   _visser = piskadó

   _visserij = [bedrijfstak] peska; [het vissen] piskamento

   _vissersboot = boto di piska

   _vissersbootje = kanoa

   _visueel = [bnw] visual; [bw] visualmente. visueel gehandicapt ku handicap visual.

   _visum = id.

   _viswijf = shishi. schreeuwen als 'n viswijf - grita manera shishi (den hanch'i Punda)

   _vitaal = vital; bibo

   _vitaliteit = vitalidat

   _vitamine = vitamina

   _vitrage = kortyina

   _vitrine = etalage

   _vitten = kik; strei; teimu

   _vizier = id.; iets of iemand in het vizier krijgen. - mira un kos of un hende su sueño.

   _vla = sòrto di pudin; sòrto di bolo

   _vlaag = [wind] ráfaga; [uitbarsting] ataka

   _vlaams = flamenko

   _Vlaanderen = id.

   _vlag = bandera; de vlag hijsen/opsteken - hisa bandera. de vlag neerhalen/strijken - baha bandera. Met vlag en wimpel slagen. - slag ku puntonan ekselente.

   _vlaggen = hisa bandera

   _vlaggeschip = barko prinsipal; barko di mando.

   _vlaggestok = pal'i bandera

   _vlak = [bnw+bw] plat;[niet oneffen] stret; vlak bij - mashá serka. vlak vóór, achter, naast - nèt dilanti di, patras di, banda di. Hij zei het vlak in zijn gezicht. - El a bis'é stret den su kara. vlak voor je. - stret bo dilanti. [znw] nivel; área; plano

   _vlakte = área; plano; superfisie; zich op de vlakte houden - no komprometé su mes. iemand tegen de vlakte slaan - pak un hende den muraya.

   _vlam = flam; [groot] flandam; 'n oude vlam - yambo bieu. vlam vatten - pega na kandela. in vlammen opgaan - kima tur ful.

   _vlammen = spart kandela

   _vlammend = (ku) ta spart kandela; flamante

   _vlammenzee = flandam; laman di kandela

   _vlas = id.; lino [S.]

   _vlassen op = anhelá (ku hopi ilushon)

   _vlecht = flègt

   _vlechten = flègt

   _vleermuis = raton di anochi

   _vlees = karni. Het gaat hen naar den vleze. - Nan ta bai hopi bon mes. Laten we eerst zien wat voor vlees we in de kuip hebben. - Bam wak promé ku ken nos ta anda.

   _vleesballetje = balch'i karni

   _vleesboom = id.; mioma

   _vleeseter = karnívoro

   _vleeshaak = hak pa kolga karni

   _vleeskleurig = koló di kuero

   _vleeswaren = tur sòrto di karni

   _vleet = reda di piska; bij de vleet - mashá hopi; un monton

   _vlegel = [persoon] (hende) grosero; hende onbeskòp, hende freipòstu; bandido; chabelito

   _vlegelachtig = onbeskòp, freipòstu; grosero

   _vleien = labia; lembe. zich vleien met de gedachte dat, ... - biba den speransa ku, ...

   _vleierij = labiamento; lembemento

   _vlek = mancha; [op huid] dawari

   _vlekkeloos = sin mancha

   _vlekken = mancha

   _vlerk = hala; [persoon] (hende) grosero; hende onbeskòp, hende freipòstu; desgrasiado; bandido

   _vleselijk = karnal

   _vlet = kanoa

   _vleug = aira

   _vleugel = [ook van gebouw] ala , hala; [piano] piano grandi; met de vleugels slaan/klapperen - bati su hala.

   _vleugellam = hala kibrá [niet fig.!]

   _vleugelwijdte = hanchura di hala; envergadura di hala

   _vlezig = gordo

   _vlieg = muska. hij doet geen vlieg kwaad. - e ta un pan di dios. twee vliegen in één klap slaan. - mata dos muska di biaha. Ik zit hier niet om vliegen te vangen. - Mi no ta akí pa lèpia.

   _vliegbasis = base aéreo

   _vliegbrevet = id.; sertifikado di piloto

   _vliegdekschip = portaviones [S.]

   _vliegen = bula. de deur uit vliegen [van koopwaar] - bai manera pan kayente. hij ziet ze vliegen. - su kabes a tòka. de auto vloog tegen een boom. - e outo a dal kontra un palo. hij is eruit gevlogen [ontslagen] - nan a sak'é. zij vliegt voor hem. - e ta hasi delaster un kos p'e.

   _vliegend = (ku) ta bula. vliegende vis - buladó

   _vliegengaas = screen [E.]

   _vliegenmepper = kò'i matamuska

   _vliegensvlug = den un fregá di wowo.

   _vlieger = aviadó, [piloot] piloto; [speelgoed] fli. een vlieger oplaten - [A.] hisa fli [C.]subi fli . die vlieger gaat niet op! - bo por wèl 'i lubidá!

   _vliegerij = aviashon

   _vlieg- = aéreo

   _vliegmachine = aeroplano, oroplano; avion.

   _vliegramp = desastre aéreo

   _vliegtuig = aeroplano, oroplano; avion.

   _vliegtuig- = aéreo; di aviashon

   _vliegtuigindustrie = industria di aviashon

   _vliegtuigkaping = sekuestro aéreo

   _vlieguren = oranan di bula

   _vliegveld = id.; aeropuerto

   _vliegwiel = id.; fly wheel [E.]; volante [S.]

   _vlies = flishi

   _vlijen = in: zich tegen iemand of iets aan vlijen - len kontra un hende of kos

   _vlijmscherp = skèrpi-skèrpi

   _vlijt = diligensia

   _vlijtig = diligente

   _vlinder = barbulèt

   _vlinderdasje = dash'i pushi

   _vlo = pruga; purga

   _vloed = [toe-] fluho; [hoog water] marea haltu. met een vloed van woorden - ku un avalancha di palabra.

   _vloedgolf = ola di marea haltu

   _vloedlijn = marka di marea haltu

   _vloeibaar = líkido

   _vloeiblad = papel pa seka

   _vloeien = flui; kòre.

   _vloeiend = in: vloeiend een taal spreken - papia un idioma perfektamente

   _vloeistof = líkido

   _vloeitje = id.

   _vloek = palabra malu; konòpi; maldishon; er ligt een vloek op dit huis. - e kas akí ta plegá. in 'n vloek en 'n zucht - den un fregá di wowo.

   _vloeken = papia palabra malu; dal un konòpi; maldishoná

   _vloer = flur; suela; op de vloer - abou. bij elkaar over de vloer komen. - bin huntu.

   _vloerbedekking = tapeit

   _vloeren = in: iemand vloeren - dal un hende abou.

   _vloerkleed = tapeit

   _vloertegel = mosaik

   _vlok = pida sneu

   _vlonder = ?

   _vlooien = kòi pruga

   _vlooienmarkt = merkado di pruga

   _vloot = flota; [boter-] baki di manteka, skalchi di manteka

   _vlot = [znw] balsa. [bnw] 1. [vlug] lihé. 2. [drijvend] (ku) ta drif. 3. [handig] hábil. 'n vlotte vent - un gai bibo; 'n vlotte spreker - un bon orador. vlot krijgen - pone drif. zich vlot bewegen - move sin problema.

   _vlotten = in: 't wil niet vlotten. - e no ta bai bon. de onderhandelingen vlotten niet. - e negosiashonnan no ta progresá. het gesprek wilde niet vlotten. - e konbersashon a keda difísil.

   _vlucht = [door de lucht] buelo; [voor gevaar, ontsnapping] huida; [kapitaal] huida; 'n vlucht vogels - un kama di parha. op de vlucht drijven, jagen - kòre ku. op de vlucht gaan, slaan - hui. een hoge vlucht nemen - ekspandé na grandi. de vlucht uit de werkelijkheid - huimento for di realidat.

   _vluchteling = [ontsnapte] fugitibo; [ontheemde]refugiado

   _vluchten = hui; [veiligheid zoeken] refugiá

   _vluchtgeleider = kontroladó di tráfiko aéreo

   _vluchtgeleiding = kontrol di tráfiko aéreo

   _vluchtig = [chemisch] id.; fluho; volátil [S.]; [persoon] superfishal; [gedachte] pasahero; [werk] purá; den purá; 'n vluchtige blik werpen op ... - tira un bista rápido riba ...

   _vluchtoord = asilo; refugio

   _vluchtschema = itinerario di buelonan

   _vluchtstrook = pista na banda di kaminda grandi

   _vluchtweg = kaminda pa hui

   _vlug = lihé. vlug van begrip zijn - komprondé un kos lihé. Als je er niet vlug bij bent, ... - Si bo no aktua lihé, ...

   _vluggerd = mucha spierta

   _vlugheid = liheresa; rapides

   _vlugschrift = pamflèt; [negatief] papelucha

   _v.m. = a.m.; promé ku merdía

   _VN = Nashonnan Uní

   _vocaal = [znw] [klinker] bokal; [bw] bokalmente

   _vocabulair = bokabulario

   _vokalist _vocaliste = bvokalista

   _vocht = [vloeistof] líkido; [nat] humedat

   _vochtgehalte = porsentahe di humedat

   _vochtig = húmedo ; muhá. vochtig maken - muha

   _vochtigheid = humedat

   _vochtigheidsgraad = grado di humedat

   _vod = paña bieu;[fig. boek e.d.] kò'i sushi. iemand achter de vodden zitten - pusha un hende

   _vodje = [papier] pida papel

   _voeden = kría; duna di kome; alimentá; rijst voedt meer dan ... - aros ta mas nutritibo ku ....

   _voeder = kuminda (di bestia).

   _voederbak = bak'i kuminda (pa bestia)

   _voedderen = kría

   _voeding = alimentashon, nutrishon; [electr.] power [E.]. verkeerde voeding - malnutrishon

   _voedings = nutritibo, alimentisio

   _voedingsbodem = [voor bacteriën] medio; [landb.] tera fértil; [fig.] bon tera

   _voedingsleer = siensia di nutrishon

   _voedingsmiddel = alimentashon; artíkulo di alimentashon; medio alimentisio

   _voedingswaarde = balor nutritibo

   _voedsel = alimento [ook fig.]

   _voedselvergiftiging = [A.] shuwatamento [C.] shuatamento . voedselvergiftiging krijgen - [A.] shuwatá [c:] shuata

   _voedselvoorraad = reserva di alimento/alimentashon

   _voedselvoorziening = suministro di alimento/alimentashon

   _voedzaam = nutritibo

   _voeg = djòin; lugá di djòin

   _voegen = djòin. zich bij iemand voegen - djòin un hende. zich naar iemand voegen - kumpli ku e deseo di un hende

   _voegwoord = konhunshon

   _voelbaar = sensibel; perseptibel; [tastbaar] palpabel

   _voelen = [tactiel] fula; [geestelijk] sinti. daar voel ik niets voor. - mi no tin ni un tiki gana di hasi esei. Voel je 'm? - B'a sinti'é? [begrepen?] B'a kapt'é? B'a komprond'é? Ik voel er niks voor. - Mi no tin ni un tiki gana p'e. Hij voelt zich weer de oude. - E ta sinti su mes bon-bon trobe.

   _voeling = sintimento; kontakto. Voeling houden met - keda den kontakto ku.

   _voelspriet = antena

   _voer = kuminda (pa bestia)

   _voeren = [voeden] kría; duna di kome; alimentá. [transport] karga; [politiek, campagne] hiba; [gesprek] tin; [voering aanbrengen] fura

   _voering = furu

   _voerman = manehadó di garoshi

   _voertaal = lenga papiá; idioma vehíkulo; de voertaal van de conferentie is Engels. - E konferensia lo tuma lugá na Ingles.

   _voertuig = vehíkulo [ook fig.]

   _voet = pía [ook maat]. voet bij stuk houden - para firme. met voeten treden - trapa; atrapá. geen voet aan de grond krijgen. - no logra nada. voet bij stuk houden. - pone pí 'abou. voet aan wal zetten - pisa tera. op blote voeten - pí' abou. op de oude voet voortzetten - kontinuá na e manera bieu. geen voet buiten de deur zetten. - no sali nunka fò'i kas. op goede voet staan met - tin bon relashon ku. iemand de voet dwars zetten. - stroba un hende. op grote voet leven - hiba un bida luhoso. op te grote voet leven - bula ku hal'i manteka. op staande voet - al instante. op voet van gelijkheid - a base di igualdat. op vrije voeten zijn - ta liber. te voet - na pía. zich uit de voeten maken - bula pipa. voet voor voet - paso pa paso. iemand iets voor de voeten werpen - tira un kos na un hende su kara. . iemand voor de voeten lopen - kana den pía di un hende. het had veel voeten in de aarde. - e kos tábata mashá difísil. te voet - na pía. Ze kunnen weer uit de voeten. - Nan tin (material/plaka) trobe pa sigui. zich uit de voeten maken. - Bula pipa.

   _voetangel = in: veel voetangels en klemmen - hopi kò'i trompiká.

   _voetbal = [bal] bala; [spel] weg'i bala; futbol

   _voetbal- = di weg'i bala; di futbol

   _voetbalelftal = ekipo di futbol

   _voetballen = hasi weg'i bala; hunga futbol

   _voetballer = futbolista

   _voetbalveld = kancha di weg'i bala; fèlt di weg'i bala; kancha di futbol; fèlt di futbol

   _voetbalwedstrijd = weg'i bala; wega di futbol

   _voetbreed = in: geen voetbreed wijken - no move, hala, muf ni un pía

   _voeteinde _voeteneinde = [van bed e.d.] pía.

   _voetganger = peaton[s.]

   _voetje = pía chikito. voetje voor voetje - paso pa paso

   _voetlicht = in: voor het voetlicht komen - sali den publisidat. voor het voetlicht brengen - presentá na públiko

   _voetpad = kaminda smal pa kana so.

   _voetreis = biaha na pía

   _voetrem = brek di pía

   _voetspoor = pista; paso. iemands voetspoor volgen - sigui un hende su pasonan

   _voetstap = paso

   _voetstoots = sin mas

   _voetstuk = piedestal

   _voetveeg = [fig.] katibo

   _voetvolk = soldánan na pía; infantería

   _voetzoeker = klapchi

   _voetzool = plant'i pía

   _vogel = [A.] parha [C.] para; [vent] gai, tersio. de vogel is gevlogen! - el a bula pipa; el a baha na awa.

   _vogelkenner = ornithólogo

   _vogelkooi = [A.] houla di parha; [C.] kouchi di para

   _vogelkundige = ornithólogo

   _vogelnest = [A.] neish'i parha; [C.]nèsh'i para

   _vogelstand = avifauna;

   _vogeltrek = migrashon di parhanan

   _vogelverschrikker = wantomba

   _vogelvlucht = manera parha ta bula

   _vogelvrij = id.;

   _voile = bela

   _vol = yen; yen di; [fig.] pleno. vol water - yen di awa. vol doen - yena. in volle vaart. - fulspit. in vol vertrouwen - den pleno konfiansa. de volle waarheid - e puru bèrdat. 'n vol jaar - un aña henté. volle neef - primo ruman. met het volste recht - ku tur derecho. ik zit er vol van - mi gemut ta yená. iemand niet voor vol aanzien - no tuma un hende na serio.

   _volbloed = di rasa puro; [fig.] rahá

   _volbrengen = kumpli (ku); logra

   _voldaan = kontento; satisfecho; [betaald] pagá

   _voldoen = satisfasé; kumpli (aan = ku); kuadra (aan = ku); [betalen] paga; aan zijnb beloften voldoen - kumpli ku su promesanan. voldoen aan de behoeften van ... satisfasé e nesesidat di ... dat voldoet niet aan de eisen. - esei no ta kuadra ku e eksigensianan.

   _voldoende = bastante; sufisiente

   _voldoening = satisfakshon; kumplimento

   _voldongen = in: een voldongen feit - un echo kumplí; fait accompli [f.]

   _voldragen = madurá

   _volgauto = outo ku ta sigui

   _volgeboekt = [v. vliegtuig] yen; [uitvoering] tur karchi bendí

   _volgeling = siguidó; sostenedó

   _volgen = sigui; [voortgaan] kontinuá; [lessen, colleges] atendé; als volgt: - manera ta sigui. Wilt U mij maar volgen? - Siguí mi, por fabor. Wie volgt? - Siguiente, por fabor. volgen op - sigui.

   _volgend = siguiente; otro in: volgend jaar - otro aña. volgende week -otro siman. volgend weekeinde - e fin di siman ku ta sigui. Hij berichtte mij het volgende: - El a informá mi lo siguiente:

   _volgens = segun

   _volgieten = yena; basha yen

   _volgnummer = number {stomme e}

   _volgooien = yena

   _volgorde = órden; klasifikashon

   _volgroeid = ful desaroyá; [persoon] adulto

   _volgzaam = dósil

   _volharden = persistí; perseverá

   _volhardend = persistente; perseverante

   _volharding = persistensia; perseveransia

   _volheid = plenitut

   _volhouden = mantené; insistí; persistí; para riba; hij houdt 't lang vol. - e ta sigui ketu bai. volhouden, jongens! - sigui persistí, shonnan! Hij houdt vol dat hij 't niet gedaan heeft. - E ta para riba ku no t'é.

   _volhoudend = persistente

   _volière = [A.] houla grandi di parha. [C.] kouchi grandi di para

   _volk = pueblo. goed volk! - bon hende! er is veel volk op de been. - tin hopi hende riba kaya. Volk! - Tin un hende ku por yudá mi?

   _volkenkunde = etnología

   _volkenkundige = etnólogo

   _volkenrecht = [A.] derecho internashonal, [C.] derechi internashonal

   _volkerenmoord = genosidio

   _volkomen = [volmaakt] perfekto; [volledig] total; kompleto. een volkomen mislukking - un frakaso total. volkomen verdiend - meresí sigur-sigur. volkomen zeker - absolutamente sigur. het volkomen eens zijn - ta kompletamente di akuerdo.

   _volkorenbrood = id.

   _volks = popular; nashonal; di pueblo

   _volks- = popular; nashonal; di pueblo

   _volksaard = karákter nashonal

   _volksbuurt = bario di pueblo; bario popular

   _volksdans = baile popular

   _volksgeloof = ideanan popular; loke pueblo ta kere

   _volksgezondheid = salú públiko; ministerie van volksgezondheid - ministerio di salubridat públiko; ministerio di salubridat nashonal

   _volksjongen = hóben di e klasa trahadó

   _volkskarakter = karákter nashonal

   _volkskunst = arte popular

   _volkslied = himno (nashonal)

   _volksmenner = demagogo

   _volksmennerij = demagogía

   _volksmond = boka di pueblo. in de volksmond - den bok'i pueblo.

   _volksoploop = bòshamento di hende

   _volksraadpleging = referendum

   _volksstam = tribu

   _volksstemming = plebisito

   _volkstaal = lenga di pueblo

   _volkstelling = senso

   _volksverhuizing = migrashon di pueblonan

   _volksverlakkerij = politikería

   _volksvertegenwoordiger = representante di pueblo; parlamentario

   _volksvertegenwoordiging = representashon di pueblo; parlamento

   _volksverzekering = aseguro sosial

   _volledig = [bnw] henté, ful, kompleto; [bw] henteramente, kompletamente

   _volledigheidshalve = pa ta kompleto

   _volleerd = eksperto; hij denkt dat hij volleerd is. - e ke sa ku e sa tur kos.

   _vollemaan = luna folman

   _vollopen = yena

   _volmaakt = perfekto

   _volmaaktheid = perfekshon

   _volmacht = outorisashon. volmacht geven - outorisá; duna outorisashon

   _volmondig = ku alma i kurpa

   _volontair = empleado studiante

   _volop = na granel

   _volproppen = yena (su mes); volgepropt met - yen-yen di.

   _volslagen = kompletamente; totalmente; perfektamente. volslagen gek - loko di remata.

   _volstaan = ta sufisiente. hij volstond met te zeggen dat... - e no a bisa (nada) mas ku ...

   _volstrekt = absolutamente. volstrekt niet - absolutamente ku no.

   _volt = vòlt

   _voltage = vòltahe

   _voltallig = kompleto; plenario

   _volte = multitut; aglomerashon; konglomerashon

   _voltekend = suskribí tur ful

   _voltooien = kompletá

   _voltooiing = kompletashon

   _voltreffer = impakto direkto

   _voltrekken = [vonnis] ehekutá; [huwelijk] sera

   _voltrekking = [vonnis] ehekushon; [huwelijk] seramento

   _voluit = kompleto

   _volume = volúmen

   _volumineus = voluminoso

   _volvet = ku tur fèt aden

   _volvoeren = kompletá; kumpli (ku); logra

   _volwaardig = di pleno balor

   _volwassen = adulto

   _volwassene = adulto

   _volwassenheid = madures

   _volzin = frase kompleto

   _vondeling = fondelendu

   _vondst = hayazgo; deskubrimento

   _vonk = chispa; spart di kandela

   _vonken = spart kandela

   _vonnis = sentensia; veredikto. een vonnis vellen - dikta sentensia

   _vonnissen = sentensiá; dikta sentensia

   _voogd _voogdes = id.; guardian

   _voogdij = id.;

   _voogdijraad = id.

   _voor = [vz] [v. tijd] promé ku. [v. plaats] dilanti di. [ten behoeve van] pa; [niet tegen] pro. ik voor mij - pa mi parti. voor alles - promé ku tur kos. tien voor zes - dies pa seis. ik ben er voor. - mi ta na fabor. [bw] voor in het gebouw - den e parti di dilanti di e edifisio. - Den e promé parti di e buki. hij is voor in de vijftig. e a drenta su sinkuenta. voor en na - kada biaha di nobo. te voor en te na. - tur biaha. er is veel voor te zeggen. - tin hopi argumento p'é. voor hem - su dilanti. hij was mij voor. - e tábata promé ku mi. het horloge is voor. - e oloshi ta dilanti. [znw] [geul] roi

   _vooraan = padilanti

   _vooraanstaand = pará padilanti; [fig.] prominente

   _vooraanzicht = bista di padilanti

   _vooraf = promé; di antemano; previamente

   _voorafgaan = bin promé; presedé

   _voorafgaand = previo; preliminario; presedente; voorafgaande verwachting - antisipashon

   _vooral = spesialmente; foral; ga vooral - bai numa. Vergeet 't vooral niet. - Kòrda ku bo no lubidá. Dat moet je vooral niet doen. - No hasi esei di ningun modo.

   _vooraleer = promé ku

   _vooralsnog = pa awor akí; p'e momento akí; por lo pronto [s.!]

   _voorarrest = detenshon preliminario

   _vooravond = tempran di anochi; [dag voor] bispu; víspera [ook fig.]

   _voorbaat = in: bij voorbaat - di antemano

   _voorband = taira di dilanti

   _voorbarig = prematuro

   _voorbedacht = premeditá. met voorbedachten rade - premeditá

   _voorbeeld = ehempel. bij voorbeeld: - pòr ehempel. Neem een voorbeeld aan je vader. - Sigui ehempel di bo tata. naar het voorbeeld van - segun e ehempel di ten voorbeeld stellen - pone komo ehempel. tot voorbeeld strekken - sirbi komo ehempel.

   _ voorbeeldig = ehemplar

   _voorbehoedmiddel = antikonseptiva, medio di antikonsepshon

   _voorbehoud = reserva; reservashon. onder voorbehoud dat, - bou kondishon ku, zonder voorbehoud - inkondishonalmente.

   _voorbehouden = reservá. Dat is aan jou voorbehouden. - Esei ta tòka na bo / Esei ta toká bo. Alle rechten voorbehouden. - tur derecho reservá. onvoorziene omstandigheden voorbehouden. - Ku eksepshon di sirkumstansianan imprebisto.

   _ voorbereiden = prepará

   _voorbereidend = preparatorio

   _voorbereiding = preparashon

   _voorbericht = prefasio;introdukshon

   _voorbeschikken = predestiná

   _voorbeschikking = predestinashon

   _voorbespreking = diskushon preliminar;

   _voorbestemmen = predestiná

   _voorbestemming = predestinashon

   _voorbij = [vz] na otro banda di; [bw] pasá; het is voorbij - el a pasa. zijn we er al voorbij? - nos a pas'é kaba? de tijd is voorbij dat ... - tempo pa ... a pasa. voorbij gaan, komen, lopen, rijden - pasa. voorbij laten - laga pasa. zijn mond voorbijpraten = papia dimas.

   _voorbijgaan = [ww] pasa; pasa forbei; [znw] in 't voorbijgaan - pasando

   _voorbijgaand = transitorio; pasahero.

   _voorbijganger _voorbijganster = pasante; hende ku ta pasa

   _voorbijkomen = pasa

   _voorbijlopen = (kana) pasa

   _voorbijrijden = (kòre) pasa

   _voorbijstreven = pasa; pusha padilanti

   _voorbijvliegen = (bula) pasa

   _voorblijven = keda dilanti

   _voorbode = forbor; mensahero

   _voordat = promé ku

   _voordeel = bentaha; benefisio; probecho. voordeel hebben, behalen/trekken - probechá; benefisiá. in zijn voordeel veranderen - kambia pa mihó. zijn voordeel doen met - hasi uzo di; saka probecho di. ten voordele van - na benefisio di; na fabor di. het voordeel van de twijfel - e benefisio di duda.

   _voordeeltje = kachi-kachi

   _voordelig = bentahoso, benefisioso

   _voordien = promé; promé ku; previamente

   _voordoen = [schort] bisti; [demonstreren] munstra; [gebeuren] pasa; surgi; - e pregunta ta surgi si, ... mocht de nood zich voordoen, - si surgi e nesesidat, [fingeren] presentá; hasi manera; hij deed zich voor als arts. - El a pasa pa dòkter. El a presentá su mes komo dòkter.

   _voordracht = [voor benoeming] nominashon; op voordracht van - riba rekomendashon di. [toespraak] charla; diskurso; disertashon; [declamatie] deklamashon

   _voordragen = [voor benoeming] nominá; [gedicht e.d.] deklamá

   _vooreerst = por lo pronto

   _voorgaan = [v. plaats] bai padilanti; [v. tijd] bai promé; bin promé; [godsdienstoefening] kondusí; dirigí; selebrá; gaat u voor. - pasa. hij ging mij voor. - el a bai mi dilanti. dames gaan voor. - Damanan promé. Zijn werk gaat altijd voor. - Su trabou semper ta bin na promé lugá. goed voorgaan doet goed volgen. - un bon ehemnpel ta bal mas ku tur otro kos.

   _voorgaande = anterior

   _voorganger = predesesor; [kerk] domi; pastor

   _voorgebergte = promontorio [S.]

   _voorgeborgte = limbo

   _voorgeleiden = trese dilanti di wes.

   _voorgenoemd = menshoná ariba; menshoná anteriormente

   _voorgenomen = [C.] proponé; [A.] proponí

   _voorgerecht = entrada

   _voorgeschiedenis = [v. zaak] historia previo; [persoon] pasado; [prehistorie] prehistoria; [v. ziekte] historia médiko

   _voorgeslacht = antepasadonan

   _voorgevel = frente; fasada

   _voorgeven = pretendé; fingi; ple

   _voorgevoel = presentimento; [angstig] andung

   _voorgoed = pa semper

   _voorgrond = promé plano; op de voorgrond treden - pone su mes riba promé plano. pusha su mes padilanti.

   _voorhamer = mòkel {stomme e}

   _voorhand = in: op vorhand - di antemano

   _voorhanden = disponibel

   _voorhebben = [schort e.d.] tin bistí; Wie denk je dat je voorhebt? - Ta ken bo ta kere ku mi ta? Ik weet wat hij voorheeft. Mi sa kiko su idea ta. Hij heeft niets kwaads voor. - E no ke nada malu. Hij heeft het goed met haar voor. - E tin bon intenshon pa kuné. veel op iemand voor hebben. - tin hopi ventaha riba un hende.

   _voorheen = antes; anteriormente

   _voorheffing = impuesto preliminar

   _voorhistorisch = prehistóriko

   _voorhoede = avanguardia; [sport] liña delantero

   _voorhoedespeler = delantero

   _voorhoofd = frenta

   _voorhoofdsholte = sino frental

   _voorhouden = [schort] keda bistí kuné; iemand iets voorhouden - munstra un hende e importansia di un kos. [leren] siña un hende un kos.

   _voorhuid = id.; prepucio [S.]

   _voorhuis = entrada; parti di dilanti di e kas

   _voorin = parti dilanti di; den e parti di dilanti; [in boek] na kuminsamento

   _vooringang = entrada di dilanti

   _vooringenomen = predispuesto; prewisioso; (ku) tin) prewinsio

   _voorjaar = promé parti di aña; tempo di kuaresma; primavera

   _voorkamer = sala di dilanti

   _voorkant = parti di dilanti; parti padilanti

   _voorkauwen = in: iemand iets voorkauwen - splika un hende un kos na plaka chikito.

   _voorkennis = konosemento previo

   _voorkeur = preferensia. bij voorkeur - preferibel[mente]. de voorkeur geven aan - duna preferensia na; preferá. de voorkeur genieten - tin preferensia. de voorkeur verdienen - ta preferibel.

   _voorkeursbehandeling = tratamento preferensial

   _voorkeurstem = boto / voto preferensial

   _voorkómen = prevení voorkómen is beter dan genezen. - prevení ta bal mas ku kura.

   _vóórkomen = [ww] [gebeuren] pasa; sosodé; okurí; [verschijnen] presentá; [getuige e.d.] aparesé dilanti di mesa bèrde; [rechtzaak] tuma lugá; [schijnen] parse; het laten voorkomen alsof... - duna e impreshon ku ... in voorkomende gevallen - den kasonan ku por presentá. veel voorkomen - pasa hopi (biaha). het komt mij voor dat zulke dingen niet moesten voorkomen. - Ta parsé mi ku kosnan asina no mester a pasa. Het kwam mij juist voor - El a parsé mi korekto. [znw] [v. persoon] aparensia, aspekto; [v. ziekte e.d.] insidensia

   _voorkómend = koperatibo; atento.

   _vóórkomend = ku ta pasa; zelden voorkomend - raro.

   _voorkoming = prevenshon; ter voorkoming van teleurstelling - pa evitá desapunto.

   _voorlaatst = penúltimo; e delaster menos un

   _voorland = in: dat is je voorland - asina lo ta bo futuro.

   _voorleggen = someté

   _voorletter = inisial

   _voorlezen = lesa (pa)

   _voorlezer = lesadó

   _voorlichten = informá; splika; instruí

   _voorlichting = infòrmashon; splikashon; instrukshon; edukashon; guía; konseho.

   _voorlichtingsdienst = servisio infòrmatibo

   _voorliefde = preferensia spesial

   _voorliegen = gaña

   _voorlopen = [letterlijk] kana dilanti; avansá; [klok] ta dilanti

   _voorloper = predesesor; prekursor

   _voorlopig = [bw] pa awó, p'awó. Hij komt voorlopig niet. - E no ta bin p'awó. [bnw] interino; preliminario; voorlopig verslag - relato preliminario.

   _voormalig = anterior

   _voorman = forman; bas; hefe

   _voormiddag = maínta

   _voornaam = [znw]nomber; [bnw] distinguí; importante; prominente

   _voornaamst _voornaamste = prinsipal(mente); [aller-] primordial(mente)

   _voornaamwoord = pronomber. aanwijzend voornaamwoord - pronomber demonstratibo. betrekkelijk voornaamwoord - pronomber relatibo. bezittelijk voornaamwoord - pronomber posesibo. persoonlijk voornaamwoord - pronomber personal. vragend voornaamwoord - pronomber interogatibo.

   _voornamelijk = prinsipalmente

   _voornemen = [znw] intenshon; propósito. [ww] zich voornemen - proponé (su mes)

   _voornoemd = menshoná ariba; menshoná anteriormente

   _vooroefeningen = ehersisionan preliminar

   _vooronder = kabina di dilanti

   _vooronderstellen = presuponé

   _vooronderstelling = presuposishon

   _vooronderzoek = investigashon preliminario

   _vooroordeel = prewisio

   _vooroorlogs = di promé ku guera

   _voorop = dilanti, padilanti

   _vooropgezet = prekonsibí

   _vooropleiding = entrenamento previo; edukashon previo

   _vooroplopen = kana padilanti [ook fig.]

   _voorouder _voorouders = antepasado; antepasadonan

   _voorover = padilanti; [gebogen] doblá

   _vooroverbuigen = dobla

   _vooroverhellen = len padilanti

   _vooroverleg = deliberashon previo / preliminario

   _vooroverleunen = len padilanti

   _vooroverliggen = drumi kara abou

   _voorovervallen = kai padilanti; kai kara abou

   _voorpagina = promé página

   _voorpost = posishon avansá

   _voorproef _voorproefje = prueba antisipá

   _voorraad = depósito; lote; stòk. in voorraad - den stòk

   _vorraadkamer = depósito; mangasina

   _voorradig = den stòk

   _voorrang = preferensia; prioridat. voorrang verlenen - duna preferensia.

   _voorrangsweg = kaminda preferensial

   _vorrecht = privilegio

   _voorrekenen = in: Ik heb 't hem voorgerekend. - M'a kalkul'é p'e.

   _voorronde = promé danda

   _voorruit = [in auto] wind-shield [e.]

   _voorschieten = avansá

   _voorschijn = in: te voorschijn brengen, halen - produsí; saka afó. te voorschijn komen - aparesé; sali afó. te voorschijn roepen - evoká.

   _voorschoot = lantera

   _voorschot = avanse

   _voorschotelen = in: iemand iets voorschotelen - pone un kos dilanti di un hende.

   _voorschrift = preskripshon; [med.] resèpt

   _voorschrijven = [door dokter e.d.] preskribí; [opleggen] dikta

   _voorshands = p'e momento akí; por lo pronto [s.]

   _voorsnijden = kòrta karni pa parti'é

   _voorsorteren = sòrter

   _voorspannen = in: zich ergens voorspannen - tuma un kos den su man.

   _voorspel = [muz. en fig.] preludio [S.]; [theater] prólogo; introdukshon

   _voorspelbaar = premirabel; dat was voorspelbaar - esei por a wòrdu pronostiká.

   _voorspelen = tòka pa

   _voorspellen = 1. voorspéllen = pronostiká; ik heb 't je voorspeld! - M'a bisá bo! 2. vóórspellen = spèl .

   _voorspelling = predikshon; pronóstiko

   _voorspiegelen = in: iemand iets voorspiegelen - duna un hende speransa falso

   _voorspiegeling = speransa falso; ilushon

   _voorspoed = prosperidat. - prosperá; bij voor- en tegenspoed - ora di prósperidat i adversidat.

   _voorspoedig = próspero; eksitoso

   _voorspraak = interseshon; (inter)mediashon; intervenshon.

   _voorsprong = avanse

   _voorstaan = 1. boga pa; 2. in: er staat me zoiets voor. - Mi ke sa ku mi ta kòrda un kos asina. zich erggens op laten voorstaan - ta orguyoso di un kos.

   _voorstad = suburbio

   _voorstander = partidario; voorstander zijn van - ta partidario di

   _voorste = promé

   _voorstel = proposishon

   _voorstelbaar = imaginabel

   _voorstellen = [inbeelden] imaginá (ook: zich); [voorstel doen] proponé; [kennis maken] introdusí; presentá; [afbeelden] representá; Dat stelt niets voor. No ta nifiká nada. 't is niet zo erg als hij 't voorstelt. - Kos no ta malu manera e ta pinta. Die zaak stelt niets meer voor. - E empresa ei a kaba na nada. Stel je voor, zeg! - Bo por imaginá bo un kos asina? Ik kan me haar gezicht niet meer voorstellen. - Mi no ta kòrda su kara.

   _voorstelling = [aan publiek] presentashon; [van persoon] introdukshon; presentashon; [denkbeeld] idea; dat is een verkkerde voorstelling van zaken. - ta un representashon eróneo di e asunto. zich een voorstelling van iets maken. - fòrma un idea di un kos.

   _voorstellingsvermogen = poder di imaginá

   _voorstemmen = vota/bota na fabor

   _voorsteven = kabes di barko

   _voorstudie = estudio preliminario; estudio preparatorio

   _voort = padilanti

   _voortaan = di awó padilanti

   _voortbestaan = [ww] sigui eksistí; sobrebibí. [znw] kontinuidat; ; sobrebibensia

   _voortbewegen = propulsá; zich voortbewegen - move

   _voortbeweging = propulshon

   _voortborduren = sigui elaborá

   _voortbouwen = sigui traha

   _voortbrengen = produsí; krea; generá

   _voortbrenging = produkshon

   _voortbrengsel = produkto

   _voortduren = sigui, kontinuá; dura; tarda

   _voortdurend = [bnw] kontinuo; permanente; konstante. [bw] kontinuamente; permanentemente; konstante mente; día pa día; largo bai; semper bai; ketu bai; tur ora.

   _voortduring = in: bij voortduring - kontinuamente; largo bai; ketu bai; tur ora

   _voorteken = forbor; indikashon (previo); señal

   _voortgaan = sigui; kontinuá; progresá

   _voortgang = progreso

   _voortgezet = sekundario; voortgezet onderwijs - enseñansa sekundario.

   _voorthelpen = yuda progresá.

   _voortijd = tempo prehistóriko

   _voortijdig = [bnw] prematuro; [bw] prematuramente

   _voortijds = den tempo(nan) di antes

   _voortkomen = in: voortkomen uit - sali (for) di; data for di; originá for di;

   _voortleven = sigui biba

   _voortmaken = pura; hasi lihé; hasi purá; maak voort! - Kos p' awe!

   _voortplanten = [ideeën e.d.] propagá; [licht e.d.] transmití; biaha. [biol.] prokreá

   _voortplanting = [ideeën e.d.] propagashon; [licht e.d.] transmishon; [biol.] prokreashon; reprodukshon

   _voortplantingsorganen = òrganonan reproduktibo

   _voortreffelijk = ekselente(mente)

   _voortrekken = in: iemand voortrekken - faboresé un hende riba otro

   _voortrekker = pionero

   _voortrekkerij = faboritismo

   _voorts = ademas, sobra dje. en zo voorts - etcétera

   _voortschrijden = avansá, sigui, kontinuá

   _voortslepen = sigui lastra; sigui tou

   _voortspoeden = in: zich voortspoeden - pura; sigui kòre

   _voortspruiten = brota (uit = for di)

   _voortstuwen = propulsá

   _voortstuwing = propulshon

   _voortsukkelen = sigui kana ku difikultat; lastra su mes padilanti; [v. ziekte] sigui ni mihó, ni pio.

   _voortvarend = enérgiko; ku energía

   _voortvarendheid = energía

   _voortvloeien = resultá (uit = di); originá (uit = for di); voortvloeiend uit - komo resultado di

   _voortvloeisel = resultado

   _voortvluchtig = fugitibo; profugo

   _voortvluchtige = fugitibo; profugo

   _voortwoekeren = sigui plama (sin stòp)

   _voortzeggen = in: zegt het voort! - un boka bisa otro

   _voortzetten = kontinuá; sigui; proseguí .

   _voortzetting = kontinuashon

   _vooruit = [van te voren] promé; [naar voren] padilanti; vooruit maar! - dal bai numa! recht vooruit - stret padilanti. hij is zijn tijd ver vooruit. - e ta leu dilanti di su tempo. We kunnen weer een poosje vooruit. - Nos por sigui un pòko trobe.

   _vooruitbetalen = paga padilanti; prepagá Pvooruitdenken = pensa promé

   _vooruitgaan = bai padilanti: avansá; progresá . hij gaat goed vooruit - el a bai hopi padilanti. de patiënt gaat goed vooruit. - E pasient ta bai bon padilanti. langzaam vooruitgaan - progresá pòko-pòko.

   _vooruitgang = progreso, avanse ; mihoransa

   _vooruithelpen = yuda progresá; yuda bai padilanti.

   _vooruitkijken = wak padilanti [ook fig.]

   _vooruitkomen = [letterl.] bin padilanti. [fig.] progresá

   _vooruitlopen = kana padilanti; vooruitlopen op - antisipá

   _vooruitsteken = sali

   _vooruitstrevend = progresibo

   _vooruitstrevendheid = progresibidat

   _vooruitzicht = perspektiba

   _vooruitzien = premirá; mira padilanti

   _vooruitziend = mirando padilanti; vooruitziende blik - mirada progresibo

   _voorvader = antepasado

   _voorval = insidente; evento

   _voorvallen = pasa; sosodé; akontesé

   _voorvechter = anfitrion

   _voorverkiezing = elekshon primario

   _voorverkoop = bendemento antisipá; bendemento previo

   _voorvoegsel = prefiho

   _voorvoelen = sinti (di antemano)

   _voorwaar = en bèrdat; di bèrde; berdaderamente

   _voorwaarde = kondishon. voorwaarden stellen - stipulá kondishonnan. aan voorwaarden binden - kondishoná; 'n eerste voorwaarde - un prerekisito. onder geen voorwaarde - bou di ningun kondishon.

   _voorwaardelijk = kondishonal(mente)

   _voorwaarts = padilanti

   _voorwenden = pretendé

   _voorwendsel = preteksto

   _voorwereldlijk = prehistóriko

   _voorwerk = trabou preliminar(io)

   _voorwerp = obheto; kos; [gram.] komplemento

   _voorwoord = prólogo

   _voorzanger = kántor

   _voorzeggen = bisa loke tin ku bisa

   _voorzet = kuminsamento; promé aktuashon

   _voorzetlenbs = obhetibo

   _voorzetsel = preposishon

   _voorzetten = in: iemand eten voorzetten - pone kuminda pa un hende.

   _voorzichtig = kuidadoso; kouteloso; prudente; ku kuidou. voorzichtig! - tene kuidou! je moet voorzichtig zijn met hem. - bo tin ku tene kuidou kuné. voorzichtig te werk gaan. - aktua ku koutela.

   _voorzichtigheid = prekoushon; kuidou; koutela; prudensia

   _voorzichtigheidshalve = pa tur siguridat; komo prekoushon

   _voorzichtigheidsmaatregel = medida di prekoushon

   _voorzien = [ww] [vooruitzien] premirá; antisipá; mira di antemano; Hij kwam sneller dan voorzien - El a bin mas lihé ku nan/nos a kere /feruagtu. dat was niet te voorzien. - No por a antisipá esei. zij heeft 't op zijn geld voorzien. - e ta tras di su plaka. [bevoorraden] suministrá; abastesé; kubri; voorzien in/van - suministrá ku, proveé ku; yena; in een vacature voorzien. - yena un vakatura. ik ben al voorzien. - mi tin kaba. die winkel is goed voorzien. - e tienda ei ta bon sòrtí. in de behoefte voorzien. - kubri e nesesidat. van alle gemakken voorzien. - (ku) tin tur fasilidat.

   _voorzienigheid = providensia

   _voorziening = provishon; suministro. sociale voorzieningen - provishonnan sosial.

   _voorzitten = presidí

   _voorzitter = presidente

   _voorzitterschap = presidensia

   _voorzorg = prekoushon. uit voorzorg - komo prekoushon.

   _voorzorgsmaatregel = medida di prekoushon

   _voos = sushi; putrí

   _vorderen = progresá, avansá; [opeisen] rekerí; demandá; eksigí

   _vordering = progreso; avanse. [eis] eksigensia; demanda

   _vore = kanal (kobá pa awa)

   _voren = padilanti. van, naar voren - padilanti. van te voren - di antemano. naar voren brengen - trese (padilanti). naar voren komen - bin padilanti. Weer van voren af aan beginnen - kuminsá ful di nobo.

   _vorig = anterior; previo; pasá. vorig jaar - aña pasá. het vorige hoofdstuk - e kapítulo anterior.

   _vork = fòrki. weten hoe de vork aan de steel zit. - sa kon kos ta sintá den otro. Sa kiko ta kiko.

   _vorkheftruck = fork-lifter [e.]

   _vorm = fòrma; Ik sta niet op vormen. - Mi no ta interesá den seremonia. Dat is maar voor de vorm. - Esei ta un fòrmalidat nada mas. zonder vorm van proces. - Sin ningun kaso hudishal.

   _vormelijk = fòrmal(mente)

   _vormelijkheid = fòrmalidat

   _vormeling = [rkk] konfirmante; esun ku ta konfirmá

   _vormen = fòrma; [rkk] konfirmá

   _vormend = edukatibo, edukashonal

   _vormgeving = komposishon (artístiko); diseño

   _vorming = [alg.] fòrmashon; [geestelijk] edukashon; kultivashon

   _vormloos = sin fòrma

   _vormsel = [rkk] konfirmashon

   _vormverandering = kambio di fòrma; transformashon; metamórfosis

   _vorsen = investigá

   _vorst = [monarch] monarka; [vriezen] frismento; [nok] kabai (di dak)

   _vorstelijk = real

   _vorstendom = prinsipado [S.]

   _vorstenhuis = dinastía [S.]

   _vorstin = monarka; lareina; reina

   _vorstverlet = díanan liber pa vía di muchu fríu

   _vos = zoro; 'n slimme vos - un gai spierto; een vos verliest wel z'n haren, maar niet z'n streken. - un gai bibo tin su buelta di atras. als de vos de passie preekt, boer pas op je kippen! - wardá bo di hende ku labia.

   _voteren = vota; bota

   _vouw = doblá

   _vouw- = ku ta dobla

   _vouwbaar = ku por dobla

   _vouwen = dobla

   _voyeur = lurdó

   _vraag = [om antwoord] pregunta; [kwestie] kuestion; [verzoek] pidimento, petishon, súplika; [in handel] demanda. vraag en aanbod - oferta I demanda . dat is nog maar helemaal de vraag. - esei ta mashá dudoso, (insigur) ainda. 't Is de vraag of,... - E kuestion ta si ... De vraag is niet of ... - E kuestion no ta si ... de vraag rijst, ... - e pregunta ta surgi,... vragen stellen - hasi pregunta. Er is geen vraag naar. - No tin demanda p'e.

   _vraagbaak = vademecum; fuente di infòrmashon

   _vraaggesprek = entrevista

   _vraagprijs = preis pidí

   _vraagpunt = punto den kuestion

   _vraagstuk = problema

   _vraagteken = punto di interogashon

   _vraatzucht = aktitut haragan golos; vorasidat

   _vraatzuchtig = haragan golos

   _vracht = karga, kargamento

   _vrachtauto = tròk

   _vrachtdienst = servisio di transportashon

   _vrachtgoed = karga

   _vrachtje = [taxi e.d.] pasahero

   _vrachtwagen = tròk

   _vragen = [om antwoord] puntra. [om te krijgen] pidi. [eisen] eksigí. Ik moet je iets vragen. - Mi tin un kò'i puntrá bo. vraag het maar aan ... - puntra ... pidi ... dat is te veel gevraagd. - esei ta (un tiki) te dimas. dat vraagt veel van hem. - esei ta eksigí hopi di dje. laten vragen - manda puntra; manda pidi. gevraagd, een secretaresse. - ta buska, un sekretaria. vragen naar - puntra pa; pidi pa. ze vragen naar jou. - Nan ta buská bo. naar de bekende weg vragen. - puntra pa kos ku bo sa. vragen om - pidi pa. iemand op een feest vragen. - invitá un hende pa un fiesta. - Bo ta haña loke bo ta buska. Wat vraag je ervoor? Kuanto bo ke haña p'e? Vragen staat vrij. - Bo por puntra loke bo ke./ Bo por pidi loke bo ke.

   _vragend = interogatibo

   _vragenderwijs = na modo di puntra

   _vragenlijst = kuestionario

   _vrager = puntradó; interogadó

   _vrede = pas. daar heb ik wel vrede mee. - mi por biba ku esei.

   _vredelievend = pasífiko

   _vredelievendheid = pasifismo

   _vredes- = di pas

   _vredesnaam = in: In vredesnaam! - por Dios! [S.]

   _vredestichter = pasifikadó

   _vredig = pasífiko; ketu

   _vreedzaam = pasífiko

   _vreemd = [eigenaardig] straña; straño; rar. [buitenlands] stranhero. vreemde talen - lenganan stranhero. dat is hem geheel vreemd. - e no konosé esei mes. vreemd genoeg,... - straña ku e por parse, ... vreemd vinden - straña. ik vind 't vreemd, dat... - ta strañá mi, ku ... ik ben hier vreemd. - Mi no ta di akí. iets vreemdes - un kos straña/srraño. vreemd gaan - tin relashon seksual fuera di matrimonio.

   _vreemde = hende straña; hende deskonosí. Dat heeft hij van geen vreemde. - Pampuna no sa pari kalbas.

   _vreemdeling = stranhero; hende di afó

   _vreemdelingendienst = imigrashon

   _vreemdelingenpolitie = imigrashon

   _vreemdelingenverkeer = turismo

   _vreemdheid = strañesa

   _vreemdsoortig = singular; straña; rar; kurioso

   _vreemdsoortigheid = singularidat; strañesa; kuriosidat

   _vrees = miedo; temor. uit vrees voor - pa miedo di. uit vrees dat - pa miedo ku.

   _vreesaanjagend = temeroso

   _vreesachtig = miedoso; tímido

   _vreetzak = haragan; haragan golos; barig'i mea

   _vrek = (hende) miskiña

   _vrekkig = miskiña

   _vreselijk = teribel; hòribel; hororoso; 'n vreselijk kind - un mucha mashá fastioso.

   _vreten = [ww] kome golos; [vulg.] fret. Dat ding vreet stroom - E kos ei ta gasta mashá hopi koriente. uit z'n neus zitten te vreten - koba hole. [znw] kuminda

   _vreugde = legría, alegría; plaser; goso; vreugde scheppen in - gosa di.

   _vreugdebetoon = húbilo

   _vrezen = teme; tin miedo. ik vrees van niet. - mi tin miedo ku no. Ik vrees van wel. - Mi tin miedo ku sí. Hij vreesde voor zijn leven. - E tabatin miedo di pèrdè su bida.

   _vriend = amigo. iemand te vriend houden. -keda bon amigo ku un hende. Even goeie vrienden! - Nos ta keda bon amigo tòg.

   _vriendelijk = kariñoso; amistoso; amikal. weest u zo vriendelijk om ... - sea asina bon di ... wilt u zo vriendelijk zijn om ... - mener ke hiba di gusto pa ... vriendelijk bedankt. - Mashá danki.

   _vriendelijkheid = amabilidat, kariño

   _vriendendienst = in: iemand een vriendendienst bewijzen - duna un hende un man komo amigo

   _vriendin = amiga

   _vriendinnetje = amiguita

   _vriendje = amiguito

   _vriendjespolitiek = faboritismo; patronage

   _vriendschap = amistat

   _vriendschappelijk = amistoso, amikal(mente)

   _vriendschaps- = di amistat

   _vriendschapsband = laso di amistat

   _vriespunt = punto di kongelashon

   _vriezen = fris; kongelá; 't Kan vriezen, 't kan dooien. -E kos por pasa of lag'i pasa.

   _vrij = [bnw] liber; [gratis] pòr nada; [niet bezet] no okupá; onder de vrije hemel - den aire liber. vrije tijd - oranan liber. Ik ben zo vrij U te verzoeken om ... - Mi ta tuma e libertat di pidí bo, pa ... [bw] libremente; vrij veel - basta hopi. De klap kwam vrij hard aan. - E sla a dal basta duru.

   _vrijaf = liber

   _vrijage = freimento

   _vrijblijvend = sin kompromiso

   _vrijbrief = lisensia

   _vrijbuiter = hende ku no ta mara su mes na ningun kompromiso; aventurero

   _vrijdag = [A.] diabierna; [C.] diabiernè. goede vrijdag - viernasanto, viernes santo; diabierna santo

   _vrijdom = in: vrijdom hebben van - ta liber di

   _vrijen = frei

   _vrijer = frei

   _vrijerij = freimento

   _vrijetijdsbesteding = rekreashon

   _vrijetijdskleding = paña informal

   _vrijgeleide = salvoconducto = [s.!]

   _vrijgeven = [vrijaf] duna liber; [informatie] saka; [beschikbaar stellen] pone na disposishon

   _vrijgevig = generoso

   _vrijgevigheid = generosidat

   _vrijgevochten = indisipliná; sin disiplina. Het is daar een vrijgevochten boel. - Tur hende ta hasi loke nan ke, aya.

   _vrijgezel = soltero

   _vrijgezellin = soltera

   _vrijhandel = komersio liber; free trade [E.]

   _vrijheid = libertat

   _vrijheidsliefde = amor pa libertat

   _vrijheidslievend = ku tin amor pa libertat

   _vrijhouden = [dag, tijd] reservá; ['n persoon] paga pa un hende; [pad, doorgang] tene habrí.

   _vrijkaartje = karchi por nada

   _vrijkomen = sali liber

   _vrijlaten = pone den libertat; [ruimte] wanta habrí

   _vrijmaken = liberá; hasi líber; [doorgang] habri.

   _vrijmetselaar = mason

   _vrijmetselarij = masonería

   _vrijmoedig = habrí; franko; direkto; sin miedo

   _vrijmoedigheid = frankesa

   _vrijpleiten = eksonerá

   _vrijpostig = freipòstu

   _vrijpostigheid = kò'i freipòstu

   _vrijspraak = absolushon; eksonerashon

   _vrijspreken = absolbé; eksonerá

   _vrijstaan = para liber; [geoorloofd zijn] tin permiso; ta liber

   _vrijstaand = para liber; independiente; pará su so.

   _vrijstellen = eksonerá; dispensá; duna dispensashon; hasi liber

   _vrijstelling = eksonerashon; dispensashon

   _vrijster = in: 'n ouwe vrijster - señorita bieu.

   _vrijuit = liber; libremente; frankamente; vrijuit gaan - keda liber di kulpa(bilidat). vrijuit spreken - papia franko.

   _vrijwaren = in: vrijwaren tegen - protehá di/kontra; duna garantía pa.

   _vrijwel = kasi; práktikamente

   _vrijwillig = [bnw] boluntario; [bw] boluntariamente

   _vrijwilliger = boluntario

   _vrijwilligheid = boluntariedat

   _vrijzinnig = liberal(mente)

   _vrijzinnigheid = liberalismo

   _vroedvrouw = [A.] partera. [C.] frumú

   _vroeg = tempran, trimpan; te vroeg geboren - nasí muchu tempran; vroeg genoeg - basta tempran. 's morgens vroeg - maínta tempran; 't Is nog te vroeg om ... - Ta tempran ainda pa ... 'n uur te vroeg - un ora tempran.

   _vroeger = [bnw] [letterlijk] mas tempran; [vorig] anterior; [bw] [v. tijd] antes, antaño. vroeger, toen ik nog jong was, ... - tempo di mi tempo, ... vroeger kwam je altijd op tijd. - Antes, bo semper tábata sa bini na ora.

   _vroegertje = in: 't was vandaag 'n vroegertje. - Nos a kuminsá/kaba tempran awe.

   _vroegst = in: op z'n vroegst - pa mas tempran.

   _vroegte = in: in alle vroegte - mardugá; maínta tempran.

   _vroegtijdig = tempran. vroegtijdig overlijden - fayesimento promé ku su tempo.

   _vrolijk = alegre; kontento; divertido; zich vrolijk maken over - hasi chansa di.

   _vroom = devoto; piedadoso; 'n vrome wens - un deseo skondí.

   _vroomheid = devoshon

   _vrouw = [alg.] muhé; mohé; [verouderd:] muher; [vooral op Aruba:] hende-muhé; hende-mohé; hende-muher; [echtgenote] kasá. de vrouw des huizes - e ama di kas. Onze lieve Vrouw - Mama María. tot vrouw nemen - tuma komo kasá, komo esposa.

   _vrouwelijk = [v. mensen:] femenino; [v. dieren] hembra; 'n vrouwelijke dokter - un dòkter - muhé.

   _vrouwelijkheid = femenidat; loke ta típiko pa hende-muhé

   _vrouwen- = femenino; di (hende-)muhé

   _vrouwenarts = ginekólogo

   _vrouwengek = muherero

   _vrouwengevangenis = prison pa (hende-)muhé

   _vrouwenhater = misógino [S.]; hende ku ta odia (hende-)muhé

   _vrouwenjager = muherero

   _vrouwenkiesrecht = derecho di bota pa (hende-)muhé

   _vrouwmens = muhé

   _vrouwvolk = MUHéNAN; hende-muhénan

   _vrucht = fruta [ook fig.]; vrucht(en) afwerpen karga fruta; [fig.:] ta fruktífero.

   _vruchtafdrijving = aborto

   _vruchtbaar = [grond, gewas] fértil; [mens, dier] fekundo; [fig.] fruktífero

   _vruchtbaarheid = [grond, gewas] fertilidat; [mens, dier] fekundidat

   _vruchtbeginsel = ovario [S.]

   _vruchtdragend = (ku) ta karga fruta; [fig.:] fruktífero

   _vruchteloos = infruktífero

   _vruchten- = di fruta

   _vruchtgebruik = id.; usufructo [S.]

   _vruchtvlees = in: uitgekauwd vruchtvlees - kouchi

   _vruchtwater = aw'i parí

   _vuig = baho; vil

   _vuil = [znw+bnw] sushi. vuil maken - susha; de vuile was - paña sushi; de vuile was buiten hangen [fig.] - saka maka. iemand als oud vuil behandelen - trata un hende manera paña sushi.

   _vuilak = desgrasiado

   _vuilbek = boka sushi

   _vuilheid _vuiligheid = sushedat

   _vuilmaken = susha

   _vuilnis = sushi; basura

   _vuilnis- = di sushi

   _vuilnisbakkenras = kachó di kaya

   _vuilnisbelt = dòm

   _vuilnisemmer = bak'i sushi

   _vuilnishoop = dòm; monton di sushi

   _vuilnisman = sushiman; trahadó di servisio di limpiesa

   _vuiltje = in: er is geen vuiltje aan de lucht. - no tin ni un problema.

   _vuist = mokete. met de vuist op tafel slaan. - dal riba mesa. voor de vuist weg - sin prepará. op de vuist gaan. - moketeá otro.

   _vuistje = in: in zijn vuistje lachen - hari skondí; hari tra'i lomba.

   _vuistregel = regla simpel

   _vuistslag = bòftá.

   _vulgair = vulgar

   _vulgariteit = vulgaridat

   _vulkaan = volkan

   _vulkanisch = volkániko

   _vullen = yena

   _vulling = yenamento

   _vuns _vunzig = sushi, feu; obseno

   _vuren = tira

   _vurig = ardiente; ferboroso

   _vurigheid = ferbor

   _vuur = kandela; [fig.:] ardor; ferbor. - kuminsá tira. iemand het vuur na aan de schenen leggen. - pone un hende bou di preshon pisá. het vuur uit de sloffen lopen - kana te ku bo pía a kai. olie op 't vuur gooien - pusha palo bou kandela. zijn ogen spoten vuur. - su wowo a spart kandela. vuur vatten - pega na kandela. Hij heeft voor hetere vuren gestaan. - El a enfrentá problemanan mas pisá.

   _vuur- = di kandela

   _vuurgevecht = tiramento

   _vuurgloed = resplandor

   _vuurpijl = kohete; dat was de klap op de vuurpijl - esei tábata e kolmo (di remate) en als klap op de vuurpijl, - I komo kolmo di remate,

   _vuurproef = prueba di kandela; de vuurproef doorstaan - pasa e último prueba.

   _vuurrood = korá-korá

   _vuurspuwend = ku ta saka kandela; vuurspuwende berg - volkan.

   _vuurtoren = id.; faro [s.], light-house [E.]

   _vuurvast = ku por wanta kandela

   _vuurwapen = arma di kandela

   _vuurwerk = klapchi, vuurwerk. vuurwerk afsteken - tira klapchi.

   _vuurzee = flandam

   _waag = [stads-] (edifisio di) balansa grandi

   _waaghals = hende tribí

   _waaghalzerig = tribí, prufiá

   _waaghalzerij = riskamento, tribilidat

   _waagschaal = in: zijn leven in de waagschaalstellen - pone su bida na peliguer. Riska su bida.

   _waagstuk = aventura; empresa tribí

   _waaien = supla; [vlag e.d.] bula; [met waaier e.d.] waya. 't waait hard. - tin hopi biento, biento ta supla duru. laat maar waaien! - laga bai numa.

   _waaier = fèn

   _waakhond = kachó pa kuida kas

   _waaks = alerta

   _waakvlam = spiritu

   _waakzaam = vigilante; alertá

   _waakzaamheid = vigilansia

   _waan = idea (falso); impreshon (falso); ilushon. iemand in de waan brengen dat ... - duna un hende e idea falso ku ... hij verkeert in de waan dat ... - e ta bou di e impreshon ku ...

   _waandenkbeeld = idea falso

   _waanvoorstelling = halusinashon

   _waanwijs = pedante

   _waanwijsheid = pedantería

   _waanzin = lokura

   _waanzinnig = loko; waanzinnig duur - karo manera diabel

   _waanzinnige = loko

   _waar 1 = [bnw] bèrdat, bèrdè. 'n waar woord - palabra bèrdat. daar is niets van waar. - no tin nada di bèrdat den esei. was 't maar waar! - male (bèrdè)! Hij is ziek, nietwaar? - E ta malu, no? Dat is waar ook! - M'a hera lubidá! Er moet toch wel iets van waar zijn. -Algo mester ta bèrdat. je moet het eerst nog waar maken. - Bo tin ku prob'é promé.

   _waar 2 = [vr.vnw] unda. waar vandaan - di unda. Waar ga je heen? - Unda bo ta bai? Waar kom je vandaan? - Di unda b'a bin?

   _waar 3 = [betr.vnw] unda, kaminda; Waar dan ook - Unda ku ta.

   _waar 4 = [znw] [alg.] kos; [handels-] merkansía. alle waar is naar zijn geld. - tur kos tin su balor.

   _waaraan = [vr.vnw] na kiko, kua, ken(de); waar denk je aan? - Kiko bo ta pensa? [betr.vnw] na loke, kua, ken(de).

   _waarachter = [vr.vnw] tra'i kiko, kua, kend(de); [betr.vnw] tra'i loke, kua, kend(de).

   _waarachtig = [bnw] bèrdè; sinsero. [bw] berdaderamente, realmente. waarachtig, hij is 't! - t'e di bèrdè mes! waarachtig niet! - absolutamente ku no!

   _waarbij = [vr.vnw] ku kiko, kua, kend(de); serka kiko, kua, ken(de); [betr.vnw] ku loke, kua, ken(de); serka loke, kua, ken(de). Waarbij je nog moet bedenken, - na loke bo tin ku kòrda ainda, Waarbij nog komt, - Na loke bo tin ku agregá ainda, Waarbij vergeleken, - Kompará ku loke,

   _waarborg = garantía

   _waarborgen = garantisá

   _waarborg- = di garantía

   _waarboven = [vr.vnw] ariba di kiko, kua, ken(de); [betr.vnw] ariba di loke, kua, ken(de).

   _waard = doño, patron. zoals de waard is, vertrouwt hij zijn gasten. - piensa el ladrón, que todos son de su condición. [s.!]; buiten de waard rekenen - lubidá ku tin doño.. [bnw] baloroso; apresiabel. Waarde heer, - Apresiabel señor. waard zijn - bal. Het is veel waard. - ta bal hopi. de moeite waard zijn - vale la pena [S.] Het was alle moeite wel waard. - El a bal tur e molèster sí. . Ik voel me vandaag niks waard. - Mi ta sinti mi mes manera sòpi sin salu awe.

   _waarde = [znw] balor. van nul en gener waarde - di ningun balor. waarde hechten aan - duna balor na. toegevoegde waarde - balor añadí.

   _waarde- = di balor

   _waardebepaling = baluashon; balorisashon; taksashon

   _waardeloos = sin balor; Waar-de-loos! - Malísimo!

   _waarderen = [op prijs stellen] apresiá;[schatten] baluá

   _waarderend = di apresio

   _waardering = apresio; baluashon

   _waardevast = stabil; [pensieon e.d.] ku indexering; ta mantené su balor

   _waardevermeerdering = oumento di balor

   _waardevermindering = depresiashon

   _waardevol = balioso

   _waardig = digno. een betere zaak waardig - digno di un mihó kousa.

   _waardigheid = dignidat

   _waardin = doño femenino (di un bar of restorant)

   _waardoor = [vr.vnw] pakiko; dor di kiko, kua, ken(de); [betr.vnw] pa loke, kua, ken(de); dor di loke, kua, ken(de).

   _waarheen = [vr.+betr.vnw] na unda, pa unda.

   _waarheid = berdad. de volle [zuivere] waarheid = e puro bèrdat. de waarheid mag gezegd worden. - palabra bèrdat no sa pika lenga. iemand flink de waarheid zeggen. - habri beibel pa un hende.

   _waarheidlievend = ku amor pa bèrdat.

   _waarheidsgetrouw = fiel(mente)

   _waarin = [vr.vnw] den kiko, kua; [betr.vnw] den loke, kua.

   _waarlijk = realmente; berdaderamente; di bèrdè

   _waarmaken = proba

   _waarmee = [vr.vnw] ku kiko, kua, ken(de); [betr.vnw] ku loke, kua, ken(de).

   _waarmerk = sertifikashon, marka, stèmpel (DI outentisidat)

   _waarmerken = sertifiká, marka, stèmpel (pa outentisidat)

   _waarna = [betr.vnw] despues di loke, kiko, kua, kend(de);

   _waarnaar = [vr.vnw] na/pa kiko, kua, ken(de); [betr.vnw] na/pa loke, kua, ken(de). waar kijk je naar? - Kiko bo ta wak?

   _waarnaast = [vr.vnw] banda di kiko, kua, ken(de); [betr.vnw] banda di loke, kua, ken(de)

   _waarneembaar = perseptibel

   _waarneembaarheid = perseptibilidat

   _waarnemen = persebí; observá; [vervangen] reemplasá; [plichten] kumpli ku. de gelegenheid waarnemen om ... - hasi uzo di e oportunidadt pa ...

   _waarnemend = interino

   _waarnemer = 1. observadó; 2. reemplasante

   _waarneming = persepshon, observashon; [vervanging] reemplaso

   _waarom = pakiko, pasikiko, di kon

   _waaromheen = [vr.vnw] ront di kiko, kua, ken(de); [betr.vnw] ront di loke, kua, ken(de).

   _waaromtrent = [vr.vnw] tokante di kiko,kua, ken(de); [betr.vnw] tokante di loke, kua, ken(de).

   _waaronder = [vr.vnw] bou di kiko, kua, ken(de); [betr.vnw] bou di loke, kua, ken(de).

   _waarop = [vr.vnw] riba kiko, kua, ken(de). [betr.vnw] riba loke, kua, ken()de),

   _waarover = [vr.vnw] (tokante) di kiko, kua, ken(de). [betr.vnw] (tokante) di loke, kua, ken(de).

   _waarschijnlijk = probabel(mente); Hij komt waarschijnlijk niet. - Probabelmente l'e no bini.

   _waarschijnlijkheid = probabilidat. naar alle waarschijnlijkheid - ku tur probabilidat

   _waarschuwen = advertí; avisá; warskiu; alertá. iemand waarschuwen voor gevaar - alertá un hende pa un peliguer. je bent gewaarschuwd! - m'a warskiu bo! - avisá polis.

   _waarschuwing = advertensia; aviso. laatste waarschuwing! - último aviso!

   _waartegen = [vr.vnw] kontra kiko; [betr.vnw] kontra loke

   _waartoe = [vr.vnw] pa kiko; [betr.vnw] pa loke.

   _waaruit = [vr.vnw] for di kiko; [betr.vnw] for di loke.

   _waarvan = [vr.vnw] di kiko; [betr.vnw] di loke.

   _waarvoor = [vr.vnw] pa kiko; [betr.vnw] pa loke. waar ben je voor gekomen? - Ba bin pa hasi kiko?

   _waarzeggen = lesa (un hende su) futuro; lesa karta; mira kòpi

   _waarzegger _waarzegster = lesadó di karta; miradó di kòpi

   _waas = wazu

   _wablief = ablí

   _wacht = warda; [mil.] guardia; [dienst] warda; servisio [A.]; sirbishi [C.]; turno; iemand de wacht aanzeggen. - Duna un hende un aviso serio.

   _wacht- = di espera

   _wachten = warda. wacht even! - warda un rato (asina). De brief liet lang op zich wachten. - E karta a tarda hopi pa yega. Het wachten is op jou. - T'abo nos ta warda. hij weet wat hem te wachten staat. - e sa kiko ta ward'é. wacht op mij! - wardá mi! zich wachten voor iets - no riska un kos. wacht u voor dieven! - Kuidou ku ladronnan.

   _wachtgeld = id.

   _wachthuisje = [bushalte] abrí

   _wachtwoord = id.; password [e.]

   _waden = kana dor di awa

   _waffel = smul; Hou je waffel! - Sera bo smul!

   _wagen = [znw] outo; karosa; [boodschappen-] garoshi. [ww] tribi, riska. waag 't eens! - purb'é! Dat waag ik te betwijfelen. - Mi no ta kere esei. zijn leven wagen - riska su bida. Wie niet waagt,die niet wint. - Esun ku no ta riska nada, no ta logra nada tampòko.

   _wagenpark = flota di vehíkulonan

   _wagentje = garoshi

   _wagenwijd = in: wagenwijd open - hanchu habrí

   _wagenziek = mareá (di kòre den outo)

   _waggelen = kana manera pato (morèt); kana zuai; kana krokochá

   _wagon = id.

   _wak = burako den eis

   _wake = vigilia

   _waken = vigilá; tene vigilia; waken bij - kompañá. ervoor waken dat - tene kuidou ku.

   _wakend = vigilante; 'n waakend oog houden op... - tira un bista kuidadoso riba ...

   _waker = wachimèn; warda di siguridat.

   _wakker = [niet slapend] lantá; [knap] spiertá; wakker maken/worden - lanta (fò'i soño); spierta. wakker worden! - lanta riba! Daar lig ik niet van wakker. - No ta problema pa mi. - lanta spantá. de herinnering wakker houden - mantené e rekuerdo bibo.

   _wal = [v. vesting] muraya; fòrtifikashon; [oever] tera firme; kosta; [v. rivier] banda; [verhoging]sero; [onder de ogen] saku; aan de wal - riba tera. aan wal gaan. - subi tera. aan lager wal raken - kai den miseria. van de wal in de sloot raken - kai fò'i panchi den kandela. steek maar van wal! - dal bai numa!

   _walgelijk = (ku) ta duna [A.] debòr, [C.] asko

   _walgen = in: 't doet mij walgen. - ta duná mi bèrè-bèrè. ik walg ervan - ta duná mi [A.] debòr, [C.] asko.

   _walging = [A.] debòr, [C.] asko

   _walglijk = (ku) ta duna [A.] debòr, [C.] asko

   _walkant = riba tera

   _walm = huma

   _walmen = huma

   _walmend = ku ta huma

   _wals = [dans] wals; [voor wegenaanleg] stomwoil

   _walvis = bayena

   _walvisvaarder = bayenero

   _walvisvangst = peska di bayena

   _wanbegrip = deskomprondemento; deskomprendimento; malkomprendemento; idea falso

   _wanbeheer _wanbeleid _wanbestuur = mal maneho

   _wanbetaler = mal pagadó

   _wand = muraya

   _wandaad = malecho; krimen; atrosidat

   _wandel = kanamento; aan de wandel zijn - a bai kana. handel en wandel - kondukta; komportashon (di bida). Hij is aan de wandel. - El a bai dal un keiru.

   _wandelaar _wandelaarster = hende ku ta (gusta) kana

   _wandelen = kana; gaan wandelen - dal un keiru (na pía). Ga je mee wandelen? - Bo ta bin kana ku mi? met de hond gaan wandelen - bai sali ku e kachó.

   _wandelgang = lugá den un edifisio, kaminda lobbyistanan ta purba papia ku polítikonan

   _wandeling = kanamento; 'n wandeling maken - dal un keiru. in de wandeling - popularmente.

   _wandelmars = kaminata

   _wandelpad = kaminda pa kana

   _wandelstok = garoti

   _wandeltocht = kaminata

   _wandelwagentje = stroller [E.]

   _wanen = imaginá

   _wang = kara

   _wangedrag = mal komportashon

   _wangedrocht = mònstruo

   _wanhoop = desesperashon. uit wanhoop - pa desesperashon.

   _wanhoops- = di desesperashon

   _wanhoopsdaad = akto di desesperashon

   _wanhopen = desesperá

   _wanhopig = [bnw] desesperá; [bw] desesperadamente

   _wankel = tambaleá; tambaleante; insigur; no firme.

   _wankelen = tambaleá

   _wankelmoedig = tambaleante; basilante; iresoluto;

   _wanklank = disonante

   _wanneer = [vr.vnw] ki ora, ki día, ki tempo. [vw] ora, ora ku, día ku, tempo ku. wanneer dan ook... - Ki ora ku ta; ki día ku ta. Wanneer je maar wilt. - Ki ora/día ku bo ke.

   _wanorde = desòrden; kaos; in wanorde brengen/raken - desòrdená

   _wanordelijk = desòrdená; kaótiko

   _wanprestatie = falta di kumplimento

   _wansmaak = mal smak

   _wanstaltig = di mal figura, di mal fòrma

   _wanstaltigheid = mal figura, mal fòrma

   _want = [vw] pasobra; pasó; [znw] sorto di handschoen sin dede separá; [scheepv.] rigging [E.]; - sa kiko ta kiko.

   _wantoestand = abuzo; mal kondishon; mal sirkumstansia

   _wantrouwen = [znw] deskonfiansa. [ww] deskonfiá

   _wantrouwend _wantrouwig = deskonfiá;

   _wanverhouding = mal proporshon; disproporshoná

   _wapen = arma; [schild] eskudo; iemand met zijn eigen wapens bestrijden. Ataká un persona ku su mes arma.

   _wapen- = di arma

   _wapenbroeder = kompañero di arma.

   _wapenen = arma; [beton] reforsá (ku hero)

   _wapenfeit = hasaña

   _wapenschild = eskudo

   _wapenspreuk = lema

   _wapenstilstand = armistisio

   _wapperen = waya; bula

   _war = in: in de war - bruhá [ook fig.]. in de war brengen/maken/sturen - bruha [ook fig.]; in de war raken - keda bruhá; (helemaal) in de war zijn - ta (tur) bruhá.

   _warboel = bruhamento; konfushon; potoshi

   _ware = in: als het ware - na moda di bisa; como si fuera [S.]

   _waren = [ww] dual; [znw] merkansíanan

   _warenhuis = pakus

   _warhoofd = kabes bruhá

   _warm = [vuur, eten enz.] kayente; [vriendschap e.d.] kaloroso; - keinta. een warm welkom - un kaloroso bonbiní. het is warm. [van weer] - ta hasi kalor. iemand ergens warm voor maken - entusiasmá un hende pa un kos. Als warme broodjes de deur uit vliegen - Bai manera pan kayente. het ging er warm (aan) toe. - kos a keinta hopi; kos a bira hopi kayente. het werd hem te warm onder de voeten - e lugá a bira muchu kayente p'e. melk warm maken - keinta lechi. iemand ergens warm voor maken. - entusiasmá un hende pa un kos.

   _warmbloedig = ku sanguer kayente

   _warmen = keinta

   _warmoes = warmus

   _warmpjes = in: er warmpjes bijzitten - ta bon pará.

   _warmte = kalor

   _warmte- = di kalor

   _warmteuitslag = rotohòng

   _warmwaterkraan = kranchi di awa kayente

   _warrelen = bula rònt

   _warrig = bruhá

   _wars = in: ergens wars van zijn - rechasá un kos; no gusta un kos.

   _wartaal = in: wartaal praten - papia kò'i kèns. papia gueni

   _was = [znw] [wat gewassen wordt] labá. de was doen - laba paña; de was te drogen hangen - kolga paña na liña. goed in de slappe was zitten. - tin hopi sèn, plaka. de vuile was buiten hangen - saka maka. [stijgend water] subida. [om te poetsen] wòks; [voor kaarsen] sera;

   _wasbaar = por laba

   _wasbak = [vaste] labamano; [grote losse] palangana; [kleine losse] punchero

   _wasbenzine = gasolin di limpiesa

   _wasbord = washi

   _wasborstel = skeiru pa laba

   _wasdag = día di laba paña

   _wasdom = kresemento

   _wasecht = lababel; (ku) por laba.

   _wasem = vapor, stim

   _wasemen = saka bapor; saka stim

   _wasgelegenheid = lugá pa laba (paña)

   _wasgoed = paña pa laba

   _washandje _washandschoen = paña (pa laba kurpa)

   _waskaars = bela (di sera)

   _wasknijper _waspin = pènchi

   _waskuip = tobo (di laba paña)

   _waslijn = liñ' i paña, kabuya

   _wasmachine = mashin di laba paña

   _wasmand = makuto di paña (pa laba)

   _wasmiddel _waspoeder = habon di laba paña

   _wassen = [ww] [reinigen] laba [ook: zich wassen]; [stijgen van water] subi; [groeien] krese. wassende maan - luna kresiente. [bnw] di sera; Dat is een wassen neus - ta djis pa formalidat.

   _wasserij = laundry [E.]

   _wastafel = labamano

   _wastobbe = tobo di laba paña.

   _waswater = awa pa laba

   _waszak = saku di paña (pa laba)

   _wat = [vr.vnw] kiko; Kiko?! ki; Wat is er? - Kiko tin? Wat heb je daar? - Ki(ko) bo tin ei? wat doe je daar? - ki(ko) bo ta hasi ei? wat is dat? - kiko esei ta? wat zeg je? - ki bo dí? wat zou dat? - I kiko? Ki mi tin kunes? Ik weet niet wat ik moet doen. - Mi n' sa ki mi ta hasi. En wat dan nog? - I kiko? wat voor man is hij? - ki sòrto / tipo / klasa di hende e ta? wat prachtig! - es ta bunita! - E mucha-muhé tá bunita! Wat is 't warm! - Kalor ta matá bo! [betr.vnw] loke. en wat nog erger is, ... - I loke ta pio,... [onb.vnw] un kos, algo; [weinig] un tiki. heb je wat geld voor me? - Bo tin pòko plaka pa mi? Hij heeft heel wat gedaan. - El a hasi hopi kos. Ik zal je 'ns wat zeggen! - Lagá mi bisá bo un kos, no? Er moet wat van waar zijn! - Algo mester ta bèrdat. Geef mij ook wat! - Duná mi algo tambe, no? Blijf nog wat. - Keda un ratu mas. Wat er ook gebeurt, wij helpen je. - Pasa loke pasa, nos ta yudá bo. [bw] un tiki; pòko; Ze is wat beter. - E ta un tiki mihó.

   _watblief = ablí

   _water = awa. zoet water - Awa dushi; zout water - awa salu. water bij de wijn doen. - pone, basha awa den biña.[ook fig.]. ze zijn als water en vuur. - Nan ta manera pushi ku kachó. Het water kwam hem in de mond. - Su boka a baba. de planten water geven - muha mata. bang zijn om zich aan koud water te branden. - ta muchu kouteloso; ta muchu temeroso. weer boven water komen [fig.] - resusitá, bolbe blo, bolbe aparesé. in 't water vallen [fig.] - dòl, frakasá. Water naar de zee dragen - karga awa hiba laman. Stille wateren hebben diepe gronden. - Awa ketu ta hopi hundu. onder water staan - keda bou (di) awa. te water laten - lansa (na awa). ... van het zuiverste water - di mas puro no tin.

   _water- = di awa

   _waterafstotend = ku no ta absorbá awa

   _waterafvoer = sakamento di awa

   _waterbekken = dam

   _watercloset = id.; baño

   _waterdamp = damp di awa; bapor; stim

   _waterdicht = waterproof [E.]; (ku) no ta laga pasa awa

   _wateren = uriná, pishi

   _watergolven = laba I sèt kabei

   _waterhoos = hos

   _waterig = (ku) ta kontené hopi awa. 'n waterige wind - biento di awa.

   _waterkant = kant'i awa; kant'i laman

   _waterkering = dam; deik

   _waterketel = ketel {stomme e} (pa herbe awa)

   _waterkrachtcentrale = planta hidroeléktriko; planta di elektrisidat ku fòrsa di awa

   _waterlanders = lágrima(nan)

   _waterleiding = tubería di awa

   _waterleidingbuis = tubo di awa

   _waterloop = roi

   _waterman = [ast.] akuario

   _watermeloen = patía

   _watermerk = marka di awa

   _waterpas = [znw+bnw] waterpas; level [e.]

   _waterpeil = nivel di awa

   _waterplaats = urinario

   _waterpokken = bruela; biruela

   _waterpomptang = pipe grip [E.]; waterpomp pliers

   _waterreservoir = tanki (di awa)

   _watersnood = inundashon

   _waterspiegel = nivel di awa; nivel di laman

   _waterstand = haltura di e nivel di awa

   _waterstof = hidrogenio

   _waterstofbom = bòm hidrogéniko; H-bòm

   _watertanden = baba. hij moest ervan watertanden. - su boka a baba.

   _waterval = kaskada; kaída di awa

   _watervrees = hidrofobia; miedo di awa

   _watje = pida katuna; [fig.] hende dósil; un pan di Dios

   _watten = katuna; iemand in de watten leggen yaya un hende; duna un hende un trato speshal

   _wattenstokjes = Q-Tips [E.]

   _wauwelen = bati boka; papia kò'i loko; papia pa loko.

   _wazig = wazu

   _wc = baño

   _wc-papier = papel 'i wc

   _we = nos

   _web = reda; [v. spin] kái haraña

   _wedde = sueldo, pago, salario

   _wedden = bèt, pusta. wedden, dat... - bam puesta, ku... ik wed met je om tien gulden,... - mi ta bèt bo dies florin, ...

   _weddenschap = bèt; pustamento

   _weder = in: ijs en weder dienende - Si e kondishon(nan) ta faborabel. (zie ook: weer)

   _wederdienst = [A.:] servisio [C.:] sirbishi resíproko

   _wedergeboorte = renasimento, renasemento

   _wederhelft = kasá; esposo [m.], esposa [f.]

   _wederhoor = in: hoor en wederhoor - skucha tur dos banda

   _wederkeren _weerkeren = bòlbe; bòlbe bèk

   _wederkerend = [gram.] refleksibo

   _wederkerig = resíproko

   _wederkerigheid = resiprosidat

   _wederkomst _weerkomst = bòlbemento

   _wederom _weerom = di nobo, un bes mas.

   _wederopbouw = rekonstrukshon

   _wederopstaan = resusitá

   _wederopstanding = resurekshon

   _wederrechtelijk = ilegal(mente); kontra lei; sin outorisashon

   _wedervaren = [ww] pasa; sosodé; [znw] aventura(nan); eksperensia(nan)

   _wederverkoper = detayista

   _wedervraag _weervraag = kontrapregunta

   _wederwaardigheden = bai 'i bin; kosnan di bida

   _wederzijds = [bnw] mutuo; [bw] mutuamente

   _wedijver = rivalidat; kompetishon

   _wedijveren = kompetí

   _wedloop = kareda [ook fig.]

   _wedren = kareda

   _wedstrijd = [voetbal e.d.] wega; [tennis] partido; [anderzijds] kontest; [schoonheids-] tentámen

   _weduwe = biuda

   _weduwnaar = biudo

   _wee = [znw] doló. O, wee! - Mi mama! [bnw] wee van honger - flou di hamber. 'n weeë lucht/geur - un aira/holó malu. ik word er wee van - Mi tin gan'n I saka.

   _weeffout = fout di wefmento

   _weefgetouw = aparato pa wef

   _weefsel = tehido; tela gewef

   _weegs = in: zijns weegs gaan - kòi su kaminda bai. iemand een eind weegs vergezellen - kompañá un hende parti di su kaminda.

   _weegschaal = balansa

   _week = [znw] siman. de goede week - siman santo. vorige week - siman pasá. volgende week - otro siman. door de week - den siman. week in, week uit. - siman aden, siman afó. over een week - den un siman (di tempo). vandaag over een week - awe ocho día. om de andere week - kada dos siman. [bnw] moli; week maken - molia; in de week zetten - pone muhá; molia.

   _weekblad = (revista) semanal

   _weekdag = día di siman

   _weekdier = id.; molusco [S.]

   _weekeinde = fin di siman

   _weekhartig = tin kurason moli

   _weeklacht = lamento; yoramento

   _weeklagen = lamentá; yora malai

   _weekloon = sueldo semanal

   _weekoverzicht = resúmen di siman

   _weelde = luho; rikesa; ik kan me die weelde niet veroorloven - mi no por permití mi mes esei; mi no por afford [e.] esei.

   _weelderig = luhoso; riko

   _weemoed = melankolía; tristesa

   _weemoedig = melankóliko; tristu

   _weer = [1. znw] tempo, wer. mooi weer - bon tempo. "t is mooi weer - ta hasi bon tempo. 't weer is vreemd - wer ta straño. Wat voor weer is 't? Ki tempo ta hasi? Hij speelt mooi weer met het geld van zijn vader. - E ta ple rotshil ku plaka di su tata. 2. de weer zit erin - e tin dewer. zich te weer stellen - resistí. druk in de weer zijn - ta trahando duru. 3. [bw] trobe, atrobe.; di nobo. weer weggaan - bolbe bai. hij komt weer terug - e ta bolbe.

   _weerbaar = potente; balente; asertivo, ku sa defendé su kurpa

   _weerbaarheid = potensia; balentía; fòrsa defensibo

   _weerbarstig = rebèlde; obstiná; resistente.

   _weerbarstigheid = rebeldía; resistensia

   _weerbericht = pronóstiko di tempo

   _weerd = in: Wie het kleine niet eert is het grote niet weerd. - Esun ku no ta apresiá loke ta chikito, no bal loke ta grandi.

   _weerga = igual; pareu. Het kent zijn weerga niet. - E ta sin igual.

   _weergalm = resonansia; èko

   _weergalmen = resoná; èko

   _weergaloos = inigualabel; inigualá; sin igual; sin pareu

   _weergave = representashon; reprodukshon; presentashon

   _weergeven = representá; presentá; reprodusí; reflehá; vosiferá. de publieke opinie weergeven - reflehá opinion públiko. Hij heeft mijn woorden onjuist weergegeven. - El a representá mi palabranan inkorektamente.

   _weerhaak = hak; wèrchi

   _weerhaan = id.; veleta [S.]

   _weerhouden = wanta; retené; para; restringí

   _weerkaatsen = [licht] reflehá; reflektá; [geluid] resoná

   _weerkaatsing = refleho; reflekshon; resonansia.

   _weerklank = èko. weerklank vinden - haña akogida.

   _weerklinken = resoná; èko

   _weerkracht = fòrsa militar

   _weerkunde = meteorología

   _weerkundig = meteorológiko

   _weerkundige = meteorólogo

   _weerleggen = refutá

   _weerlegging = refutashon

   _weerlicht = [A.] lamper; [C.] werlek; Hij ging er als de weerlicht vandoor. - El a bai un gebai.

   _weerlichten = tin [A.] lamper, [C.] werlek.

   _weerloos = indefenso

   _weerloosheid = indefensa

   _weerom = bèk (zie ook: terug)

   _weeromstuit = in: van de weeromstuit iets doen - hasi un kos a pesar di su mes.

   _weeroverzicht = resúmen di tempo

   _weerschijn = refleho; reflekshon.

   _weerschijnen = reflehá; reflekshoná

   _weersgesteldheid = kondishon di tempo

   _weerskanten = in: aan, van weerskanten - di tur dos banda.

   _weerslag = rekaída; reakshon

   _weersomstandigheden = kondishonnan di tempo

   _weerspannig = rekalsitrante

   _weerspannigheid = rekalsitransia

   _weerspiegelen = reflehá ; reflektá.

   _weerspiegeling = refleho ; reflekshon.

   _weerspreken = kontradesí; desmentí.

   _weerstaan = resistí

   _weerstand = resistensia. weerstand bieden - resistí. weerstand biedend. - resistente. De weg van de minste weerstand. - E kaminda di menos resistensia.

   _weerstreven = oponé; kontrarestá

   _weersverwachting _weervoorspelling = pronóstiko di tempo

   _weerszijden = in: aan,van weerszijden - di tur dos banda

   _weerwil = in: in weerwil van - a pesar di; no obstante

   _weerwoord = kontesta

   _weerzien = [ww] bolbe topa; bolbe mira, wak; [znw] reunion. tot weerzien! - te despues! mi ta wak bo!

   _weerzin = repugnansia. met weerzin - repugnantemente

   _weerzinwekkend = repugnante.

   _wees = [znw] wérfano. [ww gebiedende wijs van "zijn"] sea

   _weesgegroet _weesgegroetje = ave-maría.

   _weeshuis = kas pa wérfano; orfanato

   _weesjongen = mucha-homber wérfano

   _weesmeisje = mucha-muhé wérfano

   _weet = in: 't is maar 'n weet. - pa bo sa! Hij heeft er geen weet van - E no sa nada di dje. aan de weet komen - haña sa. / fainout.

   _weetgierig = ansioso pa siña

   _weetje = in: hij weet z'n weetje. - e sa kiko ta kiko.

   _weg = 1. [znw] kaminda; [autoweg] kaminda grandi; karetera; [richting] rumbo; [route] ruta; de rechte weg - e kaminda rekto [ook fig.]. zijn eigen weg gaan - sigui su mes kaminda. een andere weg inslaan. - kòi otro kaminda./ rumbo. [ook fig.]; de weg bereiden voor - hasi kaminda rekto pa. zijn eigen weg gaan - bai su mes kaminda. een weg inslaan naar - kòi kaminda pa. waar een wil is, is een weg. - unda tin boluntat, tin kaminda. ergens weg noch steg weten - no sa ni pariba, ni pabou na un lugá. ergens geen weg mee weten - no sa kiko pa hasi. ze gingen huns weegs. - kada un a kòi su kaminda bai. loop me niet in de weg! - no kana den mi pía. onder/op weg - na kaminda; het vliegtuig vertrok op weg naar amsterdam. - E oroplano a sali rumbo pa Amsterdam. dat ligt niet op mijn weg. [fig.] esei no ta mi asunto. op de goede weg [ook fig.] - riba bon kaminda. uit de weg! - hala! iemand uit de weg gaan. - skiu un hende. iemand uit de weg ruimen - eliminá un hende. iets uit de weg ruimen - kita un kos fò'i kaminda. iemand geen strobreed in de weg leggen. - no stroba un hende di ningun modo. iemanbd in de weg lopen. - kana den pía di un hende. onderweg - na kaminda. op weg - na kaminda. op mijn weg hierheen - riba kaminda p'aki. Dat ligt niet op mijn weg. - No ta mi asunto. We zijn een heel eind op weg naar... [ook fig.] - Nos ta riba bon kaminda pa ... iemand of iets uit de weg gaan. - hala un banda pa un hende òf kos. Uit de weg! Hala! langs chemische weg - segun proseso kímiko. 2. [bw] [gegaan] a bai; [verloren] perdí; hij is weg. - el a bai. het is weg. - el a pèrdè. mijn hoed is weg. - Mi sombré a bai. Ze is al 'n uur weg. - El a bai un ora kaba. weg is weg! - Bai el a bai! ik maak dat ik weg kom! - m'a bai! hij/zij/het moet weg. - e tin ku bai. Ze waren weg van haar stem. - Nan a bira loko pa su stèm. weg gaan [bewusteloos worden] - bai fò'i tino. weg zijn [bewusteloos] - ta fò'i tino. Ik was even weg. [ingedut] - má kòi un kabrikuchi.

   _wegbereider = pionero

   _wegbergen = warda

   _wegblijven = no bin

   _wegbrengen = hiba

   _wegcijferen = in: zichzelf wegcijferen - neglishá su mes interes

   _wegdek = kapa di kaminda

   _wegdenken = pensa ku un kos no t'ei. Hij is niet meer weg te denken uit dit huis. - Nos no por imaginá e kas akí mas sin é.

   _wegdoen = kita; hala; [opbergen] warda. [van de hand doen] deshasí di

   _wegdoezelen = bai den un madoha.

   _wegdragen = in: iemands goedkeuring wegdragen - meresé aprobashon di un hende.

   _wegdrijven = [dieren, mensen] kòre ku; [op water] drif bai.

   _wegduiken = sak skonde

   _wegduwen = pusha un banda

   _wegen = pisa. zwaar wegen - tin hopi peso [ook fig.]. zwaarder wegen - tin mas peso. wat 't zwaarst is, moet 't zwaarst wegen. - loke tin mas peso, mester bai promé.

   _wegens = debí na; pa vía di; pa motibo di.

   _weggaan = bai

   _weggeven = duna hende

   _weggooien = tira afó; benta afó.

   _weggraaien = ranka afó

   _weghalen = hala; kita.

   _weghebben = in: Hij heeft veel van zijn vader weg - E ta parse su tata hopi. Het heeft er veel van weg dat 't gaat regenen. - Ta parse ku nos ta bai haña awa.

   _weghollen = kòre bai

   _wegjagen = kòre ku; shèr.

   _wegkant = kant'i kaminda

   _wegknippen = kòrta afó

   _wegkomen = in: maak dat je wegkomt! - bai! somentá! dirti! Hij maakte dat hij wegkwam. - El a hui bai.

   _wegkrijgen = kita

   _wegkruipen = skonde (den un huki)

   _wegkruising = krusada

   _wegkunnen = por sali

   _wegkwijnen = muri pòko-pòko

   _weglaten = laga afó; omití

   _weglating = omishon

   _wegleggen = pone un banda; warda.

   _weglokken = tenta pa bai un lugá

   _weglopen = [alg.] kana bai. [er vandoor gaan] disparsé; baha na awa.

   _wegmaken = [zoek-] pèrdè; [verdoven] manda leu; manda fò'i tino.

   _wegmoeten = mester bai; tin ku bai

   _wegmoffelen = dèmpel; skonde

   _wegnemen = kita. dat neemt niet weg dat ... - esei no ta kita ku ...

   _wegomlegging = kambio di ruta

   _wegpesten = in: iemand wegpesten - kòre ku un hende dor di tèr e. .

   _wegpinken = kita lágrima ku su dede

   _wegraken = pèrdè

   _wegrennen = kòre bai

   _wegrijden = kòre bai

   _wegroepen = yama

   _wegroesten = frustia te kibra

   _wegrollen = lora bai

   _wegrotten = putri

   _wegruimen = kita warda

   _wegrukken = ranka afó

   _wegschenken = regalá

   _wegscheren = feita; Scheer je weg! - Somentá!

   _wegschoppen = dal

   _wegschrappen = skrap

   _wegslaan = dal bai

   _wegslepen = tou hala

   _wegslijten = gasta tur ful

   _wegsluiten = sera na lòk

   _wegsmelten = dirti

   _wegsmijten = benta afó

   _wegsnellen = kòre bai

   _wegsnijden = kòrta afó

   _wegsplitsing = partishon di kaminda; bifòrkashon

   _wegspoeden (zich) = kòre bai

   _wegspoelen = bai ku e awa

   _wegstemmen = rechasá (den votashon)

   _wegsterven = [van geluid] baha bai pòko-pòko

   _wegstoppen = skonde; dèmpel; warda

   _wegsturen = manda bai; manda afó; [ontslaan] retirá; [taxi] paga pa bai.

   _wegtrekken = [letterlijk] ranka un banda; [toeristen e.d.] sali bai; [pijn] kita pòko-pòko; [slecht weer] pasa.

   _wegvagen = lastra bai

   _wegvallen = kai afó; [druk] baha; tegen elkaar wegvallen - eliminá otro.

   _wegvegen = bari; kita; [tranen e.d.] seka

   _wegverkeer = tráfiko di karetera

   _wegverlegging = kambio di ruta

   _wegversperring = blòkiamento di kaminda

   _wegvliegen = bula bai

   _wegvoeren = hiba

   _wegvreten = kome (frustu)

   _wegwaaien = bula bai

   _wegwedstrijd = kareda di bais of outo

   _wegwerken = [vlekken e.d.] kita; [persoon] saka;[wisk.] eliminá; [moeilijkheden] deshasí di

   _wegwerp- = pa uza un biaha so

   _wegwerpen = tira afó; benta afó

   _wegwijs = in: iemand wegwijs maken - yuda un hende komprondé un kos; yuda un hende konosé un kos; yuda un hende siña un kos.

   _wegzakken = sak; hundi;

   _wegzetten = pone un banda; warda

   _wei _weide _weiland = kunuku di yerba bèrde

   _weiden = laga karné kome yerba den kunuku

   _weids = grandioso; imponente

   _weifelaar _weifelaarster = hende insigur; hende ku ta duda tur ora

   _weifelachtig = insigur; basilante; dudoso; indesidido

   _weifelen = basilá

   _weigeraar _weigeraarster = hende ku ta nenga hasi un kos

   _weigeren = nenga

   _weigering = nengamento; rechaso

   _weiland = kunuku di yèrba bèrde

   _weinig = pòko. het weinige dat ik heb... - e pòko kos ku mi tin... er is er een te weinig. - ta falta un. Er hoeft maar weinig te gebeuren of ... - Pòko kos tin ku pasa pa, ... te weinig, te laat. - Muchu pòko, muchu lat. Er zijn er vijf te weinig. - Ta falta sinko. Daar komt weinig van terecht. - Pòko lo sali fò'i dje. Wat mij betreft was het weinig overtuigend. - Pa mi parti tabatin pòko pa konbensé mi.

   _wekelijks = semanal(mente)

   _weken = pone muha; molia.

   _wekken = lanta (fò'i soño); spierta; [herinnering] evoká;[hoop] duna; [argwaan,belangstelling,verbazing] kousa

   _wekker = id.; alarma

   _wel = [bnw] bon; als ik 't wel heb, - si mi no ta herá,... Alles wel hier? - Tur kos ta bon akí? [bw] mashá; dank u wel. - mashá danki. zeg dat wel! - bo por wèl 'i bisa esei. [ja] sí. ik denk van wel. - mi ta kere ku sí. Dat dacht ik wel. - M'a ideá. Ik mag hem wel. - Mi tin apresio p'e sí. ik houd er wel van. - [zonder nadruk] mi ta gust'é sí. [met nadruk] mi sí ta gust'e. 't is wel wat duur. - ta un tiki karo sí. wel 20 mensen! - mei 20 hende! Dat kan wel. - por ta. Zie je wel! - B'a mira? [tswl] wèl, awèl. [znw] bienestar; het wel en wee - loke ta bon i loke ta malu. [bron] wowo; fuente; fontein.

   _wel- = bon

   _welbehagen = bienestar; satisfakshon.

   _welbekend = bon konosí

   _welbespraakt = elokuente;

   _welbespraaktheid = elokuensia

   _welbewust = deliberadamente

   _weldaad = bon obra; alivio; benefisio.

   _weldadig = benevolente; karitatibo; agradabel.

   _weldadigheid = benevolensia; karidat

   _weldadigheidsinstelling = institushon karitatibo

   _weldenkend = ku ta pensa bon; ku ta uza su tino; di bon tino.

   _weldoen = hasi bon obra

   _weldoener = esun ku ta hasi bon obra; bon-echor

   _weldra = pronto; djis

   _weledel = honorabel

   _weleens = una vez [S.]; Ik zou weleens willen weten - Lo mi kier a haña sa.

   _weleer = antes

   _weleerwaarde = reverendo

   _welgedaan = saludabel; bon di salú

   _welgemeend = sinsero; ku bon intenshon

   _welgemoed = alegre; di bon beis

   _welgeschapen = [van persoon] ku bon kurpa; [van dingen] di bon fòrma.

   _welgesteld = bon pará

   _welgeteld = tur kontá

   _welgevallen = [znw] plaser; satisfakshon; [ww] in: zich iets laten welgevallen - baha kabes pa un kos. zich niets laten welgevallen - no aseptá nada.

   _welgevallig = agradabel; plasentero

   _welgezind = faborabel

   _welhaast = kasi

   _welig = abundante; welig tieren - floresé na grandi.

   _weliswaar = sigur ku; bèrdat ku; - Ta bèrdat ku e nunka a tend'é, ma, ...

   _welk _welke = kua; welke wil je? - Kua bo ke? Welke dan ook - Kua ku ta.

   _welkom = bonbiní; iemand welkom heten - Yama un hende bonbiní.

   _wellen = brota

   _welletjes = in: 't is welletjes. - ta basta. kos a kaba.

   _wellevend = ku kortesía

   _wellevendheid = kortesía

   _wellicht = kisas; akaso; talbes

   _welluidend = melodioso; harmonioso

   _wellust = sensualidat; goso sensual

   _wellustig = sensual

   _welnemen = in: met uw welnemen. - ku mener/yùfrou/señora su permiso.

   _welnu = Bon antó; antó bon;

   _welp = id.

   _welriekend = fragante

   _welriekendheid = fragansia

   _welslagen = éksito

   _welsprekend = elokuente

   _welsprekendheid = elokuensia

   _welstand = bienestar; prosperidat; estado saludabel

   _welste = in: van je welste - di otro mundo.

   _welterusten = pasa bon nochi!

   _welvaart = prosperidat; bienestar

   _welvaartstaat = estado di bienestar general

   _welvaren = ta próspero; hij vaart er wel bij - e ta biba bon di dje.

   _welvarend = próspero

   _welvoeglijk = nèchi; desente.

   _welwillend = benévolo; simpátiko

   _welwillendheid = benevolensia; simpatía

   _welzijn = bienestar

   _welzijnszorg = kuido di bienestar general

   _wemelen van = in: het wemelt hier van de vliegen - tin muska akí manera niwa. De tekst wemelt van de fouten - E teksto ta pestá di fout. Het wemelt van de mensen op straat. - Tin hende riba kaya manera niwa.

   _wendbaar = (manehabel {stomme e}

   _wenden = drei; bira; zich wenden tot - akudí na. Hoe je het ook wendt of keert, ... - Kon ku bo ke mir'é òf lag'i mir'é, ...

   _wending = birada; kambio. het gesprek een andere wending geven. - kambia e konbersashon. een andere wending nemen - tuma un rumbo distinto.

   _wenen = yora

   _Wenen = Viena

   _wenk = seña; señal; iemand op zijn wenken bedienen - sirbi un hende puntualmente.

   _wenkbrauw = wenkbrou

   _wenken = duna un señal

   _wennen = kustumá; kustumbrá; dat zal wel wennen - lo bo kustumá.

   _wens = deseo. de wens te kennen geven te ... - ekspresá e deseo di... alles gaat naar wens. - tur kos ta bai manera deseá. de beste wensen! - Tur kos bon! De wens is de vader van de gedachte.- E deseo ta tata di e pensamento.

   _wensdroom = ilushon

   _wenselijk = deseabel {stomme e}

   _wenselijkheid = kos konbiniente; kos deseabel

   _wensen = deseá. het laat veel te wensen over. - e ta laga hopi di deseá. ik wens dat jij 't doet. - mi ke pa bo hasíé. iemand alle goeds wensen. - deseá un hende tur kos bon.

   _wentelen = lora; bira; drei.

   _wenteling = biramento; rotashon; revolushon

   _wenteltrap = trapi lorá

   _wereld = mundo; tera; universo; De hele wereld - henter mundu; mundu henté; de derde wereld - e di tres mundu. zo gaat 't in de wereld. - asina mundu ta lora. op/over de hele wereld - ront mundu. ter wereld brengen - duna lus. iemand naar de andere wereld helpen - mata un hende. Bezoekers van over de hele wereld. - bishitantenan di tur parti di mundu. 'n probleem uit de wereld helpen - solushoná un problema.

   _wereld- = mundial; di mundu

   _wereldberoemd = mundialmente famoso; famoso ront mundu

   _wereldbeschouwing = konvikshon di bida

   _wereldbol = globo

   _wereldburger = kòsmopolito; siudadano di mundu

   _werelddeel = parti di mundo; kontinente

   _wereldgeschiedenis = historia di mundu [A.]; istoria di mundu [C.]

   _wereldkundig = mundialmente konosí; iets wereldkundig maken - brokèst un kos

   _wereldlijk = mundano; di mundu; no religioso

   _wereldoorlog = guera mundial

   _wereldreis = biaha ront mundu

   _wereldreiziger = globetrotter [E.]

   _werelds = mundano

   _wereldschokkend = (ku) ta sakudí mundu henté

   _wereldstad = metropol;

   _wereldtoneel = in: op het wereldtoneel - riba platafòrma mundial

   _wereldvreemd = alehá di mundu

   _wereldwijd = rònt mundu

   _weren = [alg] prevení; nenga entrada; ekskluí; [weerstand bieden] (zich) defendé su mes; esfòrsá su mes;

   _werf = waf

   _wering = prevenshon; eksklushon; [tegen water] dam.

   _werk = [alg.] trabou; [zwaar] labor; [baan] empleo; [ambtelijk] tarea; [geestelijk] obra. goede werken - bon obra. openbare werken - obranan públiko. Een werk van Vondel - Un obra di Vondel. hij heeft er veel werk van gemaakt. - el a traha duru riba dje. ergens werk van maken. - trata un asunto. aan 't werk! - man na obra! 10 man aan het werk hebben - tin 10 hende trahando. alles in het werk stellen om... - hasi tur kos nesesario pa... er is veel werk aan de winkel. - tin hopi trrabou pa hasi. Hoe lang denk je werk te hebben ? - Kuanto tempo e trabou ta bai tumá bo? hoe gaat dat in zijn werk? - kon esei ta bai? op zijn werk zijn - ta na trabou. zonder werk raken - pèrdè trabou. Je zult er werk van moeten maken. - Lo bo tin ku hasi un esfuerso. Daar moet je werk van maken. - Bo tin ku fainout kiko ta kiko. We zullen er geen werk van maken. - Nos lo no hasi kaso. Ik zal er daddelijk werk van maken. - Lo mi atendé e asunto mesora. Werk zoeken - buska trabou. iemand aan het werk zetten. - pone un hende traha. Ik ben aan het werk. - traha, mi ta traha. Hoe werkt dat ding? - Kon e kos ei ta traha? Kon e kos ei ta funshoná? Naar z'n werk gaan. - Bai traha. voorzichtig te werk gaan. - hasi un kos ku koutela.

   _werk- = laboral; di trabou

   _werkbaar = práktiko; ehekutabel

   _werkelijk = [bnw] real; [bw] realmente; en bèrdat

   _werkelijkheid = realidat; In werkelijkheid - en realidad [S.]

   _werkeloos = desempleá

   _werkeloosheid = desempleo

   _werkeloze = desempleado

   _werken = traha. werken aan iets - traha riba un kos. Er wordt aan gewerkt. - Nan ta traha riba dje.

   _werkend = (ku) ta traha; [vulkaan] aktibo. werkende klasse - klase trahadó. werkende vrouwen - hende-muhé ku ta traha pafó di kas.

   _werker = trahadó; obrero

   _werkgelegenheid = empleo

   _werkgever = dunadó di trabou

   _werking = funshonamento; akshon; operashon; [vulkaan] aktibidat. buiten werking stellen - [regeling e.d.] suspendé. [machine e.d.] para; stòp. in werking - [regeling] na vigor; [apparaten] operashonal. [vulkaan] aktibo. in werking stellen - pone traha. in werking treden - drenta na vigor.

   _werkkamer = kantor; ofisina

   _werkkracht = fòrsa laboral

   _werkkring = puesto; ramo di empleo; ramo di trabou

   _werkloon = pago; sueldo; salario; [om de twee weken] kinsena

   _werkloos = sin trabou; desempleá; werkloos toezien - para wak sin aktua.

   _werkloosheid = desempleo

   _werkloze = esun desempleá; desemplado.

   _werklust = amor pa (su) trabou. Hij heeft veel werklust - E ta traha ku smak.

   _werkman = trahadó; obrero

   _werknemer = empleado

   _werkplaats = tayer

   _werkschuw = (ku) no ta gusta traha

   _werkstaking = welga

   _werkster = kria

   _werkstudent = id. ; studiante ku ta traha pa paga su estudio

   _werkstuk = pida trabou; [geschrift] paper [E.]

   _werkterrein = ramo di trabou

   _werktuig = instrumento; hèremènt

   _werktuigbouwkunde = id.; mechanical engineering [E.]; ingeniería mecánica [S.]

   _werktuigkundige = ingeniero

   _werktuiglijk = mekániko; outomátiko

   _werkverschaffing = id.: trabou pa esnan desempleá

   _werkvolk = trahadónan; obreronan

   _werkwijze = modo di traha; manera di traha; prosedura

   _werkwillig = dispuesto pa traha

   _werkwillige = esun dispuesto pa traha

   _werkwoord = bèrbo

   _werkwoordelijk = bèrbal

   _werkzaam = aktibo; [medicijn e.d.] efektibo; werkzaam zijn bij - traha na.

   _werkzaamheid = aktibidat; tarea; okupashon; [medicament] efektibidat;

   _werpen = tira; lansa; bènta; [v.jongen] wèrp; pari; pone abou; Hij wierp zich in haar armen.>< - El a bula den su brasa. hij wierp zich voor de trein. - el a tira su kurpa dilanti di trein.

   _wervel = id.; vèrtebra

   _wervelen = bula rònt

   _wervelkolom = kolumna vertebral

   _wervelstorm = tormenta tropikal

   _wervelwind = [klein] warwarú. [groot] tornado

   _werven = [personen]rekrutá; [fondsen] rekoudá

   _werving = [v. personen] rekrutamento; [v. fondsen] rekoudashon

   _weshalve = pakiko

   _wesp = maribomba

   _wespennest = [A.] neishi, [C.] nèshi di maribomba. zich in 'n wespennest steken. - hinka su mes den n neish' i maribonba.

   _west = pabou; [C. ook] wèst; de westkant - band' abou.

   _west- = [bnw]/bw] oksidental; [znw] de West - id.

   _westelijk = abou; pabou; oksidental; de wind is westelijk - biento ta di (p)abou. westelijk van Aruba - pabou di Aruba.

   _westen = oksidente. naar het westen - pabou. ten westen van - pabou di. buiten westen - fò'i tino.

   _westenwind = biento di pabou.

   _westerlengte = wèst; 70 graden westerlengte - 70 grado wèst.

   _westers = oksidental

   _Westeuropees = Europeo oksidental

   _West-Indië = id.; the West-Indies [E.]

   _westkant = Banda 'bou [C.]; banda pabou [A.]

   _westkust = kosta pabou

   _westwaarts = pabou

   _wet = lei. wet is wet. - lei pa un, lei pa tur. wetten maken - traha lei. iemand de wet stellen - stret un hende. voor de wet trouwen - kasa pa rat.

   _wetboek = kódigo; wetboek van strafrecht - kódigo penal. burgerlijk wetboek - kódigo sivil.

   _weten = [ww.] sa, sabi. ik weet 't (niet). - mi (n') sa. hij kan 't weten! - e mester sa. weet ik veel? - mi sa antó? niet dat ik weet. - no ku mi sa. Je weet wel, ... - Bo mes sa, ... Weet je wel? - Bo sa? je kunt nooit weten! - bo n' sa nunka. dat moet je zelf (maar) weten. t'abo mes mester sa. ik wil best weten dat... - mi no ke nenga ku ... hij weet van geen ophouden. - e no sa stòp. zij wil niets van hem weten. - e no ke tin nada di hasi kuné. weet je wát? - bo sa kiko? laat 't me weten. - lagá mi sa. te weten ... - es ta ... te weten komen - haña sa. Ik zou wel eens willen weten,... - Lo mi kier a haña sa, ... hij wist zich te bevrijden. - el a logra skapa. voor zover ik weet,... - asina leu ku mi sa ... hij/zij moest 'ns weten! - e ta skars di notisia! Weet ik veel! - No puntrá mi! Ik wist niet wat ik hoorde. - Mi no por a kere loke m'a tende. Ik zou niet weten waarom (niet). - Mi n' sa pakiko (no). De hemel mag weten wat! - Dios sa ta kiko. Dat moet hij weten! - Ta su (mes) asunto. 't Is maar dat je 't weet! - Pa bo sa! Ik wist 't wel! - Mi ta sa! weet wat je doet! (Tene) kuidou ku loke bo ta bai hasi. Ze wil niets meer van hem weten. - E ke nada di hasi kuné mas. [znw] konosemento; Bij mijn weten, - Asina leu ku mi sa, Hij deed het tegen beter weten in. - El a hasi'é, a sabiendas ku e kos no tábata bon. Het is buiten mijn weten om gegaan. - E kos a pasa sin ku mi tábata sa.

   _wetens = a sabiendas [s.!]

   _wetenschap = siensia; [kennis] konosemento; [wijsheid] sabiduría.

   _wetenschappelijk = sientífiko

   _wetenschapper = sientífiko

   _wetenswaardig = interesante pa sa(bi); (ku) ta vale la pena pa sa(bi)

   _wetenswaardigheid = kos interesante (pa sa(bi); kos ku ta vale la pena pa sa(bi).

   _wetgevend = legislatibo . de wetgevende macht - poder legislatibo.

   _wetgever = legisladó

   _wetgeving = legislashon

   _wethouder = diputado

   _wets- = di lei

   _wetsteen = piedra pa sleip

   _wetswinkel = ofisina di konseho hurídiko

   _wettelijk = legal(mente); Wettelijke Aansprakelijkheid - id.; responsabilidat legal.

   _wettelijkheid = legalidat

   _wetten = [ww] sleip; hasi skèrpi

   _wettenloos = ilegal; sin lei

   _wettenloosheid = ilegalidat; situashon sin lei

   _wettig = legítimo; legal(mente); wettig betaalmiddel - medio di pago legal. wettig gezag - outoridat legal.

   _wettigen = legalisá; hasi legítimo; [rechtvaardigen] hustifiká

   _wettigheid = legalidat ; legitimidat

   _wettiging = legalisashon; legitimisashon; hustifikashon

   _wettisch = strikto; striktamente segun lei.

   _weven = [ww] wef; [znw] wefmento

   _wever = wefdó

   _wezel = id.; comadreja [S.]; zo bang als 'n wezel - mashá miedoso; koyon

   _wezen = [ww] ta; we zijn wezen kijken. - Nos a bai wak. Ze mag er wezen! - E ta mashá atraktibo. [znw] [schepsel] ser; [bestaan] eksistensia; [aard] índole; [inhoud] esensia. menselijk wezen - ser humano. het wezen der dingen - e esensia di tur kos. in wezen - esensialmente.

   _wezenlijk = esensial(mente); fundamental(mente)

   _wezenloos = in: hij zocht zich wezenloos - el a buska pa muri. hij keek mij wezenloos aan - el a wak mi manera e tábata weita un spiritu.

   _wichelarij = bruhería; astrología

   _wichelen = bruha; adiviná; praktiká astrología

   _wichelroede = taki pa buska awa mediante bruhería

   _wicht = [gewicht] peso; [kind] kriatura

   _wie = [vr.vnw] ken; kende. wie is daar? - ken t'ei? met wie spreek ik? - ta ken? [betr.vnw.] ken; ku.

   _wiebelen = no para ketu, no para firme; yanga atras;

   _wieden = chapi; kita yerba

   _wieg = kuna. waar mijn wieg heeft gestaan. - unda mi lombrishi ta derá. daar is hij niet voor in de wieg gelegd. - E no tin talento p'e.

   _wiegelen = yanga

   _wiegen = zoya; [heup-] yanga; wapa

   _wiek = ala; hala. in zijn wiek geschoten zijn. - sinti su mes ofendí.

   _wiel = wil. elkaar in de wielen rijden - stroba otro. kana den píi' I hende.

   _wieler- = di siklismo

   _wielersport = siklismo

   _wielerwedstrijd = kareda di siklismo; di bais, di bisikleta

   _wielrennen = [znw] siklismo; kareda di bais, di bisikleta,

   _wielrenner = siklista; kòredó di bais, di bisikleta

   _wielrijden = [ww] kòre bais, kòre bisikleta; [znw] kòremento di bais, kòremento di bisikleta, siklismo

   _wielrijder = siklista; kòredó di bais, di bisikleta

   _wiens = [vr/betr.vnw] di kende

   _wier = [znw] yerba di laman; [betr.vnw] di ken(de)

   _wierook = sensia

   _wig = wèki

   _wij = nos; anos

   _wijd = hanchu ; amplio. wijd open - hanchu habrí. wijd en zijd - tur kaminda.

   _wijdbeens = pía hanchu habrí

   _wijden = [dingen] bendishoná; [priester] ordená; [kerk]konsagrá. wijden aan - dediká na.

   _wijding = bendishonamento; ordenashon; konsagrashon

   _wijdlopig = muchu ekstenso; muchu amplio

   _wijdte = hanchura; espasio

   _wijdverbreid = plamá (na tur lugá)

   _wijdverspreid = plamá (na tur lugá/na tur banda)

   _wijf = muhé; oud wijf - [fig ook man.] fregadó. rot wijf - mal muhé.

   _wijfje = [dier] hembra; [hond] tefi

   _wijk = bario; distrito. De wijk nemen naar - hui pa.buska refugio na.

   _wijken = hala (un banda). het gevaar is geweken. - e peliguer a pasa. van geen wijken weten. - no baha kabes. niet van iemands zij wijken - No laga un hende su so ni un rato.

   _wijkgebouw = sentro di bario

   _wijkverpleegster = [ongeveer:] enfermera di Wit-Gele Kruis

   _wijl = momento; rato. bij wijlen - di bes en kuando.

   _wijlen = difunto

   _wijn = biña. droge wijn - biña seko. rode wijn - biña korá. Witte wijn - biña blanko. - [fig.]papia franko. Water bij de wijn doen - pone awa den biña. goede wijn behoeft geen krans. - El buen vino no a menester pregonero. [S.]

   _wijn- = di biña

   _wijnberg = kunuku di biña

   _wijnbouwer = kriadó di biña

   _wijndruif = weindrùif

   _wijnrank = ranka

   _wijnrood = koló di biña korá

   _wijs = [bnw] sabio. je bent niet goed wijs! - bo kabes n' ta bon! iemand iets wijs maken - hasi un hende kere un kos. hij probeert je wat wijs te maken. - e ta purba fregá bo. je moet jezelf niets wijsmaken. - no gaña bo mes. ik kan er niet wijs uit (worden). - mi no por komprond'é. hij is (nu eenmaal) niet wijzer. - e no por sa mihó. maak dat je grootje wijs! - Bo madrina ku bo, Tende! [znw] melodía; [gram.] modo; iemand van de wijs brengen. - bruha un hende. van de wijs raken - [muz.] pèrdè tono. [fig.] bruha. zich niet van de wijs laten brengen. - No pèrdè kabes.

   _wijsbegeerte = filosofía.

   _wijselijk = ku tur su rason

   _wijsgeer = filósofo

   _wijsgerig = filosófiko

   _wijsheid = sabiduría

   _wijsje = melodía.

   _wijsneus = sabelotodo [s.!]

   _wijsvinger = id.

   _wijten = kulpa; karga kulpa. te wijten aan = debí na. 't is aan hem zelf te wijten - e mes ta karga e kulpa; e mes ta responsabel.

   _wijwater = awa bendito

   _wijze = manera; modo; bij wijze van zeggen/spreken. - na mod'i bisa/papia. op geen enkele wijze - di ningun manera. [wijs persoon]; hende sabí. de drie wijzen uit het oosten - E tres reynan di oriente

   _wijzen = munstra, mustra; indiká; bedei. vonnis wijzen - dikta sentensia. iemand de deur wijzen - saka un hende afó. Het wijst zich vanzelf. - Bo mes lo mira kon pa hasi'é. wijzen naar - munstra dede na/riba. wijzen op - munstra; indiká.

   _wijzer = man

   _wijzigen = kambia; modifiká .

   _wijziging = kambio; modifikashon

   _wikkel = papel (rònt di un kos)

   _wikkelen = lora; paketá.

   _wikkeling = winding [E.]

   _wikken = pisa. na lang wikken en wegen - despues di hopi deliberashon. de mens wikt, god beschikt. - hende ta proponé, dios ta disponé.

   _wil = boluntat; [eigenzinnige] kier. zijn eigen wil doordrijven - hasi su (mes) kier. 't was zijn eigen wil. - E mes tábata kier e. waar een wil is, is een weg. - unda tin boluntat, tin kaminda. uw wil geschiede. - bo boluntat sea hasí. tegen wil en dank - kontra su mes boluntat. Moeders wil is wet. - Mama su kier ta bai. iemand ter wille zijn - hasi loke un hende ke. uit vrije wil - pa su mes boluntat. voor elk wat wils - kos pa tur gusto. met de beste wil van de wereld. - ku tur boluntat di mundu. Om Gods wil, - Pa amor di Dios, tegen wil en dank - kontra su boluntat. ter wille van - pa; na fabor di. iemand ter wille zijn - kumpli ku e deseo di un hende. van goede wil zijn - tin bon boluntat.

   _wild = [bnw/bw] feròs; salvahe; no kultibá; [zee e.d.] bruto; [gedrag e.d.] no kontrolá; wilde staking - welga inofishal. wilde kers - shimaruku. [znw] in: in 't wild - den naturalesa. in 't wild leven - biba den mondi. in 't wilde weg schieten - tira pa loko. groot wild - animalnan grandi. klein wild - bestia chikito.

   _wilde = hende salvahe

   _wildebras = mucha bruto

   _wildernis = mondi

   _wildgroei = kresemento inkontrolá

   _wildpark = parke pa bestia salvahe

   _wildvreemd = kompletamente deskonosí; Ik ben hier wildvreemd. - Mi no sa nada di e lugá akí.

   _willekeur = arbitrariedat; aktitut arbitrario; naar eigen willekeur - na su antoho.

   _willekeurig = arbitrario. op een willekeurig moment - na un momento dado. 'n willekeurig persoon - kualkier persona.

   _willen = ke, kier. of ik, jij, hij etc. wil of niet. - kier of no kier; ke of no ke. 't is niet dat ik 't niet wil, - n' ta ke mi n' ke. het gerucht wil dat... - tin rumornan ku ... het wil mij voorkomen dat... - mi ke sa ku .... ik wou dat 't waar was! - male, ku tábata bèrdat! Dat zou je wel willen! - Ku gana lo bo keda! Als 't 'n beetje wil, komen we nog klaar ook. - Ku un tiki suèrte, nos ta bin kla.

   _willens = in: willens en wetens - deliberadamente; a sabiendas [s.!].

   _willetje = kier. dat kind heeft me 'n willetje! - e mucha tin un kier, bo sa!

   _willig = dispuesto

   _willoos = sin resistí; sin resistensia

   _wilsbeschikking = testament; último deseo

   _wilsinspanning = esfuerso mental

   _wilskracht = fòrsa mental; fòrsa di boluntat; energía

   _wimpel = sinta

   _wimper = pestaña

   _wind = biento; [lichamelijk] puya; een wind laten - puya; iemand de wind van voren geven - habri beibel pa un hende; duna un hende su zalheit, su dabrot; beneden de wind - pabou. bovende wind - pariba. in de wind slaan - no paga atenshon. het gaat hem voor de wind. - kos ta bon p'e. O, waait de wind uit die hoek? - A, t'esei bo ke, no? 'n Waarschuwing in de wind slaan. - No hasi kaso di un advertensia. Met de neus in de wind - nanishi na laira. wie wind zaait, zal storm oogsten. - esun ku sembra biento, lo kosechá horkan.

   _wind- = di biento

   _windbuks = skopèt di kèlki

   _windei = webo bashí. Het heeft hem geen windeieren gelegd. - el a probechá mashá hopi di dje.

   _winden = lora

   _winderig = tin basta biento

   _windhoos = hos; tornado

   _winding = lorá; loramento; winding [E.]

   _windscherm = wentskùt

   _windsel = ferbant

   _windstil = in: het is windstil. - tin kalmason; no tin biento.

   _windstilte = kalmason

   _windstoot = ráfaga

   _windstreek = punto kardinal (di kompas); uit alle windstreken - di tur parti di mundu.

   _windvlaag = ráfaga

   _wingerd = [wijnbouw] kunuku di weindrùif; [wijnstok] ranka.

   _winkel = pakus; tienda; shap

   _winkel- = di pakus; di tienda

   _winkelbediende = bendedó

   _winkelcentrum = sentro komershal; shopping-mall [E.]

   _winkeldief = hòrtadó di tienda, di pakus

   _winkeldiefstal = hòrtamento den pakus, tienda

   _winkelen = hasi kompra

   _winkelhaak = [gereedschap] square [e.]; [in stof] winkelhaak

   _winkelier = doño di un pakus

   _winkelmeisje = (mucha-muhé) bendedó den pakus, den tienda

   _winkelpand = edifisio pa pakus, pa tienda

   _winkelwagen _winkelwagentje = garoshi

   _winnaar = vensedó; ganadó

   _winnen = gana. ik heb gewonnen! - m'a ganá bo!

   _winst = ganashi. winst maken - saka ganashi. winst opleveren - duna ganashi. winst slaan uit - saka ganashi for di.

   _winst- = di ganashi

   _winstbejag = sakamento di ganashi. uit winstbejag - pa saka ganashi.

   _winstbelasting = impuesto riba ganashi

   _winst-en-verliesrekening = kuenta di ganashi I pèrdida

   _winstgevend = lukratibo; produktibo

   _winter = [s.] invierno

   _winterslaap = hibernashon. z'n winterslaap doen - hiberná.

   _wip = wepwap; in een wip - den un fregá di wowo. op de wip zitten [fig.] - ta den peliguer di pèrdè su trabou.

   _wipneus = nanishi puntá na haltu

   _wippen = [op wip] hunga wepwap; [met stoel] balansá; [snel verdwijnen] skit; [ontslaan] saka; [sex hebben] hode.

   _wipplank = wepwap

   _wirwar = tutu; bruhamento

   _wis = sigur. een wisse dood - un morto sigur. wis en zeker - sigur-sigur.

   _wiskunde = matemátika

   _wiskundig = matemátiko

   _wiskundige = matemátiko

   _wispelturig = kaprichoso

   _wissel = kambio

   _wisselbaar = kambiabel

   _wisselbad = bañonan kayente I fríu

   _wisselbeker = kopa di turno

   _wisselen = kambia; interkambiá; baria; [geld] larga.

   _wisselgeld = plaka largá

   _wisseling = kambio; bariashon

   _wisselkoers = kambio

   _wisselstroom = koriente alterno

   _wisseltruc = triki di kambio

   _wisselvallig = insigur;prekario; [weer] ta kambia lihé

   _wisselvalligheid = insiguridat; instabilidat.

   _wisselwerking = interakshon

   _wissen = kita; limpia; [voorruit] wipe [E.]; [computer] delete [E.]

   _wisser = [auto] wiper [E.]

   _wissewasje = kos chikito

   _wit = blanko. zo wit als sneeuw - blanko-blanko; blanko manera sneu. Zo wit als 'n doek - blanko manera shinishi. in 't wit gekleed - bistí na blanko.

   _witbont = ku manchanan blanko

   _witgepleisterd = blanchá

   _witgloeiend = kayente-kayente

   _witgoed = kos blanko

   _witjes = in: hij ziet nog witjes - e ta pálido ainda.

   _witkalk = kalki pa blancha

   _witkwast = kuashi pa blancha

   _witlof = id.

   _witsel = fèrf pa blancha

   _wittebrood = pan blanko; een wittebrood - un kipashi di pan blanko.

   _wittebroodsweken = luna di miel.

   _witten = blancha

   _woede = furia; rabia; ira. - baha su rabia riba un hende.

   _woeden = tin

   _woedend = furioso, razo, razu. Woedend worden - pèrdè sintí.

   _woekeraar = usurero

   _woekeren = usurá; krese, oumentá sin kontrol. woekeren met de ruimte - uza kada skina ku tin.

   _woekerplant = mata parasita

   _woekerprijs = preis ridíkulamente haltu

   _woekerwinst = ganashi usurero

   _woelen = drei; bira; lora; bòlter.

   _woelig = inketu; turbulento

   _woelmuis = raton ku ta parse hamster

   _woelrat = djaka di awa

   _woensdag = diarason; diaranson

   _woensdags = riba diarason / diaranson

   _woerd = pato macho

   _woest = [land] mondi; [onbewoond] desolá; [zee] bruto; [razend] razu; [dier, strijd e.d.] feròs; [roekeloos] imprudente; sin tene kuenta ku nada; woest worden - pèrdè sintí.

   _woesteling = bruto

   _woestenij = mondi. lugá desolá.

   _woestheid = [verlatenheid] desolashon; [bruutheid] ferosidat

   _woestijn = desierto

   _wol = lana. onder de wol kruipen - kòi kama. door de wol geverfd zijn - ta bakiano den un kos. veel geschreeuw om weinig wol. - hopi skuma, pòko chokolati.

   _wolf = lobo. 'n wolf in schaapskleren - un lobo bistí di karné.

   _wolfraam _wolfram = id.

   _wolk = nubia. in de wolken zijn - ta mashá kontento. Achter de wolken schijnt altijd de zon - No hay mal que por bien no venga. [S.]

   _wolkenkrabber = raskashelu

   _wolkenloos = sin nubia

   _wolkje = in: 'n wolkje melk - un tiki lechi. Er was geen wolkje aan de lucht. - tur kos tábata perfekto.

   _wollen = di lana

   _wollig = manera lana

   _wond = herida

   _wonden = heridá. ernstig gewond - seriamente heridá.

   _wonder = milaguer. wonder boven wonder - pa milaguer; milagrosamente. geen wonder dat ... - No ta nada straña ku ... No ta ningun sorpresa ku ...

   _wonderbaarlijk = [bnw] milagroso; [bw] milagrosamente

   _wonderdokter = kurandero

   _wonderkind = mucha maraviyoso

   _wonderlijk = straño; sorprendiente; strravegante

   _wondermiddel = remedi ku ta kura tur kos

   _wondermooi _wonderschoon = una beyesa

   _wonderwel = maraviyosamente

   _wondkoorts = keintura di trouma; keintura troumátiko

   _wonen = biba

   _woning = bibienda; residensia

   _woning- = di bibienda

   _woninginrichting = dekorashon interior

   _woningnood = skarsedat di bibienda

   _woon- = di biba

   _woonachtig = bibá(te = na); woonachtig zijn - ubiká.

   _woonboot = barko-bibienda

   _woonerf = área residenshal restringí

   _woonhuis = bibienda pribá

   _woonkamer = sala

   _woonoord = bibá

   _woonplaats = domisilio; residensia; lugá di biba

   _woonwagen = trailer [E.]

   _woonwagenbewoner = hende ku ta biba den un trailer

   _woon-werkverkeer = tráfiko di kas pa trabou v.v.

   _woonwijk = bario di bibienda.

   _woord = palabra. grote/dikke woorden - palabra grandi; het woord doen - aktua komo vosero. het woord hebben - ta na palabra. het woord nemen - kuminsá papia. het woord richten tot - dirigí palabra na. zijn woord houden - tene su mes na su palabra. woorden krijgen met - haña pleito ku. er geen woord tussen kunnen krijgen - no por hinka ni un palabra aden. er geen woord van begrijpen. - no komprondé ni un pí'i palabra. het hoogste woord hebben. - papia manera lora madelòr. Daar is het laatste woord nog niet over gezegd. - E kos ei no a kaba ainda. het woord voeren - hiba palabra. Hij liet er geen woord over los. - E no a bisa ni un pí'i palabra tokante di dje. het woord richten tot - dirigí palabra na. zijn woorden terugnemen - hala su palabra atras. ik heb er geen woord voor! - e kos ta inkreíbel pa mi. aan het woord zijn - ta na palabra. in één woord - ku un palabra so. met andere woorden - ku otro palabra. onder woorden brengen - vosiferá. op mijn woord (van eer) - palabra di honor. van 't ene woord kwam het andere. - un palabra a hala otro. woord voor woord - palabra pa palabra. Hij kon mij niet te woord staan. - E no tabatin tempo pa risibí mi. Hij kon niet uit zijn woorden komen. - E no por a ekspresá su mes drechi. zonder een woord te zeggen. - sin bisa ni un píí palabra.

   _woordblind = disléktiko

   _woordblindheid = disleksia

   _woordbreuk = kibramento di palabra

   _woordelijk = literal(mente); al pie de la letra [S.]

   _woordenboek = dikshonario

   _woordenlijst = lista di palabra

   _woordenschat = bokabulario

   _woordenstrijd = disputa

   _woordenvloed = awasero di palabra

   _woordenwisseling = interkambio di palabra

   _woordje = palabra. 'n goed woordje voor iemand doen - rekomendá un hende. Hij spreekt een aardig woordje Spaans. - E ta papia spañó hopi bon.

   _woordsoort = klasa di palabra.

   _woordspeling = wega di palabra

   _woordvoerder = vosero; portavoz [s.!]

   _worden = [hulp ww] wòrdu. je wordt geroepen. - bo ta wòrdu yamá. Hij is geroepen (geworden). - El a wòrdo yamá. er wordt geroepen. - nan ta yama. [koppel ww] bira. ziek, oud, groot worden - bira malu, bieu, grandi. hij wordt morgen tien jaar. - mañan e ta hasi dies aña. Hoe oud wordt hij? - Ki edat e ta hasi? ongesteld worden - kai malu; moe worden - kansa

   _wording = fòrmashon; orígen; nasimento; génesis.

   _worgen = zie: wurgen

   _worm = bichi; [hout-] kalander {stomme e}

   _wormsteek = burako di bichi

   _wormstekig = yen di burako di bichi; komí pa bichi.

   _worp = tiro; tiramento

   _worst = soseishi

   _worstelaar = luchadó

   _worstelen = lucha; bringa.

   _worsteling = lucha; bringamento.

   _wortel = [A.] reis; [C.] raís. [peen] wòrtel {stomme e}. wortel schieten - saka reis/raís.

   _wortelen = saka reis [A.], raís [C.]; diep geworteld in: - tin su reis/raís profundo den:

   _wortelstok = rama bou tera di e reis/raís

   _wortelteken = radikal; símbolo radikal

   _worteltrekken = ekstrakshon di reis/raís [A./C.]

   _woud = selva [s.]

   _wraak = bengansa. wraak nemen - benga.

   _wraakneming = bengansa.

   _wraakzuchtig = bengatibo

   _wrak = [schip] barko noufragá; ]auto] wacharaka; [persoon] ruina; hende deskaí.

   _wraken = [jur.] reta

   _wrang = zür; marga; [glimlach] fòrsá; [humor] síniko.

   _wrat = frèt

   _wreed = kruel

   _wreedaard = hende kruel; bruto

   _wreedaardig = kruel.

   _wreedheid = krueldat.

   _wreef = parti mas haltu di pía

   _wreken = benga. zich wreken op - tuma bengansa pa.

   _wreker = bengadó

   _wrevel = renkor

   _wrevelig = renkoroso

   _wriemelen = mishi; tofer {stomme e}

   _wrijven = frega

   _wrijving = frikshon

   _wrikken = ranka; [roeiboot] ?

   _wringen = trose

   _wrochten = traha

   _wroeging = remordimento

   _wroeten = pluf; koba. in iemands verleden wroeten - koba un hende su fundeshi.

   _wrok = renkor. wrok koesteren tegen - sinti renkor pa ku

   _wrokken = sinti renkor

   _wrongel = lechi kuahá

   _wuft = frivolo; yewero; kayente.

   _wuiven = zuai

   _wulps = kayente

   _wurgen = choka; choka mata; strangulá

   _wurgend = chokante; strangulante

   _wurggreep = gara chokante

   _wurging = chokamento; strangulashon

   _wurm = [1. bichi; 2. kind] mucha; 't arme wurm - e pober kriatura.

   _wurmen = pusha

   _x = in: ik heb 't al x keer gezegd. - Má bis'é ékis biaha kaba.

   _x-benen = pí'i kota

   _x-stralen = rayonan ékis

   _xenofobie = ksenofobia

   _xylofoon = silofon

   _yoga = id.

   _yoghurt = id.

   _zaad = simía; [mens of dier] sperma. op zwart zaad zitten - ta blo bashi; ta plan barí; ta sanka na man [vulg.]

   _zaadbal = testíkulo; webo [plat]

   _zaadkorrel = pipita (di simía)

   _zaadlozing = eyakulashon

   _zaag = sag.

   _zaagbeugel = man di sag

   _zaagblad = bleit di sag

   _zaagmeel = sas

   _zaagsel = sas

   _zaaien = sembra. tweedracht zaaien - kousa diskordia. Wie wind zaait, zal storm oogsten. - Esun ku ta sembra biento, lo kosechá hòrkan.

   _zaaigoed = simía pa sembra

   _zaaizaad = simía pa sembra

   _zaak = [ding] kos; [bedrijf] negoshi; [aangelegenheid] asunto; [jur.]kaso; [goed doel] kousa; 'n goede zaak - un bon kousa. dat is jouw zaak. - ta bo asunto. dat is jouw zaak niet. - ta fò'i bo asunto. de zaak is dat... - e kos ta ku ... hoe staan de zaken? - kon kos ta pará? een zaak aanspannen - entamá un kaso. ter zake - al caso [s.!]; 'n zaak van ondergeschikt belang - un asunto di menos importansia. Het is zaak dat ... - ta nesesario ku,... De zaak is deze, - E kos ta asin' akí, 'n zaak beginnen. - lanta un negoshi. 'n zaak aanspannen - lanta un kaso. 't is niet veel zaaks. - No ta kò'i kanta makamba.

   _zaakje = negoshi chikito; 't is 'n raar zaakje. - ta un kos mashá straño. 't is 'n vies zaakje. - ta un kos ku ta hole stinki.

   _zaakwaarnemer = prokuradó

   _zaal = sala

   _zabbelen = chupa.

   _zacht = [voor gevoel] moli; [van geluid] suave; pòko-pòko;[zachtaardig] suave; [langzaam] slo; pòko-pòko; een zacht ei - un webo moli. voor 'n zacht prijsje - pa un preis hopi abou. 'n zachte wenk - un señal sútil. zachter spelen [muz.] - toka mas pòko-pòko .

   _zachtaardig = manso; dushi.

   _zachtjes = pòko-pòko

   _zachtjesaan = pòko-pòko

   _zachtmoedig = manso

   _zachtmoedigheid = mansedumbre

   _zachtzinnig = saksenu; suave; manso

   _zadel = sía. iemand in het zadel helpen - duna un hende un man.

   _zadelmakerij = tayer pa traha sía

   _zagen = sag

   _zak = saku. steek dat maar in je zak. - puña pa bo! geen cent op zak hebben - ta blo bashí. 'n ouwe zak [fig.] - un lolo bieu. iemand de zak geven - kita un hende fò'i trabou. in zak en as zitten. - ta desesperá. ik had geen geld op zak. - Mi no tabatin plaka ku mi.

   _zakcent = kachi-kachi

   _zakdoek = lenso

   _zakelijk = práktiko; obhetibo; puntual; konsiso; [commercie] komersial

   _zakelijkheid = obhetibidat; puntualidat

   _zaken- = komersial

   _zakenkabinet = gabinete a-polítiko

   _zakenleven = gremio komershal

   _zakenman = komersiante; negoshante

   _zakformaat = tamaño pa hinka den saku.

   _zakgeld = plaka pa gastonan chikito

   _zakje = sakito

   _zakken = [omlaag gaan] baha; sak; sak abou; [voor examen] drùip. laten zakken - baha. de moed laten zakken. - pèrdè kurashi.

   _zakkenrollen = hòrta kartera; hòrta pòtmòni;

   _zakkenroller = pick-pocket [E.]

   _zaklantaarn = foks; flash-light [E.]

   _zaklopen = [znw] kòremento den saku

   _zakmes = sambèchi

   _zalf = id.; ungüente

   _zalig = beato; bienaventurado; glorioso; maraviyoso. [fig.]; Zalig nieuwjaar! - Bon aña! Zaligkerstfeest /zalig pasen - Bon pasku!

   _zaliger = difunto. mijn man zaliger - mi difunto kasá.

   _zaligheid = salbashon; [fig.] maraviya.

   _zaligmakend = beatifikante

   _zaligmaker = redentor; salbador

   _zaligverklaring = beatifikashon

   _zalm = salmou

   _zalven = hunta

   _zalvend = [fig.] hipókrita

   _zalving = huntamento

   _zand = santu. Zand erover! - Loke a pasa a pasa! de mensen zand in de ogen strooien -tira santu den wow'i hende. z'n kop in het zand steken. - hasi polítika di avestrus.

   _zand- = di santu

   _zanderig = tin muchu santu

   _zandgroeve = pos di santu

   _zandkleurig = tin koló di santu

   _zandloper = markatempo [?]; alarma di santu [?]

   _zandruiter = hende ku a kai for di su kabai. Hij is zandruiter geworden. - El a kai fò'i kabai.

   _zandstralen = spùit limpi ku santu

   _zang = kantamento

   _zang- = di kantamento; di kanto

   _zanger = kantante

   _zangeres = kantante

   _zangerig = melodioso

   _zangkoor = kor, koro

   _zangvogel = parha di kanto;

   _zaniken = maha. iemand aan zijn hoofd, oren zaniken - maha na un hende su kabes.

   _zat = [beu] hartá; [dronken] fumo. geld zat - plaka na granel. ik ben 't zat. - mi ta hartá di dje. zo zat als 'n maleier. - pata-pata burachi.

   _zaterdag = diasabra

   _zaterdags = riba diasabra; tur diasabra

   _zatladder _zatlap = buraché

   _ze = [ev] e; [mv] nan

   _zebra = id.

   _zede = norma; kustumber. zeden - moralidat. de openbare zeden - moralidat públiko. zeden en gewoonten - norma i kustumbernan; 'n vrouw van lichte zeden - un muhé di bida.

   _zedelijk = moral(mente)

   _zedelijkheid = moralidat

   _zedenbederf = degenerashon (di moralidat).

   _zedenkwetsend = obseno

   _zedenleer = étika; moralidat.

   _zedenloos = imoral

   _zedenloosheid = imoralidat

   _zedenmeester = moralista

   _zedenmisdrijf = abuzo moral; abuzo seksual.

   _zedenpreek = predikashi moralista

   _zedenpreker = moralista

   _zedig = desente; modesto

   _zedigheid = desensia; modestia.

   _zee = laman, lamá; zee kiezen - subi laman. aan zee/langs de zee - kant'i laman. in/op volle zee - riba laman grandi. recht door zee gaan - bai stret padilanti. in 'n zee van licht - tur na lus. 'n zee van tijd hebben. - tin tempo na granel. met iemand in zee gaan. - djòin un hende.

   _zee- = di laman; di lamá; marítimo

   _zeebeving = marimoto

   _zeebodem = fondo di laman.

   _zeedruif = drùif

   _zeeëngte = estrecho [S.]

   _zeef = sefta (voor vaste stoffen); koladó (voor vloeistoffen)

   _zeegang = olanan

   _zeegat = in: 't zeegat uitgaan - subi laman.

   _zeegras = yerba di laman

   _zeehandel = komersio marítimo

   _zeehaven = haf marítimo

   _zeehoofd = pir

   _zeekaart = mapa nóutiko

   _zeekant = kant'i laman

   _zeeklimaat = klima marítimo

   _zeeleeuw = leon marino

   _zeelieden = marineronan

   _zeeloods = lots

   _zeelui = marineronan

   _zeem = kamus

   _zeemacht = poder marítimo

   _zeeman = marinero

   _zeemans- = di marinero

   _zeemeermin = sirena

   _zeemeeuw = meuchi; gavilan.

   _zeemijl = nudo.

   _zeemlap = kamus

   _zeemleer = kamus di kuero

   _zeemogendheid = poder marítimo

   _zeep = habon. om zeep gaan. [plat] muri. om zeep helpen - kaba ku

   _zeepbakje = bak'i habon

   _zeepbel = blas di skuma

   _zeepier = lolo di awa

   _zeepost = koreo marítimo

   _zeeppoeder = habon di laba paña

   _zeepsop = habon; skuma.

   _zeer = [znw] doló; zeer doen - mòrde; hasi doló; mijn voet doet zeer. - mi pía ta mòrde. iemand zeer doen - hasi un hende doló; hùrt un hende. [bnw] doloroso; (ku) ta hasi doló; (ku) ta mòrde. - mi pía ta mòrde; ta hasí mi doló. [bw] mashá; hopi. - pòko tempo pasá. ten zeerste - mashá hopi mes.

   _zeeramp = katástrofe marítimo

   _zeerecht = derecho marítimo.

   _zeereerwaarde = reverendo

   _zeeroof = piratería

   _zeerover = pirata

   _zeeroverij = piratería

   _zeescheepvaart = navegashon marítimo.

   _zeeschildpad = tortuga

   _zeeschip = vapor; barko marítimo .

   _zeeschuimer = pirata

   _zeeslag = bataya marítimo

   _zeesleepboot _zeesleper = toubot marítimo

   _zeespiegel = nivel di laman

   _zeester = strea di laman

   _zeestraat = estrecho

   _zeetransport = transporte marítimo

   _zeevaarder = marinero; navegante marítimo

   _zeevaart = navegashon marítimo

   _zeevaartkunde = nóutika; navegashon

   _zeevaartschool = skol nóutiko

   _zeevarend = navegante

   _zeevarende = navegante; marinero

   _zeeverkenner = skout di laman

   _zeewaardig = navegabel riba laman

   _zeewaardigheid = den estado di navegá riba laman.

   _zeewaarts = direkshon di laman

   _zeeweg = kaminda pa laman

   _zeewering = barera kontra awa di laman

   _zeewier = wir; yerb'i laman

   _zeeziek = id.; mareá zeeziek worden - haña un mareo

   _zeeziekte = mareo

   _zege = viktoria;triumfo

   _zege - = di viktoria; di triumfo

   _zegel = seyo; stampía

   _zegelring = renchi di seyo

   _zegen = bendishon. Daar rust geen zegen op. E kos ei ta trese mala suèrtè.

   _zegenen = bendishoná. God zegene de greep! - Bam pa kaba!

   _zegening = bendishonamento

   _zegenpraal = viktoria

   _zegetocht = parada di viktoria

   _zegevieren = triumfá

   _zeggen = bisa; [v.t. ook: dí]. hij zei tegen mij,... - e dí ku mi, ... ik zei tegen hem, ... - mi dí kuné, .... men zegt, ... - nan dí, ... dat wil zeggen = es ta; ke men (dí). nou zeg! - mi mama dushi! zo gezegd, zo gedaan. - dicho hecho [s.]. daar is alles mee gezegd. - esei ta tur kos. wat zeg je? - ki bo dí? Kon bo dí? Zeg maar ja. - Bisa sí, no? wat zegt u? - ablí? Wat je zegt! - Manera bo dí! wie zal 't zeggen? - ken sa? zeg dat wel! - bo por wèl 'i bisa. Nou zeg! - Mi mama dushi! dat laat ik me niet zeggen! - mi no ta aseptá esei! wat wil dat zeggen? - kiko esei ke men? wat zeg je van... - ki ubo di ...; kiko bo ta haña di ... daar is veel voor te zeggen. - esei sí ta vale la pena. Hij zegt maar wat. - E ta papia kò'i kèns. Zal ik je eens wat zeggen? - Lo mi bisá bo un kos! Wat heb ik je gezegd! - Ki m'a bisá bo? En wat meer zegt, - I loke es mas, Wie zal 't zeggen? - Ta ken por? Zeg nu zelf! - Bo mes sa! Nou je 't zegt! - Awó ku bo ta menshoná esei, Hij liet het zich geen tweemaal zeggen. - E no a laga nos (nan) bis'é dos biaha. Wat wil dat zeggen? - Kiko esei ke men? Dat wil zeggen: - Ke men (dí). Doe wat je gezegd wordt. - Hasi loke nan ta bisá bo. houd dat voor gezegd. - Kòrda esei, tende. Zo gezegd, zo gedaan. - Dicho, hecho [S.]. 't Is gauwer gezegd dan gedaan. - Ta mas fásil bis'é, ku hasi'é. Beter/liever gezegd, - mihó bisá, om zo te zeggen - na mod'i bisa. Wat zou je zeggen van volgende week? - Ki ubo di otro siman? [znw] als ik het voor het zeggen had, - si ami por a isidí,... naar zijn zeggen - segun e dí. hij heeft 't voor 't zeggen. - t'e ta disidí; t'e ta manda. zeggen en doen is twee. - Bisa ta un kos, hasi'é ta otro.

   _zeggenschap = derecho di papia; outoridat, kontrol. daar heeft hij geen zeggenschap over. - ta fuera di su outoridat/kontrol; e no tin nada di bisa den e asunto.

   _zeggingskracht = ekspresibidat; elokuensia.

   _zegje = in: zijn zegje doen. - Bisa loke e tin di bisa.

   _zegsman = infòrmante

   _zegswijze = 1. manera di bisa; mod'i bisa; 2. palabra; dicho.

   _zeiken = pishi; [fig.] kik; lele; maha; ferfelá; papia kò'i kèns.

   _zeiker _zeikerd = (hende) fastioso; leled'p; kikdó; mahadó

   _zeil = [van schip] bela; [dek-] lona; [vloer-, tafel-] uli. - hisa bela. [fig.] pega soño. onder zeil zijn [fig.] - ta (morto) na soño. alle zeilen bijzetten - hisa tur bela; [fig.] hasi tur kos posibel; hasi todo por todo. Met volle zeilen - ku tur bela na haltu. met (een) opgestreken zeil - [fig.] hala habrí.

   _zeilboot = barko di bela

   _zeilclub = klub nóutiko

   _zeildoek = lona

   _zeilen = zeilu; navegá ku barko di bela.

   _zeiler = manehadó di un barko di bela.

   _zeiljacht = yate di bela

   _zeilschip = barko di bela

   _zeiltocht = biaha den barko di bela.

   _zeilvereniging = klub/asosiashon nóutiko

   _zeilwedstrijd = regatta

   _zeis = [ONBEKEND OP DE EILANDEN]

   _zeker = sigur. zeker weten - tin sigur. op zekere dag - un día. een zekere meneer ... - un tal señor ... 'n zeker iemand - un hende. 't zekere voor het onzekere nemen - disidí pa loke ta sigur. zo zeker als wat. - sigur-sigur. je weet 't zeker al. - lo bo sa kaba. je bent je leven hier niet zeker. - Bo bida ta na peliguer akí. Zeker! - Ma ta klaro! Je hebt 't zeker al gevonden. - Mi ta suponé ku b'a hañ'é kaba.

   _zekerheid = siguridat. Ik moet zekerheid hebben. - Mi mester sa sigur. Voor alle zekerheid. - Pa tin sigur.

   _zekerheidshalve = pa (tur) siguridat.

   _zekering = fius. de zekering is doorgeslagen. - fius a bula.

   _zelden = raramente; Zelden of nooit. - kasi nunka.

   _zeldzaam = [bnw] raro; skars; [bw] eksepshonalmente; zeldzaam mooi - eksepshonalmente bunita.

   _zeldzaamheid = kos raro

   _zelf = mes. ik doe 't zelf. - mi ta hasi'é mi mes.

   _zelfbediening = self-service [e.]

   _zelfbedrog = engaño propio

   _zelfbeheersing = outokontrol; kontrol riba su mes; outodominio; Zijn zelfbeheersing bewaren - mantené kontrol di su mes. zijn zelfbeheersing verliezen - pèrdè kontrol di su mes.

   _zelfbehoud = outopreservashon; outokonservashon. uit zelfbehoud - pa skapa kurpa

   _zelfbeklag = duele di su mes

   _zelfbescherming = outoprotekshon, protekshon propio

   _zelfbeschikking = outodeterminashon

   _zelfbestuur = outogobernashon

   _zelfbewust = konsiente di su mes; sigur di su mes

   _zelfbewustheid _zelfbewustzijn = consiensia propio; konsiensia di su mes

   _zelfde = in: de/hetzelfde - (e) mesun

   _zelfdoding = suisidio

   _zelfgemaakt = trahá pa mi / bo / e / nos / boso / nan mes

   _zelfgenoegzaam = egoséntriko; kontento di su mes.

   _zelfgenoegzaamheid = egosentrismo; satisfakshon propio.

   _zelfingenomen = egoséntriko; satisfecho ku su mes.

   _zelfingenomenheid = egosentrismo; satisfakshon propio

   _zelfkennis = konosemento propio; zelfkennis hebben - konosé su mes.

   _zelfkritiek = in: zelfkritiek hebben - ta outokrítiko

   _zelfmoord = suisidio

   _zelfontplooiing = outodesaroyo, desaroyo propio

   _zelfontspanner = [fotogr.] id.

   _zelfopoffering = outosakrifisio

   _zelfoverschatting = idea eksagerá di su mes.

   _zelfoverwinning = in: het kostte hem een grote zelfoverwinning. - e mester a hasi un esfuerso grandi pa pone su mes interes un banda.

   _zelfportret = outoretrato

   _zelfrespect = rèspèt propio

   _zelfrijzend = in: zelfrijzend bakmeel - hariña ku yist aden

   _zelfs = asta; te asta; sikiera. zelfs niet - ni sikiera. zelfs dát kon hij niet. - ni esei e no tábata por.

   _zelfstandig = [bnw] independiente. zelfstandig naamwoord - sustantibo. [bw] independientemente

   _zelfstandigheid = independensia

   _zelfverachting = outomenospresio, menospresio propio

   _zelfverdediging = outodefensa, defensa propio

   _zelfverheerlijking = glorifikashon propio; outoglorifikashon

   _zelfverheffing = (h)alsamento propio

   _zelfverloochening = renunsiamento propio

   _zelfverminking = outomutilashon, mutilashon propio

   _zelfvernedering = outohumiliashon; humiliashon propio

   _zelfvertrouwen = konfiansa propio; konfiansa den su mes.

   _zelfverwijt = outoreproche; outoreprochamento

   _zelfverzekerd = sigur di su mes; ku konfiansa propio

   _zelfvoldaan = outokomplasiente

   _zelfzucht = egoísmo

   _zelfzuchtig = egoísta

   _zelfzuchtigheid = egoísmo

   _zemelaar = mahadó

   _zemelen = maha

   _zemen = frega ku kamus.

   _zendeling = mishonero

   _zenden = manda

   _zender = [alg.] mandadó; [radio, tv] emisora

   _zending = mandamento; lote; [missie] mishon.

   _zendingswerk = trabou mishonero

   _zendinstallatie = transmitor; aparato di transmishon.

   _zendstation = puesto di transmishon; [radio/tv] emisora

   _zendvergunning = permit di transmishon

   _zengen = kima

   _zenig = in: zenig vlees - karni ku hopi hilo aden.

   _zenuw = nervio. 't op de zenuwen krijgen - haña un ataka di nervio. 't op de zenuwen hebben - ta blo nervio. stalen zenuwen hebben - tin nervio di hero. Dat werkt op mijn zenuwen. - ta duná mi nervio.

   _zenuwaandoening = fayo di nervio

   _zenuwachtig = nervioso. het maakte haar zenuwachtig - el a haña nervio.

   _zenuwachtigheid = nerviosidat

   _zenuw- = nervioso

   _zenuwarts = neurólogo

   _zenuwcentrum = sentro nervioso

   _zenuwgestel = sistema nervioso

   _zenuwinzinking = ataka di nervio

   _zenuwlijder = hende nervioso; pasiente ku ta sufri di nervio; neurótiko

   _zenuwontsteking = inflamashon di nervio; neuritis

   _zenuwoorlog = guera di nervionan

   _zenuwpees = [fig.] bo nervio; ze is 'n zenuwpees - bo nervio e ta.

   _zenuwslopend = (ku) ta kibra nervio, ta kibra kurpa

   _zenuwstelsel = sistema nervioso

   _zenuwtrekking = tik; tik nervioso

   _zenuwziek = neurótiko

   _zerk = plachi riba graf

   _zes = seis

   _zesachtste = id.

   _zesde = di seis

   _zeshoekig = hexagonal

   _zestal = seis

   _zestien = diesseis

   _zestiende = di diesseis

   _zestig = sesenta

   _zestiger = hende ku a kumpli sesenta aña (kaba)

   _zestigste = di sesenta

   _zestigtal = mas of menos sesenta

   _zet = [spel] turno; [duw] push; [fig.] akshon. jij bent aan zet. - ta bo turno; 'n gemene zet - mal ehempel.

   _zetbaas = direktor; gerente; manager [E.]

   _zetel = asiento; [bisschops-] sede; [bedrijf] ofisina prinsipal;

   _zetelen = residí; residensiá.

   _zetfout = eror tipográfiko

   _zetmeel = hidrato di karbon

   _zetpil = id.

   _zetten = [plaatsen] pone; buta; koloká; depositá.]koffie, thee] traha. [gebroken been e.d.] sèt. ik kan hem niet zetten. - mi no por want'é. zich aan tafel zetten - sinta na mesa. iemand aan het werk zetten. - pone un hende traha. alles op alles zetten - hasi tur loke ta posibel. hasi todo por todo [S.!]. Hij zette het op een lopen. - el a kòre bai. geld op de bank zetten - depositá/pone plaka na banko.

   _zetter = tipógrafo

   _zeug = pòrko-muhé

   _zeulen = lastra

   _zeur _zeurkous _zeurpiet = mahadó; hende fastioso;

   _zeuren = maha; teimu; hij/zij kan me toch zeuren! - E sá maha!

   _zeven = [tlw] shete. [ww] [vaste stoffen] sefta; [vloeistoffen] kola.

   _zevende = di shete

   _zevenklapper = klapchi ku ta bula shete biaha

   _xevenmijlslaarzen = lars di shete miya

   _zeventien = diesshete

   _zeventiende = di diesshete

   _zeventig = setenta

   _zeventiger = di e añanan setenta

   _zeventigste = di setenta

   _zeveraar = [letterlijk] babadó; [fig. zeur] hende ku ta gusta teimu; [treuzelaar] hende ku ta telelele

   _zeveren = [letterlijk] baba; [fig. zeuren] maha; teimu; [treuzelen] telelele

   _zich = su mes. bij zich hebben - tin kuné. op zich nemen - tuma riba dje; iedereen voor zichzelf - kada un p'e mes. ieder voor zich en God voor ons allen. - Kada un p'e mes I Dios pa nos tur.

   _zicht = [gezichtsvermogen] bista; [zichtbaarheid] visibilidat. in zicht - na bista. uit het zicht - fò'i bista. slecht zicht - visibilidat limitá. op zicht zenden - manda pa aprobashon.

   _zichtbaar = visibel(mente)

   _zichtbaarheid = visibilidat

   _zichzelf = su mes. hij was buiten zichzelf - el a pèrdè sintí. een groep op zichzelf - un grupo di su mes. een op zichzelf staand geval - un kaso riba su mes. uit zichzelf - di su mes. in zichzelf praten - papia p'e mes. elk geval staat op zichzelf. - kada kaso tin su mes mérito. erg op zichzelf leven - biba muchu den su mes mundu. een op zichzelf staand geval. - un kaso riba su mes.

   _ziedaar = ata

   _zieden = in: zieden van woede - pèrdè sintí

   _ziehier = at' akí

   _ziek = malu. ziek worden - bira malu. zo ziek als een hond - malu-malu.

   _zieke = hende malu; enfermo [S.]; de zieken - enfermonan.

   _ziekelijk = sintido.

   _zieken- = di hende malu

   _ziekenauto = ambulansa

   _ziekenbezoek = bishita di hende malu. op ziekenbezoek gaan - bai bishitá hende malu.

   _ziekenbroeder = broeder

   _ziekenfonds = aseguro obligatorio kontra gastonan médiko .

   _ziekenhuis = hospital

   _ziekenzaal = dormitorio di hende malu

   _ziekte = malesa

   _ziektebeeld = síndroma

   _ziektegeschiedenis = historia klíniko

   _ziektekiem = id.; bichi ku ta kousa malesa

   _ziekteverlof = ao (= arbeidsongeschikt). Hij is met ziekteverlof - E tin AO.

   _ziekteverloop = kurso di e malesa

   _ziekteverzekering = aseguro kontra gastonan médiko

   _ziekteverzuim = ousensia pa vía di malesa

   _ziektewet = lei nashonal di aseguro médiko

   _ziel = alma. die arme ziel - e pober. e pobresito. God hebbe zijn ziel. - Dios dun'é sosiego eterno. met hart en ziel - ku alma i kurpa. met z'n ziel onder z'n arm lopen. - no sa kiko pa hasi. ter ziele gaan/zijn - pasa pa otro bida. Hij is de ziel van de organisatie - e ta e motor di e organisashon. Hoe meer zielen, hoe meer vreugde. - Kuantu mas hende, tantu mas prèt.

   _zieleheil _zielenheil = salbashon

   _zieleleven _zielenleven = bida spiritual

   _zielepijn _zielenpijn = doló di alma

   _zielepoot = pobresito

   _zielerust _zielenrust = deskanso di alma

   _zielig = piká; lastimoso. wat zielig! - ai, ta piká!

   _zielkunde = sikología

   _zielkundig = sikológiko

   _zielkundige = sikólogo

   _zielloos = morto. 'n zielloos lichaam - un kurpa sin bida.

   _zielsbedroefd = tristu di su alma; kurason kibrá

   _zielsblij = kontento di su alma

   _zielsgelukkig = felis di su alma

   _zielsveel = in: zielsveel van iemand houden - stima un hende ku alma i kurpa.

   _zielsverhuizing = reenkarnashon

   _zielszorg = zi: zielzorg

   _zieltogen = ta serka di muri

   _zieltogend = moribundo; ta pa muri

   _zielzorg = kuido spiritual

   _zien = [ww] wak; mira; weita; [C.] weta; hij/zij ziet bleek - e ta munstra pálido. hij ziet goed. - e tin bon bista. hij ziet slecht. - su wowo ta skur. dat zullen we nog wel zien. - nos lo wak. hij kon hem niet luchten of zien. - e no por a want'é (ni pintá). zie je wel! - b'a wak?; b'a mira? hij moet maar zien hoe hij het redt. - su asunto, kon e ke logra. laten zien - munstra. [eruit zien] munstra. tot ziens! - mi ta wak bo! ik zie je! - m'a mirá bo! Als ik 't goed zie - Si mi tin e korekto. Hij had het helemaal verkeerd gezien. - El a husg'é ful robes. Ik heb nog nooit zoiets gezien. - Hamas m'a yeg'i mira un kos asina. Mij niet gezien! - Nada pa mi! Ik heb 't wel gezien. - Ta basta pa mi. Hij moet maar zien hoe hij er komt. - Ta su mes asunto kon e ta yega. Zie je wel! - B'a wak! Ik zie je nog wel. - Mi ta wak bo. Er was niemand te zien. - No tabatin ningun hende. Zo te zien is het goed. - E ta parsé mi bon. [znw] bista

   _ziende = [bnw+znw] vidente.

   _zienderogen = visibelmente

   _ziener = vidente; profeta

   _ziens = in: Tot ziens! - Mi ta wak bo; mi ta mirá bo; hasta la vista! [S.]

   _zienswijze = opinion

   _zier = dòndru ; pataká. het kan hem geen zier schelen. - no ta import'e ni un dòndru. Hij heeft er geen zier van begrepen. - E no a komprondé ni un pataká. Ik heb geen zier medelijden met hem. - Mi no tin ni un tiki duele di dje.

   _ziezo = kla ta.

   _ziften = seftu. muggen ziften - piki pieu.

   _zigeuner _zigeunerin = id.; gitano [S.]

   _zigzag = id.

   _zigzaggen = zigzag

   _zij = [pers.vnw ev] e; [mv] nan. [znw] [stof] seda. [zijkant] banda. zij aan zij - banda di otro. Op zij! - Hala! op zij gaan - hala (un banda). geld op zij leggen - pone plaka un banda. [zie zijde ]

   _zijde = [stof] seda. [kant] banda. [lichaams-] kustía. hij heeft er zijde bij gesponnen. - el a gana basta sèn kuné. ter zijde - na banda. iemand ter zijde staan - duna un hende yudansa. van de zijde van - di parti di. van welingelichte zijde - di fuentenan bon informá. Hij stond aan mijn zijde - el a para na mi banda. [ook fig.] iemand ter zijde staan - asistí un hende.

   _zijdelings = di banda. iets zijdelings vernemen - haña sa indirektamente.

   _zijden = di seda

   _zijaanzicht = bista di banda; bista lateral,.

   _zijgevel = muraya di banda; muraya lateral.

   _zijig = manera seda

   _zijk [vulg.] = pishi. iemand in de zijk zetten - brongosá un hende. Pone un hende su kara na bergüensa. Hode un hende.

   _zijkant = banda

   _zijken [plat] = [ww] pishi. [fig.] maha; kik

   _zijker(d) [plat] = mahadó; kikdó.

   _zijn = [ww] ta. er is/zijn - tin. hij is er! - e t'ei! daar is hij! - at'é! ik ben er! (weet 't) - m'a hañ'é. hij is er geweest. [fig.] - kos a kaba p'e. is de post er al geweest? - pòst a bin kaba? wat is er? - (ta) kiko tin? wat is er met jou? - ki faltá bo? Is er iemand geweest? - A bin un hende? wij zijn naar Londen geweest. - Nos a bai Londen. Hij is arts. - E ta dòkter. [bez.vnw] su. Men moet zijn plicht doen. - Nan tin ku hasi nan deber. elk het zijne - kada un loke ta di dje. De zijne(n) esunnan di dje.

   _zijnentwege = in: om zijnentwege - pa su vía.

   _zijnerzijds = di su banda

   _zijspan = sidecar [E.]

   _zijspoor = in: iemand op een zijspoor zetten. - manda un hende den direkshon robes.

   _zijstraat = kaya na banda

   _zijtak = ramo

   _zijvleugel = (h)ala di banda; (h)ala lateral

   _zijwaarts = na banda

   _zijweg = kaminda na banda De volgende zijweg links. - E siguiente kaminda na banda robes.

   _zilt = salu

   _zilver = plata. Spreken is zilver, zwijgen is goud. - Tur kuminda ta di kome, ma no tur palabra ta di bisa,papia.

   _zilverachtig = koló di plata

   _zilveren = di plata. zilveren bruiloft - boda di plata. zilveren haren - kabei blanko.

   _zilverhoudend = (ku) ta kontené plata; argentífero [S.]

   _zilverling = plaka di plata.

   _zilverpapier = papel di chokolati

   _zilversmid = platero

   _zilverstuk = moneda di plata

   _zilveruitje = siboyin

   _zin = 1. [zintuig] sentido; sintí. buiten zinnen raken - pèrdè sintí. 2. [betekenis] sentido; zin voor humor - sentido di humor. Dat heeft geen zin. - No tin sentido. Wat voor zin heeft dat? Ki meta e ta sirbi? 3. [volzin] frase. in letterlikjke zin,... - den sentido literal, ... In zekere zin, - Den sierto sentido, 4. [lust] gana; kier; smak. Zijn eigen zin doen. - hasi su mes kier. zin of geen zin, ... - ke of no ke... iemands zin doen. hasi un hende su kier. nou heb je je zin, hè? - awó b'a haña loke bo tábata ke, no? Ik heb geen zin. - Mi no tin gana. Mi no tin smak. Hij heeft geen kwaad in de zin. - E no ke men nada malu. Je kunt 't nooit iedereen naar de zin maken. - Bo no por hasi nunka tur hende su kier. Dat is tegen mijn zin. - Ta kontrali na mi boluntat. Ik ben niet van zins dat te doen. - Mi no tin ningun idea pa hasi'é. 5. [humeur] beis. goeie zin hebben - tin bon beis. slechte zin hebben - tin mal beis.

   _zindelijk = [V. kind] seko; [alg.] limpi

   _zingen = kanta

   _zink = zim

   _zinken = [bnw] di zim; [ww.] senk. De moed zonk hem in de schoenen. - El a pèrdè tur kurashi.

   _zinkput = id.; pos ku bòm di tera.

   _zinkzalf = id.

   _zinledig _zinloos = sin sentido

   _zinnebeeld = símbolo; emblema

   _zinnebeeldig = simbóliko

   _zinnelijk = sensual(mente); sensibel(mente)

   _zinnelijkheid = sensualidat; sensibilidat

   _zinnen = meditá; ponderá. Op wraak zinnen - buska modo di tuma bengansa. dat zinde hem niet. - e no tábata gust'é. Wie het niet zint kan vertrekken. - Esun ku no ta di akuerdo, por wèl 'i bai.

   _zinnig = sensato; oportuno; sano

   _zinrijk _zinvol = pregnante; signifikatibo; yen di sentido

   _zinsbedrog _zinsbegoocheling = ilushon; halusinashon

   _zinsbouw = sintaksis

   _zinsdeel = parti di un frase

   _zinsnede = frase; klóusula

   _zinsontleding = análisis gramatikal

   _zinspelen = aludí (op = na)

   _zinspeling = alushon (op = na)

   _zinsverband = konteksto

   _zinsverbijstering = lokura

   _zinswending = kambiodi frase

   _zintuig = sentido; sintí. de vijf zintuigen - e sinko sintínan.

   _zintuiglijk = sensorial; zintuiglijke waarneming - persepshon sensorial

   _zinverwant = sinónimo

   _zinvol = signifikante; pregnante

   _zionisme = zionismo

   _zionist = zionista

   _zionistisch = zionístiko

   _zit = in: het was een hele zit. - tábata un biaha hopi largo.

   _zitbad = baño di asiento

   _zitbank = banki

   _zithoek = skina di sinta

   _zitje = lugá di sinta

   _zitkamer = sala

   _zitplaats = lugá di sinta; honderd zitplaatsen - shen stul; shen asiento.

   _zitten = [gaan zitten] sinta; [gezeten zijn] ta sintá; [in gevangenis] ta será; [kleding e.d.] keda; fet; pas; ga maar zitten. - sintá bo. hoe zit dat? - kon e kos ta? 't zit zo: - ta asin' akí. hoe zit dat in elkaar? - kon esei ta sintá den otro? die zit! - b'a hañ'é! Dat zit nog. - E kos no a kaba ainda. De zak zit vol. - E saku ta yen. waar zit dat kind toch? unda e mucha ta hinká? daar zit hem de kneep. - ei e problema ta sintá. blijven zitten. - [letterlijk] keda sintá. [op school] keda sinta. laat maar zitten. - lag'é numa. hij moet drie maanden zitten. - e ta bai será pa tres luna. dat kind zit overal aan. - e mucha ei ta mishi ku tur kos. de politie zit achter hem aan. - polis ta trái dje. het er niet bij laten zitten - hiba e asunto mas (a)leu. het erbij laten zitten - faya. er goed bij zitten - ta bon pará. er zit niets anders op. - no tin otro kos pa hasi. het zit me tot hier! - mi ta hartá di dje. het zit er op. - kos a kaba. Ik zie dat niet zitten. - Mi no ta kere ku esei por. hij zit maar te zitten. - e no ta hasi nada mas ku sinta. daar zit meer achter. - ei bou tin glas. De schonen zitten goed. - E sapato a keda bon. de spijker bleef in zijn vinger zitten. - E klabo a keda pega den su dede. de pleister bleef niet zitten. - e pleister a kai. Hij zat te lezen. - lesa e tábata lesa. Wie heeft er aan gezeten? - Ta ken a mishi kuné? Ik denk dat hij erachter zit. - Mi ke sa ku t'é ta tra'i dje. Het zit in de familie. - Ta un kos di den famía. Goed in de slappe was zitten. - tin basta plaka. Dat zit niet in hem. - No ta den su karákter. Er zit niets anders op. - No tin otro kos pa hasi. Dat zit erop. - Kla ta! Dat laat ik niet op mij zitten. - Mi no ta aseptá esei.

   _zittenblijver = mucha ku a keda sinta. .

   _zittend = sintá. zittend werk - trabou sintá.

   _zitting = [letterlijk] asiento; [sessie] seshon; [in bestuur e.d.] puesto. zitting hebben in - okupá un puesto den.

   _zitvlak = atras; chanchan; bòm. Z.K.H. = Zijne koninklijke hoogheid = Su altesa real Z.M. = Zijne Majesteit = Su Mahestat

   zo = [bw] asina; [dadelijk] djis. 't zit zo: - ta asin' akí: zo, zo - pareu;zo gezegd, zo gedaan. - dicho hecho [s.]. zo maar - sin mas. hij werd zo maar kwaad. - el a rabia sin motibo. het zij zo. -asina sea.; 't is nu eenmaal zo. - ta asina e ta. mooi zo! - bon hasí! een uur of zo. - mas of menos un ora. Zo, heeft hij je gezien? - Awèl, el a mirá bo? Zo, dat is genoeg. - Bon,esei ta bastante. Zo! Ben je daar eindelijk! - Eh-Eh! B'a yega por fin! Meneer zo en zo, - mener tal I tal. Zo heb ik het gevonden. - Di e manera ei, m'a hañ'é. Dat is niet zo mooi - No ta muchu bunita. Zo zit dat. - T'asina e ta. zo is hij nu eenmaal. - T'asina e ta. zo oud als hij was, .... - pa bieu ku e tábata ta, .... hoe zo? - di kon? zo een man, - un homber asina. zo een ding - Un kos asina. Net zo een. - Un(o) meskos. Zo iemand, - un hende asina. zo een man als hij... - un hende-homber manera e.... zo maar - por nada. Sin motibo. zo gek als... - loko manera .... niet zo oud als... - no asina bieu manera... Zo snel als ... - Mes lihé ku ... [vw] si; zo ja,... - den kaso afirmatibo,... zo nodig - si tin mester; Zo gezegd, zo gedaan - dicho hecho. {S.}

   _zo-even _zoëven = un ratu pasá

   _zoals = manera.

   _zodanig = di tal manera. de stichting als zodanig, - e fundashon riba su mes,

   _zodat = di manera ku; di modo ku

   _zode = id.; Dat zet geen zoden aan de dijk. - Esei no ta duna muchu alivio.

   _zodoende = asina; di e manera ei; [derhalve] p'e motibo ei.

   _zodra = asina ku; n'e momento ku

   _zoek = perdí. er is 'n blad zoek. - ta falta un blachi. er is een kind zoek. - un mucha a pèrdè. ze zijn op zoek naar ... - nan ta buska ...

   _zoekbrengen = in: de tijd zoekbrengen - pèrdè tempo.

   _zoeken = buska; [lang] rondeá; [rommelend] skomber. dat zou je niet achter hem zoeken. - bo no a spera esei di dje, no? zoekt en gij zult vinden. - buska i lo bo haña. zich ergens rot naar zoeken - buska un kos ku bela. Hij wist niet waar hij het zoeken moest. [door pijn] - E no tábata sa kiko pa hasi mas. [van schaamte] - E no tábata sa kon pa skonde su kara. Dat had ik niet achter hem gezocht. - Mi no por a kere ku e por a hasi un kos asina. Hij zoekt overal wat achter. - E ta mashá deskonfiá.

   _zoeker =buskadó; [fototoestel] id.; viewer [E.]; visor [S.]

   _zoeklicht = foks

   _zoekraken = pèrdè; bai perdí

   _zoel = [warmte] dushi

   _zoemen = vrunvrun; zona

   _zoemer = bèl (ku ta duna un zonido abou)

   _zoen = sunchi

   _zoenen = sunchi

   _zoenerig = (ku) ta gusta sunchi (tur ora)

   _zoenoffer = sakrifisio di pas.

   _zoet = dushi; [kind] bon-mucha. Daar ben je wel een dag zoet mee. - Ta bai kostá bo un día por lo menos.

   _zoetekauw = (hende ku tin) boka dushi

   _zoeten = hasi dushi

   _zoetheid = dulsura

   _zoethoudertje = in: dat is 'n zoethoudertje. - esei ta pa tené bo boka será.

   _zoethout = palu dushi

   _zoetig = pòko dushi

   _zoetigheid = kos dushi

   _zoetjes = pòko-pòko; zoetjes aan - pòko-pòko.

   _zoetsappig = dushi; sentimental

   _zoetstof = sakarina

   _zoetzuur = dushi I zür

   _zoeven = vrun-vrun

   _zoëven _zo-even = un ratu pasá; awor ei

   _zog = 1. lech'i mama; 2. koriente di awa tras di un barko.

   _zogen = kría (ku lech'i mama); chupa

   _zogenaamd = [bnw] asina yamá; [bw] supuestamente; Hij deed het zogenaamd uit liefde. - El a pretendé di a hasi'é pa amor.

   _zogezegd = asina bisá

   _zoiets = un kos asina; algo asina; ik heb zoiets gehoord. - m'a tende un kos asina.

   _zojuist = un ratu pasá; hij is zojuist aangekomen. - el a kaba di yega.

   _zolang = tantèn ku; zolang ik mij kan herinneren - asina leu ku mi por kòrda.

   _zolder = id.; na haltu

   _zoldering = plafòn

   _zolderkamer = kamber na haltu

   _zomer = id.; verano [s.]

   _zomers = id.; manera zomer / verano

   _zomin = in: zomin als - no mas ku

   _zo'n = zo een = un(o) asina; zo'n man - un homber asina. zo'n tien dagen - mas of menos dies día.

   _zon = solo. de zon komt op - solo ta sali. de zon gaat onder - solo ta baha.

   _zon- = solar; di solo

   _zondaar = pekadó

   _zondag = diadomingo. 's zondags - riba diadomingo.

   _zondags = in: zijn zondagse pak - su flus di diadomingo.

   _zondagsrijder = un hende ku ta kòre den fin di siman so.

   _zondagsschilder = amateur pintor

   _zondares = (muhé) pekadó

   _zonde = piká. 't is zonde van je tijd. - ta perdemento di tempo. Ik vind het zonde van het geld. - mi ta haña ku ta plaka tirá afó.

   _zondebok = id.; scapegoat [E.]

   _zonder = sin; hij zit helemaal zonder - E no tin nada mas / ningun mas.

   _zonderling = [bnw] straña; stravegante; rar. [znw] ekséntriko

   _zondig = piká

   _zondigen = peka

   _zondvloed = diluvio [ook fig.]

   _zone = zona

   _zonet = awor ei. Hij is zonet vertrokken. - El a kaba di sali. Pzonne- = di solo; solar

   _zonnebloemn _zonnenbloem = birasol

   _zonnebril = brel di solo

   _zonneënergie _zonnenenergie = energía solar

   _zonneklaar = mas ku klaro; obvio; kla I raspá

   _zonneklep = pèchi di solo

   _zonnen = tuma solo

   _zonnepit(ten) = simía di birasol.

   _zonnescherm = [buitenshuis] parasol; [voor raam] zjaluzí; sun-blinds [E.]

   _zonneschijn = klaridat di solo

   _zonnesteek = stek di solo

   _zonnestelsel = sistema solar

   _zonnestraal = rayo di solo

   _zonnetje = solo chikito; zij is het zonnetje in huis. - kuné, tin alegría so na kas. iemand in het zonnetje zetten - pone un hende riba trono.

   _zonnewijzer = oloshi di solo; oloshi solar

   _zonsondergang = bahamento di solo

   _zonsopgang = salimento di solo

   _zonsverduistering = kleps solar

   _zoogdier = mamífero [s.!]

   _zooi = monton; [rommel] pòrkería

   _zool = sol

   _zoölogie _zo-ologie = zoología

   _zoölogisch _zo-ologisch = zoológiko

   _zoöloog _zo-oloog = zoológiko

   _zoom = zom; [gebied] faha; zona.

   _zoomlens = id.

   _zoon = yiu; yiu-homber. de verloren zoon - e yiu perdí. de zoon des mensen - yiu di hende.

   _zootje = porkería

   _zopas = un ratu pasá

   _zorg = [verzorging] kuido. [ongerustheid] wori; preokupashon. zich zorghen maken - wori; preokupá. maak je geen zorgen. - no wori. mij een zorg! - mi n' debe ni un. het baart mij zorgen dat... - ta preokupá mi ku ... Dat is van latere zorg. - Nos lo wak esei ora tin mester. Maak je geen zorgen over mij. - No wòri ku mi. 'n leven vol zorgen - un bida yen di tròbel./ problema. met zorg - ku atenshon; ku dedikashon; ku kuidou.

   _zorgbarend = alarmante; preokupante

   _zorgelijk = prekario; alarmante; krítiko

   _zorgeloos = sin preokupashon

   _zorgen = sòru, zòrg; [verzorgen] kuida, perkurá pa; [verschaffen] perkurá; zorgen voor - kuida; perkurá pa. zorg ervoor dat.... - perkurá pa bo .... voor zichzelf zorgen - kuida su mes kurpa. Ik zal voor het eten zorgen. - Lo mi perkurá pa kuminda. Ik zal ervoor zorgen dat het gedan wordt. - Lo mi perkurá pa nan hasi'é. Zorg ervoor, dat het niet weer gebeurt. - Perkurá p'e no pasa mas.

   _zorgenkind = mucha ku hopi problema; [fig.] fuente di preokupashon

   _zorgvuldig = kuidadosamente

   _zorgwekkend = alarmante; preokupante; crítiko. in zorgwekkende toestand - den kondishon krítiko.

   _zorgzaam = kuidadoso. zorgzame ouders - mayornan ku ta kuida nan yiu bon.

   _zot = [bnw+znw] loko.

   _zotheid = lokura

   _zottenpraat = kò'i loko

   _zotternij = lokura

   _zou _zouden = [verl.toek.tijd] lo a; lo tábata; keda di; Hij zou morgen komen. - El a keda di bin mañan.

   _zout = [znw+bnw] salu. Hij verdient het zout in de pap niet. - E no ta gana kasi nada. zout vlees - [C.:] karnisá.

   _zout- = di salu

   _zoutarm = ku pòko salu

   _zouteloos = sin salu; [fig.] laf

   _zouten = hasi salu .

   _zoutgehalte = porsentahe di salu

   _zoutje = kuki salu

   _zoutkorrel = pipita di salu

   _zoutloos = sin salu

   _zoutmeer = saliña

   _zoutoplossing = solushon di salu

   _zoutwater = awa salu; awasá.

   _zoutwinning = ekstrakshon di salu

   _zoutzak = saku di salu; [fig.] in: hij zakte als 'n zoutzak in elkaar. - el a lora abou manera un saku di salu.

   _zoutzuur = id.; ásido hidroclóriko

   _zoveel = asina hopi; tantu. zoveel mogelijk - mas tantu posibel. negen uur zoveel - nueb' or' i piko. zoveel te beter. - tantu mihó. zoveel is zeker, dat ... - Kon ku bai bini, sigur ta, ku ... Ik geef er niet zoveel om. - Mi no ta asina amante di dje.

   _zoveelste = in: voor de zoveelste keer. - pa e di tantu biaha.

   _zover = asina leu. zover het oog reikt, - asina leu ku bo por mira, voor zover ik weet, - asina leu ku mi sa, tot zover. - te akí. Zover zijn we nog niet. - nos no a yega na e punto ei ainda. Als het zover is, - ora nos a yega n'e punto ei, Je had 't nooit zover moeten laten komen. - Bo no mester a laga e kos bai asina leu. Tot zover en niet verder! - Te akí I no mas leu. Tot zover is alles in orde. - Te akí, tur kos ta na òrdu. voor zover mogelijk, - asina leu ku ta posibel, Niet voor zover ik weet. - No ku mi sa.

   _zowaar = real(mente)

   _zowat = kasi; zowat niets. - mashá nada. hij heeft hem zowat doodgereden - El a hera dal e mata.

   _zowel = in: zowel ....als - tanto...komo

   _zozeer = asina hopi; tantu.

   _zucht = suspiro; keho; kehamento; [begeerte] anhelo (naar = pa); afan (naar = di); hamber (naar = pa). zucht naar macht - afan di poder.

   _zuchten = suspirá; keha. zuchten onder - karga

   _zuchtje = suspiro chikito; [wind] un tiki; er is geen zuchtje wind. - no tin ni un tiki biento.

   _zuid = sùit; pasùit.

   _zuidelijk = pasùit; zuidelijke wind - biento di sùit. zuidelijk van = pasùit di.

   _zuiden = pasùit. naar, van het zuiden = pasùit; ten zuiden van - pasùit di. uit het zuiden - di sùit.

   _zuider- = di sùit; di pasùit.

   _zuiderbreedte = latitut pasùit

   _zuiderhalfrond = hemisfério di sùit

   _zuiderling = hende di parti sùit

   _Zuid-Amerika = parti sùit di Amérika; Sur-América [S.]

   _zuid-Europa = parti sùit di Europa.

   _zuidkant = banda (pa)sùit

   _zuidkust = kosta di sùit.

   _zuidoost = pasùit-pariba

   _zuidoostelijk = pasùit-pariba.

   _zuidoosten = parti pasùit-pariba; zuidoosten wind - biento di pasùit-bariba.

   _zuidpool = polo sùit; antárktika

   _zuidpoolgebied = region di polo sùit; region antárktiko

   _Zuid-Slavië = Yugoslavia

   _zuidvruchten = fruta subtrópiko

   _zuidwaarts = sùit; pasùit

   _zuidwest = pasùit-pabou

   _zuidwestelijk = parti pasùit-pabou

   _zuidwesten = pasùit-pabou. zuidwesten wind - biento di pasùit-pabou

   _zuidwester = [wind] biento di sùit pabou

   _zuidzee = in: Stille Zuidzee - Oséano pasífiko

   _zuigeling = mucha resien nasí; bebi; yiuchi.

   _zuigelingensterfte = mortalidat infantil

   _zuigelingenzorg = kuido di mucha chikito.

   _zuigen = chupa

   _zuiger = [persoon] chupadó; [techn] piston

   _zuiging = sukshon

   _zuil = pilar; kolumna.

   _zuilenrij= kolonada

   _zuinig = id.; ekonómiko; [gierig] pichiri. zuinig zijn - krencha. zuinig zijn met water, stroom e.d. = uza pòko awa, koriente, etc. hij is zuinig op zijn kleren. - e ta kuida su paña bon.

   _zuinigheid = ekonomisashon

   _zuinigheidshalve = pa ekonomisá

   _zuipen = bebe burachi. Die auto zuipt benzine. - E outo ei ta gasta gasolin manera nada.

   _zuiper = buraché; bebedó.

   _zuiplap = buraché; bebedó.

   _zuippartij = burachería

   _zuivel = produktonan di lechi I webonan

   _zuiver = puru; limpi; [winst] neto. 'n zuiver geweten - un konsenshi limpi. 't is geen zuivere koffie. - ei bou tin glas.

   _zuiveren = purifiká ; hasi limpi; refiná.

   _zuiverheid = puresa; limpiesa.

   _zuivering = purifikashon

   _zuiveringsinstallatie = planta di purifikashon.

   _zuiveringszout = bikarbonato di soda

   _zulk = asina; tal. zulk een - un .... asina.

   _zulks = un kos asina; tal kos.

   _zullen = [Toekomende tijdspartikel]: lo. ik zal komen - lo mi bin/mi lo bin. Lo mi, lo bo, lo e = l'e. nos lo, boso lo, nan lo. [verleden toekomende tijd]: lo a, lo tábata. dat zal wel. - Lo ta. Wat zou dat? - I kiko? Ik zou wel eens willen weten, ... - Lo mi kier a haña sa, ... Je zult het doen! - Bo ta hasi'é den bon of den malu! Dat zal Jan wel gedaan hebben. - Lo tábata Jan ku a hasi'é. Hij zal wel niet komen. - L'e no bin. Wie zal 't zeggen. - Ta ken lo sa? Zal ik 't doen? - Bo ke mi hasi'é? Hij zou geprobeerd hebben te vluchten. - L'el a purba hui.

   _zult = sùlts

   _zurig = pòko zür

   _zus = [znw] ruman; ruman-muhé. [bw] asina.

   _zusje = ruman-muhé chikito

   _zuster = ruman; ruman-muhé; [verpleegster] zuster; [non] sùr. je zuster! - bo madrina (ku bo)!

   _zusterlijk = manera ruman-muhé

   _zustereiland = isla ruman

   _zusterstad = stat ruman; siudat ruman

   _zuur = [bnw/bw] zür; [chemisch] ásido. zuur kijken - wak mahos. iemand 't leven zuur maken - marga un hende su bida. mijn zuur verdiende geld - mi plaka ganá ku trabou duru. zure haring - pekelé. [znw] zür

   _zuurdeeg = zürdeg

   _zuurdesem = zürdeg

   _zuurheid = asididat; acidez [S.]

   _zuurkool = id.

   _zuurpruim = kikdó

   _zuurstof = oksígeno

   _zuurtje = mangel {stomme e}

   _zuurzak = sorsaka

   _zwaai = zuai

   _zwaaien = zuai; [vlag e.d.] waya; [met rokken] kanga. de scepter zwaaien - manda. Er zwaait wat voor je! - Lo bo haña un bon skual.

   _zwaailicht = lus ku ta bira rònt.

   _zwaan = id.; cisne [S.]

   _zwaar = pisá; [van lichaamsbouw] hankrá; forshin {ng}; robusto; zwaar ademhalen - hala rosea ku difikultat. 'n zware ziekte - un malesa grave / severo. zware jongens - kriminalnan grandi. daar heb ik een zwaar hoofd in. - mi tin mashá pòko konfiansa den esei. zwaar op de hand zijn - ta pesimista. zwaar tafelen - kome muchu dimas. zwaar beschadigd - seriamente dañá. zwaarder worden [pers.] - subi peso.

   _zwaarbeladen = kargá pisá; kargá dimas.

   _zwaard = spada

   _zwaardslag = sla di spada

   _zwaargebouwd = hankrá; forshin {ng}; robusto

   _zwaarhoofdig = pesimista.

   _zwaarhoofdigheid = pesimismo

   _zwaarlijvig = kòrpulento; pisá; forshin

   _zwaarlijvigheid = kòrpulensia; obesidat

   _zwaarmoedig = melankóliko

   _zwaarmoedigheid = melankolía.

   _zwaarte = peso

   _zwaartekracht = fòrsa atraktibo; gravidat

   _zwaartelijn = [wisk.] mediana [S.]

   _zwaartepunt = sentro di gravedat; [fig.] punto esenshal

   _zwaartillend = pesimista

   _zwaarwichtig = di importansia

   _zwabber = mòp

   _zwabberen = mòp

   _zwachtel = ferbant; bèngs

   _zwager = sua

   _zwak = suak; débil; leve. het zwakke geslacht - e sekso débil. 'n zwak punt - un punto débil. [znw] 'n zwak hebben voor iemand of iets. - ta atraé na un hende of kos.

   _zwakbegaafd = mentalmente retardá

   _zwakheid = debilidat

   _zwakjes = hopi suak; hopi débil

   _zwakkeling = hende débil; hende sin karakter {stomme e};

   _zwakte = debilidat

   _zwakzinnig = mentalmente débil; mentalmente retardá.

   _zwakzinnigheid = debilidat mental; retardo mental.

   _zwalken = dual; wandru; zeilu; anda sin destino

   _zwaluw = sualchi, suarchi. één zwaluw maakt nog geen zomer. - un señal so no ke men ku kos lo kambia.

   _zwam = pan di diabel; pish'i buriko; hongo [S.]

   _zwammen = papia kò'i loko; papia pa papia

   _zwamkous _zwamneus = hende ku ta papia kò'i loko;hende ku ta papia djis pa papia.

   _zwanedons _zwanendons = pluma di poyito di zwaan

   _zwang = in: in zwang brengen - trese na moda. in zwang zijn - ta na moda. in zwang komen - bira moda.

   _zwanger = na estado; embarasá; priñá [plat]; [v. hond] dek.

   _zwangerschap = embaraso

   _zwangerschapsverlof = id.

   _zwarigheid = difikultat

   _zwart = pretu. iemand zwart maken [fig.] - daña un hende su nomber; duna un hende mal nomber. de zwarte lijst - blèklis. de zwarte doos - [luchtv.] e kaha pretu. zwarte kunst - magia pretu. zwarrt op wit - pretu riba blanko. 't zag zwart van de mensen. - hende a bòsha. in 't zwart gekleed - bistí na pretu. 'n zwarte - un hende pretu. zwarten en blanken - hende pretu i hende blanko.

   _zwartepiet = [fig.] - e batata kayente. iemand de zwartepiet toespelen - hinka e batata kayente den boka di un hende.

   _zwartgallig = melankóliko; depresibo.

   _zwartgalligheid = melankolía; depresibidat

   _zwartharig = ku kabei pretu

   _zwartkijker = [letterl.] hende ku no a paga belasting pa wak televishon; [fig.] pesimista

   _zwartmaken = hasi pretu; [fig.] papia malu di hende

   _zwavel = asufre

   _zwavelzuur = ásido sulfóriko

   _Zweden = Suesia

   _zweed = sueko

   _zweeds = sueko

   _zweefvliegen = bula den glider; bula sin motor.

   _zweefvliegtuig = glider [e.]

   _zweefvlucht = buelo sin motor

   _zweem = tiki, sombra, spiritu. geen zweem van bewijs. - ni un sombra di prueba.

   _zweep = zuip {zwiep}. hij moet met de zweep hebben. - e mester haña un bon sota.

   _zweepslag = sla di zuip; sota

   _zweer = úlcera; blufein; pòstema

   _zweet = sodó. in het zweet uws aanschijns,... - den sodó di bo kara,...

   _zweetlucht = holó di sodó

   _zweetvoeten = pía ku ta soda

   _zwelgen = [eten, drinken] guli; fret; bebe manera bestia; zwelgen in luxe - baña den luho.

   _zwelgpartij = [drinken] bakanal; orgía; [eten] fretmento

   _zwellen = hincha; [materialen] bira mas diki; [wind,water] subi; oumentá

   _zwelling = hinchá

   _zwembad = pisina

   _zwembroek = badbroek

   _zwemen = inkliná; parse un tiki

   _zwem- landamento; natashon

   _zwemgordel = taira pa landa

   _zwemkunst = natashon

   _zwemmen = landa; [B.] landra. zwemmen in 't geld. - ta putrí di plaka.

   _zwemmer = landadó

   _zwempak = badpak

   _zwemproef = prueba di landamento

   _zwemsport = natashon; landamento

   _zwemvest = (vest di) salbabida; life-jacket [E.]

   _zwendel = estafa [s.]; malversashon; engaño

   _zwendelaar = estafadó; engañadó

   _zwendelen = estafá; malversá; engañá

   _zwengel = man; palanca [s.!]

   _zwengelen = hisa e man; drei e man; bira e man.

   _zwenk = biramento; drei

   _zwenken = drei; bira; zuai

   _zwenking = turno; biramento; kambio

   _zweren = [ontstoken zijn] inflamá; [eed] hura. een eed zweren - hura; hasi un huramento. ik durf er niet op te zweren. - mi no ta hura p'e.

   _zwerfhond = kachó di kaya

   _zwerftocht = wandrumentu

   _zwerk = shelu; firmamento; laira.

   _zwerm = halá

   _zwermen = plama

   _zwerven = dual, wandru; move sin destino; kana sin destino; pasa p'aki p'aya.

   _zwerver = vagabundo; wandrudó

   _zweten = soda

   _zweterig = muhá di sodó

   _zwetsen = [opscheppen] broma; [kletsen] bati boka; papia kò'i loko.

   _zwetser = bromadó

   _zweven = flota; drif den laira; [schommelen] fluktuá; subi-baha

   _zwichten = sukumbí; baha kabes; zwichten voor - someté su mes na.

   _zwiepen = zuai

   _zwiepend = ku ta zuai

   _zwier = [flair] buya; [gratie] grasia. aan de zwier zijn/gaan = dandará; djòdjò. met veel zwier - ku hopi buya.

   _zwieren = zuai; zeilu; [dansers] move; bira.

   _zwierig = ku buya; ku grasia

   _zwijgen = [ww] keda ketu. zwijg! - [vriendelijk] keda ketu! [onvriendelijk] sera bo boka! [muziek] stòp; Spreken is zilver, zwijgen is goud. - Tur kuminda ta di kome, ma no tur palabra ta di bisa,papia. wie zwijgt stemt toe. - esun ku ta keda ketu ta konsentí. daarover zwijgt de geschiedenis - historia no ta konta nada di esei. hij zweeg in alle talen. - el a keda boka será. om maar te zwijgen van.... - pa no papia mes di ... we zullen er verder maar over zwijgen. - nos lo no papia (ni un palabra) mas tokante di dje. zwijgen als het graf - keda ketu manera un morto. Kun je zwijgen? - Bo por tene un sekreto? [znw] silensio. iemand het zwijgen opleggen. - sera un hende su boka. Hij deed er het zwijgen toe. - E no a bisa ni un pí'i palabra. tot zwijgen brengen - silensiá.

   _zwijgend = den silensio; boka será.

   _zwijgzaam = kayou; ketu; silensioso

   _zwijm = in: in zwijm vallen - kai flou

   _zwijmel = biramento di kabes; bruhamento; wayaba.

   _zwijmelen = haña un biramento di kabes

   _zwijn = hochi; pòrko [ook fig.]. [geluk] suèrte

   _zwijneboel = pòrkería

   _zwijnen = tin suèrtè

   _zwijnerij = porkería

   _zwijnestal _zwijnenstal = kurá di pòrko

   _zwik = koroto de hele zwik - tur e korotonan.

   _zwikken = fersuek; manka

   _zwitser = suiso

   _Zwitserland = Suisia

   _zwitsers = suiso

   _zwoegen = mula; pulawé

   _zwoeger _zwoegster = katibo di trabou

   _zwoel = pisá; sofokante; [fig.] erótiko ; sensual

   _zwoerd = rant di kuero di spèki.

Return hoofdmenu.